Tobias Andersson om brottslighet och kriminalitet – vad vill SD?

I en intervju med Tobias Andersson, nationell talesperson för Ungsvenskarna och rättspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, diskuteras Sverigedemokraternas rättspolitik i allmänhet, och i synnerhet deras politik inom området organiserad ungdomsbrottslighet. Bland annat diskuteras förebyggande arbete, hur uppklarningen av brott ska öka och vilken åtgärd som är viktigast.

Tobias Andersson. Pressbild från Riksdagen.se.

Varför väljer unga en kriminell livsstil?

– Det finns ingen enskild anledning, menar Tobias, men rotlösa personer utan närmare koppling till Sverige, som söker gemenskap och samhörighet löper högre risk att rekryteras in i gäng. 

Det menar Tobias inte i sig är konstigt, och för att komma åt problemet krävs starkare anknytning till majoritetssamhället. Kort sagt är segregationen en starkt bidragande orsak till ökad kriminalitet. Råder det därtill en – felaktig – uppfattning om att kriminalitetet vore “coolt”, vilket förstärks av gangsterrappen, media och annan populärkultur, skapas en grogrund för kriminalitet. Men det menar Tobias är en bubbla som spricker ganska omgående när vederbörande väl är kriminell. 

Det förebyggande arbetet

För att förebygga fortsatt kriminalitet krävs flera åtgärder, anser Tobias Andersson. Dels handlar det om skola, utbildning och socialtjänsten, dels gäller det utökad myndighetssekretess och bättre myndighetssamverkan mellan polis, socialtjänst och skola. På så vis kan de unga som befinner sig i risk för kriminalitet fångas upp tidigt och den informationen kan därefter förmedlas vidare till andra berörda myndigheter. Alltså efterfrågar Tobias Andersson bättre samarbete mellan myndigheterna, bland annat i form av nationella register med orosanmälningar. 

– Men det måste också komma en påföljd tidigt när någon börjar trampa i klaveret, menar Tobias. 

Sådana påföljder kan uppnås genom att sänka straffmyndighetsåldern, därmed får inte unga frikort fram till 15-års åldern. Ett annat alternativ till påföljd är hembesök av polis. De vill att polisen ska ges möjlighet att prata med både barnet och dennes föräldrar i deras hem efter en lagöverträdelse från barnet. 

– Det får inte vara så att det skickas in en orosanmälan till socialtjänsten som sedan struntar i att göra någonting. Ungefär hälften av alla orosanmälningar leder ingenstans, säger Tobias.

Bristande förtroende gentemot myndigheter och samhället i stort är ett annat bekymmer. Tobias menar att en omfattande invandring från länder där det råder misstro och misstänksamhet gentemot myndigheter är en förklaring till det bekymret.

– Kommer man till Sverige kommer man inte direkt känna tillit till svenska myndigheter om den tilliten inte fanns i hemlandet. Det är kulturella kopplingar till varför det finns det här utanförskapet, menar Tobias.

Lösningen till detta problem, enligt Tobias, är en bättre anpassning till det svenska samhället. Det når man genom att tillhandahålla betydligt mer information om Sverige och det svenska samhället, en längre och bättre SFI-utbildning samt en mer utdragen och informativ medborgsarskapsprocess.

Fler utvisningar

För de som inte kan eller vill anpassa sig och blir en del av det svenska samhället önskar Sverigedemokraternas Tobias Andersson att dessa bör utvisas i högre utsträckning än idag. Det gäller särskilt avseende dem som begår brott.

– Ska någon som efter tio år i Sverige varken lyckats få jobb eller annan försörjning, fått medborgarskap eller lärt sig svenska verkligen kunna vara kvar här? Nej, menar Tobias.

Stadsplaneringsåtgärder

Inspirerad av det danska så kallade gettopaketet har Sverigedemokraterna lagt fram förslag för att bryta segregationen. Förslaget innebär att områden som präglas av utanförskap och segregation, och vars stadsplanering innebär en grogrund för kriminalitet, ska byggas om. Förslaget är tvåfaldigt: I första hand gäller det att bygga om fysiska hinder för polisen, t ex återvändsgränder och gångbroar vilka möjliggör för stenkastning. På så sätt kan polisen nå bättre resultat i dessa områden. I andra hand handlar förslaget om att öka samhörigheten för personer i särskilt utsatta områden till sitt närområde.

– Om man bor i ett lägenhetskomplex som ärligt talat ser ut som skit, där ingen bryr sig om det, har man heller ingen känsla av att huset är viktigt och värt att vårda, säger Tobias.

För att råda bot på det senare problemet menar Tobias att det ofta kan räcka med att renovera husfasaden, men att det även kan bli aktuellt att riva huset om det är tillräckligt illa. Ett ytterligare alternativ är att i högre utsträckning omvandla hyresrätter till bostadsrätter, därför fler är mer benägna att vårda det man äger än det man nyttjar eller hyr, enligt Tobias. Det ska uppnås genom att erbjuda dessa hyresgäster fördelaktiga avbetalningsplaner eller successiva hyreshöjningar i ett försök att behålla befintliga hyresgäster, för att inte ytterligare spä på segregationen.

Ökad uppklaring av brott

För att öka andelen brott som upptäcks och lagförs konstaterar Tobias att fler åtgärder måste sättas in. Bland dem är ökad användning hemliga tvångsmedel (telefonavlyssning, kameraövervakning, hemlig dataavläsning etc.) en viktig åtgärd tillsammans med ökade anslag till polis- och åklagarmyndigheten för att öka IT-kompetensen.

– Den typ av hemlig dataavläsning från utlandet som föranledde avkrypteringen av EncroChat har hittills i Sverige resulterat i över tvåtusen utdömda fängelseår. Så får inte svensk polis göra idag, säger Tobias. 

En annan åtgärd som Tobias menar kan öka uppklarningen är att tillåta viss brottsprovokation, något FBI:s operation Anom, med minst 155 gripanden bara i Sverige, visar kan ge goda resultat. Anom var en krypterad kommunikationstjänst som riktade sig till kriminella som ett säkert sätt att kommunicera på, men i själva verket var den skapad av FBI, vilket möjliggjorde för bland annat FBI, Europol och svensk polis att avlyssna de kriminella i realtid. Att skapa och tillhandahålla en sådan kommunikationstjänst, menar Tobias, är en sorts brottsprovokation, varför det är otillåtet för svensk polis att göra så själva. Det vill Sverigedemokraternas Tobias ändra på, och alltså tillåta viss brottsprovokation.

Dessutom vill Tobias ge polisen möjlighet att utföra preventiva hemliga tvångsmedel. Det innebär att Polisen ska ges möjlighet att t ex avlyssna någons telefon utan att det finns en konkret brottsmisstanke mot denne. Dock förutsätts det att finns erforderlig kunskap om att personen i fråga befinner sig i eller i närheten av organiserad brottslighet. Tobias framhåller att han är varse om risken att oskyldiga avlyssnas, men att han litar på polisens underrättelser och att åklagare och domstolar kan fatta korrekta beslut så att inte oskyldiga drabbas.

– Brottsligheten har nått så långt i Sverige idag att vi får inse att känslan av att vår integritet aldrig får kränkas nog får tummas lite på, för annars får vi aldrig bukt på den grova brottsligheten, säger Tobias. 

Ytterligare åtgärder som Tobias menar är nödvändiga är att kriminalisera deltagande i gäng och slopande av ungdoms- och mängdrabatter. Det menar Tobias kommer att slå mot de som möjliggör brottslighet, men för vilka det saknas ett konkret brott. Och för att inte det ska drabba laglydiga måste definitioner gälla för vem som ska omfattas. De senare innebär att unga mellan 15–18 år inte ska få åtnjuta lindrigare straff för samma brott, och att det alltid ska straffa sig att begå brott, oaktat hur många gånger det har gjorts tidigare.

– Jag är övertygad om att en kvinna som våldtas får samma men och trauma oavsett om gärningsmannen var 21 år eller 17 år. Det är alltså brottsoffrets perspektiv som ska vara avgörande, menar Tobias

Varför är Sverigedemokraternas politik inom området det bästa?

Tobias menar att Sverigedemokraterna rättspolitik de senaste tio åren förvisso nyanserats men alltid varit stringent: det har funnits en röd tråd, till skillnad från hur de andra partiernas politik har sett ut.

– Det går flera år innan de andra partierna tar sig an vår politik, säger Tobias.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att komma åt kriminaliteten  menar Tobias är satsningar på rättsväsendet, särskilt på Polismyndigheten, men han framhåller att det såklart finns andra åtgärder som måste sättas in. 

Fler artiklar som kan intressera dig

  • Yttrandefrihet har ingen åldersgräns

    – Ungdomars mediaanvändning ur ett vuxet perspektiv Yttrandefrihet är temat för årets bokmässa och i seminariet “Yttrandefrihet har ingen åldersgräns” intervjuade Peter Becker fyra stycken vuxna människor, alla aktiva inom media, om hur man kan nå ut till ungdomarna genom sociala medier. De fyra gästerna var Olle Wästberg, Helena Dal, Dilsa Demirbag­Sten och Brit Stakston. Olle Wästberg, som ledde 2014 års demokratiutredning, säger bland annat att de vuxna måste komma till ungdomarna istället för att locka ungdomarna till de vuxnas medier. Han berättar ungdomarna idag är mer intresserade i samhällsdebatten än för 30 år sedan. Däremot är det få ungdomar som går med i politiska partier utan istället är aktiva på sociala medier. Han säger också att politikerna inte bör använda Facebook som en anslagstavla utan att de istället bör skapa en dialog där, så att ungdomar kan känna sig inkluderade i politiken och inte bara känna det som att de tittar på. Helena Dal, verksamhetsansvarig för statens mediaråd, berättade om statens medieråd som kartlägger ungdomars medieanvändning varannat år. Deras uppgift är att stärka och skydda ungdomar på nätet. Dilsa Demirbag ­Sten, författare, debattör och frilansjournalist berättade om berättarministeriet. Berättarministeriet är en organisation som anordnar skrivarverkstäder i områden med hög arbetslöshet. Deras ambition är att barnen ska lära sig att tänka kritiskt och upptäcka hur kul det är att läsa och skriva. Hon betonade att det är viktigt att, även om internet är en bra källa, ställa kritiska frågor och ifrågasätta informationen som de hittar. De har hjälpt 35 000 barn hittills och resultatet är positivt. Brit “Mediagurun” Stakston, bland annat aktiv i kampen för att fria Dawit Isaak, berättade om hur ungdomar använder Twitter för att sprida sina åsikter och debattera. Hon menar att det är ett viktigt forum och hon sade att det är viktigt att öppna upp för debatt. Vi tycker att innehållet var bra men att det inte var konsekvent för temat. Samtidigt känns det lite konstigt att ett seminarium om ungdomars mediaanvändning inte inkluderade någon ungdom. Om man vill inkludera dagens ungdomar i debatter och median tycker vi att det kan vara en bra idé att de bjuder in några ungdomar. Av: Nils Walter och Fanny Åhl Norling, Hvitsnurran

  • |

    Jämställdhet och mångfald i det svenska näringslivet

      Under seminariet ”Vad driver jämställdhet och mångfald? Vårt rättvisepatos eller en hållbar och lönsam affär?”, arrangerat av PwC, diskuterades maktpositioner i svenskt näringsliv.  Deltagarna var bland annat Azita Sharitai VD Sodexo, Magnus Götmar-Blomstedt från PwC, Anna Wenner HR- direktör Skanska och Niklas Uppenberg från Stiftelsen Allbright. Deltagarna var eniga om att maktpositionen inte är…

  • |

    Integration är en av de viktigaste samhällsfrågorna i Sverige

    Vad är integration? Jag antar att integration är en lång process, där en grupp går från att vara minoritet i ett samhälle till att bli en del av majoriteten. Det är också att lära sig om samhällets villkor och beteenden, på det som är viktigt att veta och tänka på som nyanländ. Passerar man rött…

  • |

    Älskade Almedalen

    Årets upplaga av Almedalsveckan är inne på sina mest intensiva dagar. Återigen har tusentals människor samlats för att ta del av mer än 4000 evenemang. Själv har jag varit här i mindre än 48 timmar och älskar det redan.  För er som inte är på plats kommer här en beskrivning av vad arrangemanget egentligen handlar…

  • Raka svar med Jimmie Åkesson (SD)

    I Expressens raka svar idag på eftermiddagen så utfrågades partiledaren Jimmie Åkesson. Där berättar Åkesson att Sverigedemokraterna idag ska gå ut med att de vill avskaffa pensionärsskatten. Detta är något även Socialdemokraterna vill men Åkesson säger att det inte kommer fungera med Socialdemokraternas politik om man kollar på deras senare historia menar, han tycker även…