Vad är Liberalernas jämställdhetspolitik?

Jämställdheten i Sverige är hög men också bristande. Exempelvis menar Jämställdhetsmyndigheten att 9/10 personer som leder börsbolag är män, att kvinnor har 20% lägre disponibel inkomst än män och under sitt yrkesliv tjänar 6,3 miljoner kronor mindre än män. Något som bland annat beror på att kvinnodominerade yrken har lägre löner. Så vad gör de politiska partierna för sudda ut de sista, kvarvarande spåren av patriarkatet för att skapa en lika spelplan där alla har lika stora chanser att röra sig över de patriarkala gränsdragningarna? Svaren på frågan återfinns i den cirkel av tält som står på Almedalsparkens något gulnade gräs. Representanter för de olika partierna står utanför tälten, eller sitter på träbänkarna i mitten av cirkeln där de olika partirepresentanterna konverserar fritt, även om det inte är svårt att se riksdagens allianser reflekterade i valet av samtalspartner.

I Liberalernas tält blir jag, på efterfrågan av en intervju om jämställdhetspolitik, hänvisad till Karolina Wallström (kommunalråd i Örebro Kommun). Hon menar att Liberalernas jämställdhetspolitik “går under paraplyet jämlikhet, att oavsett vilken grupp och kön man tillhör måste man ha likvärdiga möjligheter till att utvecklas och så att säga få sina chanser att växa. Wallström framhåller att hon tror att man “lyckats med [lönepolitiken] genom åren, det vill säga att det finns ungefär jämställda löner på likvärdigt arbete”. Samtidigt rapporterar Jämställdhetsmyndigheten att kvinnor i snitt har 20% lägre disponibel inkomst än män samt att trenden av de minskade löneskillnaderna bröts år 2021.

Samtidigt menar hon att hon ser att jämställdhetsutvecklingen går bakåt, på grund av att man lutat sig tillbaka mot grunden av lagstiftad jämställdhet, och därför inte kämpat mot kulturen av ojämställdhet. Exempelvis hävda Wallström att pojkars kultur-, fritids- och barnindrottsaktiviteter prioriteras högre. Detta eftersom det organisatoriska och kulturen inte helt hänger samman, vilket gör det svårt att motverka denna typ av ojämställdhet, och därför framhålls som det största motståndet mot jämställdhet. Exempelvis menar hon att jämställdheten inte integreras i arbetet. Problemet menar hon har uppkommit ur okunskap eftersom “ur okunskap föds fördomar, och ur fördomar tänker vi ojämställt och då anställer vi av bara farten, och tänker inte jämställdhet av bara farten och det är därför kulturen [..] besegrar alla organisationsknep och tester man har om man inte tar med sig den, så det ser jag som största hotet”. Därför framhåller Wallström vikten av skolan, innan hon avbryts av en man från det bredvidliggande SD-tältet som kommer hållandes i en prideflagga som han påpekar verka komma från Liberalernas tält, på vilket Karolina snabbt svarar “Ja, vad snygg. Är du säker på att du inte vill ha den?”, innan hon fortsätter med att förklara att detta motverkas genom de i skolan lagstiftade trygghetsplanerna som hon menar ska innefatta jämställdhet. Något som tillsammans med mångfald bör genomsyra all verksamhet.

Jag frågar henne därför hur Liberalerna jobbar med jämställdhet i praktiken, och Wallström listar då upp en rad åtgärder. Exempelvis menar hon att de lägger fram olika budgetar och förslag som ska gynna småföretagare och innebär konkurrens och utmaningsrätt. Även att försöka höja lönen på kvinnliga akademiska jobb framhålls: “Även om man jobbar med lönesättning i lika arbeten kan man också titta på akademisk nivå, och se så att dem ligger rätt och höja upp de kvinnliga akademiska arbetena.” Även vikten av att ge kvinnor lika möjligheter framhålls, även om Liberalerna är emot kvotering. Istället vill man att anställning ska främja mångfalden. Även vikten av skolan, vården och lika prioritering av fritidsaktiviteter framhålls: “Det är viktigt att ungdomar som ska ta över dethär blir för jämställdhet och vet vad det handlar om och då kan man börja i skolan […] för man ser också där att det är skillnad. Sen kan man skriva förslag om vården, att det ska vara jämställd och jämlik vård. Men det handlar också om att man inom fritid och kultur tittar på det här, procentuellt så ska unga tjejer ha lika mycket till exempel lokalt stöd och satsningar”. Skolan framhålls också när jag frågar om vad de menar i praktiken när de på sin hemsida framhåller förebyggande arbete mot sexualbrott, dels genom bättre sexualrådgivning, dels genom att arbeta normförebyggande, tillsammans med nätets påverkan.

Generellt kan man dock säga att mycket av politiken handlar om att “man ska ha genus och jämställdhet med i varenda fråga, i vartenda sakligt beslut så ska man ställa jämställdhet och ha jämställdhetsintegrering i varenda saklig fråga när man är kommunpolitiker”. Efter dessa avslutande orden tackar jag för intervjun och lämnar det blå-vita tältet bakom mig.