Foto: Stockholms stad

Kraven för att klara mönstringen har sänkts och reaktionerna bland unga varierar. Är det en spännande utmaning eller en plikt man helst vill undvika?
– Jag vill inte bli kallad till mönstring för det är ingenting som intresserar mig, säger Aini, 18 år.

I Sverige har vi många grundläggande rättigheter, som barnbidrag, fria studier och skyddsnät. Med dessa rättigheter kommer även skyldigheter. Alla som är mellan 16 och 70 år omfattas av totalförsvarsplikten, genom till exempel mönstring och grundutbildning (GU).

Av de ungdomar som är födda 2007 har 110 000 fått hem ett mönstringsunderlag, varav ungefär 30 000 kommer att kallas till mönstring. Men hur känner de över att eventuellt kallas in till mönstring och grundutbildning?

Svea, 23 år, blev inkallad att genomföra grundutbildningen under sensommaren 2021 och muckade (slutförde sin utbildning) sommaren därpå. Hon genomförde sin GU på Ledningsregementet i Enköping som logistiksoldat. 

– Jag ville verkligen göra lumpen så det var frivilligt. Jag fyllde i mitt mönstringsunderlag och sen hoppades jag på det bästa, säger Svea.

Hur gick tankarna inför mönstringen?

– Det är klart att man var nervös, det blir man ju när man ska sättas på prov. Jag hade dock tränat ganska bra och kände mig redo för att se vad de tyckte, säger hon och fortsätter:

– Jag hade vissa befattningar som jag var mest intresserad av, till exempel högvakten.

Försvarsmakten har sänkt kraven för att klara mönstringen. Dessa krav innebär fysik, begåvning och resultat på de psykologiska testerna. Detta beror på ett större behov att utbilda fler inom försvaret.

De fysiska testerna består av konditionstest som genomförs på cykel och en träningsmaskin (Isokai) som mäter styrkan i kroppen. Foto: Försvarsmakten

– Det är viktigt att Försvarsmakten får upp antalet utbildade för att förbereda och kunna möta framtida angrepp. Jag kan ju också se det från ett personligt plan, att det är viktigt att ge tillbaka till Sverige efter att man vuxit upp med många förmåner som Sverige erbjuder. Till exempel gratis utbildning, låga räntor på studielån, barnbidrag och så vidare, säger Svea.

Astrid, 23 år, sökte precis som Svea till mönstring frivilligt. Då det inte fanns några tider hos plikt- och prövningsverket i Stockholm fick hon åka ned till Malmö.

– Det kändes som att mycket stod på spel eftersom jag inte hade någon aning om vad jag skulle göra om jag inte fick genomföra värnplikten, säger Astrid.

Hon ser positivt på de sänkta kraven hos Försvarsmakten och menar att det är bra att tänja på den fyrkant som man tidigare har testat i. Detta eftersom att människor och deras kompetens är mer komplext än vad testerna visar.

– Det behövs mer folk till Försvarsmakten och enligt mig behöver man vara lite mer öppensinnad och accepterande i vissa avseenden, säger hon och fortsätter:

– Dock kan jag tycka att det i andra avseenden krävs högre krav och mer kontroller. Så det beror på vad de har prioriterat.

Astrid blev inkallad att genomföra sin grundutbildning i Karlskrona 2021 och slutförde, likt Svea, sin utbildning året därpå. Hennes befattning var vapentekniker i flottan och hon är glad att hon gjorde grundutbildningen.

– Det var de bästa nio månaderna hittills i mitt liv. Man fick utmana sig själv, tänja på gränserna och överraska sig själv med sina förmågor. Man utvecklade unika relationer med människor och utvecklades och växte enormt mycket som person, säger Astrid.

“Det skulle försämra min mentala hälsa”

Alla är dock inte lika intresserade av att genomföra mönstringen eller GU. Vi har pratat med två studenter på St Eriks Gymnasium som inte känner något intresse för det militära eller grundutbildningen. En av dem är 18-åriga Aini som menar att det därför inte finns någon mening för henne att bli kallad till mönstring.

– Jag vill inte bli kallad till mönstring för det är ingenting som intresserar mig. Om jag skulle bli kallad så hade jag tyckt att det var jobbigt. Det skulle försämra min mentala hälsa, säger Aini.

Hon berättar att hon lider av depression och tror att hennes tillstånd skulle kunna försämras om hon blir kallad till mönstring.

Hur ser du på de sänkta kraven?

– Jag tycker inte att det är så passande att de har gjort det, eftersom personer som kanske inte är passande för den sortens utbildning kan bli kallade ändå.

Aini menar att det kan vara fysiskt och psykiskt skadligt och att det kan orsaka stress och ångest hos de som inte vill genomföra mönstringen.

– Fysiskt tänker jag att det kan vara ansträngande. Om en person som egentligen inte är fysiskt kapabel försöker genomföra testerna så kan man överanstränga sig och möjligtvis skada sig, säger Aini.

Hon berättar att hon har en vän som lider av ledsjukdomar och om personen kallas till mönstring skulle dennes välmående kunna försämras. En annan person som delar liknande tankar inför att eventuellt kallas in för mönstring är Teddy, som fyller 18 år i sommar.

“Det känns stressigt”

Teddy upplever det som stressigt att eventuellt behöva kallas in för mönstring fastän man inte vill. Om man klarar mönstringen och kallas in för grundutbildning så kan man vara borta mellan nio och femton månader.

– Det känns stressigt och störigt. Det känns så eftersom det finns en chans att kallas in även fast man inte vill och det känns jobbigt att vara borta så länge. 

Teddy är, precis som Aini, inte intresserad av det militära och menar att det känns jobbigt att vara borta länge för att göra någonting man inte är intresserad av.
Att Försvarsmakten har sänkt sina krav tycker Svea (som genomfört både mönstring och GU frivilligt) är bra. Detta eftersom det, enligt Svea, är viktigt att ge tillbaka till Sverige. Teddy håller med till viss del.

– Det är väl bra egentligen och jag förstår varför de har sänkt kraven. Men jag tycker överlag inte att det borde vara allmän värnplikt överhuvudtaget. Att eventuellt behöva göra lumpen gör mig stressad.

Men möjligheten att kallas in för mönstring och GU finns, oavsett om man är intresserad av det militära eller inte. Vilka som kallas in baseras på vem som har bäst förutsättningar att klara av det. Man kan även önska vad man vill göra för inriktning under GU, men det är i slutändan Försvarsmakten som beslutar vilken befattning som man är bäst lämpad för.

– Eftersom jag inte vill bli kallad finns det ingenting jag skulle vilja göra där, säger Aini.

Om Teddy blir inkallad att genomföra grundutbildningen hade hen önskat att få utbilda sig inom kök eller sjukvård.

– Kök känns som att det hade varit roligt, men sjukvård känns som det mest användbara och det minst militära. Det hade känts bra att kunna hjälpa folk på det sättet, snarare än att “kriga”, säger Teddy.

Reporter

Jonna Ekström, Ung Press

Fler artiklar