Jag hade nästan glömt bort faktumet att FATTA, en rörelse för sexuellt samtycke, skulle ha en ceremoni då min telefon plingade till. Äntligen fick jag platsinformation – något de inte skickade ut förrän en timme innan ceremonin skulle äga rum. Hela evenemanget kändes relativt luddigt, vad skulle egentligen hända, förutom att vi skulle fatta?
När jag anländer till Strandpromenaden en halvtimme senare finner jag TV-profilen och musikern Tiffany Kronlöf, enligt mig en ung förebild, stå och repetera sina låtar. 17.30 kliver initiativtagare till FATTA Ida Östensson ut på scen, och tar alla oss hundratals åhörare med storm. Hennes pondusfyllda röst och tunga budskap sprider sig över gräset och stranden. Hela publiken tystnar och jag föreställer mig hur varenda cell spänns då det är tydligt att det som sägs nu är viktigt. Det som sägs måste tas in, det måste reageras över och det måste leda till ett engagemang.
”Svensk lag ger mig rätten till era kroppar. Den ger mig rätten att köra på fast än ni vänder er bort och försöker undvika mina kyssar. Den ger mig rätt att ha sex med er, fastän ni inte vill. Även om ni gråter när jag för in mina fingrar eller andra objekt i era kroppsöppningar – så länge ni inte gör motstånd, så länge ni inte är helt paralyserade eller onåbara på grund av sömn eller alkohol, så får jag göra vad jag vill med er. Trots att det är uppenbart att ni inte vill. Det här får följden att ni måste akta er för mig, ni får inte vara för inbjudande och ni måste tänka på var ni rör er. Hur ni klär er. Vad ni säger. Hur ni för er. Ni måste anpassa er efter min sexualitet och min lust, som kanske plötsligt faller på.”
Detta utvecklas till ett extremt tagande tal, där Östensson vidare förklarar huruvida rätten till våra kroppar är en rättighet hon inte vill ha, vilket politiker och makthavare behöver inse nu och med ens vidta drastiska åtgärder för att bekämpa.
Strandpromenaden dränks av applåder och hurrande röster. För mig är det inte ens möjligt att insupa informationen nyss given mig, denna fakta om att det händer inom mitt samhälles lagar – vilket är så fruktansvärt oacceptabelt. Inom mig växer en frustration och en ilska, men den viker sig snart till kärleken. Kärlek då jag påminns om min situation. Jag befinner mig på den politiska Almedalsveckan, på gräset vid vattnet med ett gäng personer jag nyss träffat och så många fler omkring oss, där vi faktiskt är enade i den här frågan. Vi är alla redo att förändra samhället till ett utan våldtäkter och andra sexualbrott, vilket vi får chans att börja med precis just nu.
När applåderna dött ut börjar personer äntra scenen en och en, med var sin skylt som alla börjar med textraden #JAGAVSÄGERMIG. De svär alla en ed där de avsäger sig sin rätt att utföra sexuella handlingar utan samtycke. Alla riksdagspartier är representerade, förutom Sverigedemokraterna som är ”utbytta” till Feministiskt initiativ. Andra kända ansikten är bland andra hockeyspelaren Johan Forsberg, radioprofilen Emma Knyckare samt artisten och skådespelaren Emil Jensen. När de är klara blir vi i publiken erbjudna att ställa oss i kö för att själva få svära eden, få varsin FATTA-tattoo och slutligen bli avbildade av deras kameror. Tiffany Kronlöf tar över scenen igen, förklarar hur nervös hon är och framförallt rörd – rösten blir skakig och tårarna börjar rulla ner för hennes kinder. Jag ryser i hela kroppen. Men snart drar hon igång och får hela kön att både gunga och sjunga med i låtar som gjort sig kända genom hennes och systern Biancas SVT Play-program FullPatte. Mest drag blir det under Så Många Ställen när Kronlöf skriker ”låt mig presentera klittan – den sitter mitt i fittan” med tydliga demonstrationer på scen.
Då jag svurit min ed med handen uppsträckt mot himlen, blivit fotograferad med min nya arga kvinna på armen och är på väg in mot Visby igen får jag syn på Kronlöf, går direkt fram till henne och tackar för en otroligt vacker ceremoni. Sedan ställer jag även en snabb fråga till den unga förebilden: Hur skulle du vilja ändra politiken så att unga får mer plats i samhället? Kronlöf är helt bestämd över faktumet att varierade åldrar behövs där beslut tas. Hon menar att det är få av aktuella besluttagare som förstår hur det är att vara ung idag, då omständigheterna förändras väldigt fort. Hon förklarar att unga inte tas på samma allvar som vuxna, fast de har lika reella behov.
”På samma sätt som man behöver kvotera in kvinnor och rasifierade så behövs en mångfald även i åldersspann, då tror jag att unga skulle få ta mer utrymme.”
Med åsikter i samtycke tar vi farväl av varandra och jag vandrar bortåt i kvällssolen med tankarna snurrande. Det är fruktansvärt att det ens är nödvändigt att ha en ceremoni för att upplyfta kravet samtycke under sex, att det inte är en självklarhet i både praktik och lagstiftning. Men samtidigt är det fantastiskt att denna ceremoni ägt rum, för att upplyfta och engagera denna fråga. Jag känner mig lyckligt lottad över att jag faktiskt är en utav de som fattar.
Ceremonin filmades och kommer att publiceras på FATTAs hemsida inom en vecka. Håll utkik! fatta.nu
