|

Integration är en av de viktigaste samhällsfrågorna i Sverige

Yousof Rizai, ordförande i Salsal förening i Uppsala. Foto: Privat
Yousof Rizai, ordförande i Salsal förening i Uppsala. Foto: Privat

Vad är integration? Jag antar att integration är en lång process, där en grupp går från att vara minoritet i ett samhälle till att bli en del av majoriteten.

Det är också att lära sig om samhällets villkor och beteenden, på det som är viktigt att veta och tänka på som nyanländ. Passerar man rött ljus eller väntar man på grönt ljus? Slänger man skräp i överallt eller slänger man det i soptunnan? Kan man tala och skratta högt hur man vill på bussen eller offentliga eller bör man visa respekt på ett sådant sätt att man pratar lugnare och använder hörlurar när man lyssnar på musik? Går man på gångbana eller cykelbana? Rökar man cigarett på rätt ställe eller är det förbjudet på vissa ställen?

Vi kan alla bestämma oss att för att själva börja integrera oss och även hjälpa de nya svenskarna att kunna göra samma sak. Vad kräver integration för en nyanländ? Jo, det bör skapas bättre möjligheter för att de ska känna sig välkomna och delaktiga i samhället.

[quote] Det bör skapas bättre möjligheter för att de ska känna sig välkomna och delaktiga i samhället. [/quote]

Ett av de mest avgörande verktygen för integration är idrott. Idrott är nyckeln till integration eftersom att det är ett gemensamt språk som alla mer eller mindre kan kommunicera genom. Uppsala kommun har tagit ett beslut som höjt hyran på sporthallen från 80 kr/tim till 150 kr/ tim vilket är helt oacceptabelt då det kan skada (överväg att använda ordet ”hämma” istället) integrationsarbetet framöver eftersom de flesta unga nyanlända deltar på nästan alla idrottsaktiviteter som ger dem möjlighet att träna svenska, hitta vänner, ge ett socialt sammanhang etc.

Eftersom kostnaden för hyran redan är dyr för vissa föreningar tvingas de att lägga ner sina sportaktiviteter då det nästan är omöjligt att betala högre medlemsavgift än den existerande. Unga nyanlända förlorar alltså möjligheten att integreras genom sport.

Det andra problemet som hämmar integrationen är att det mycket svårt och få projektpengar från kommunen och andra bidragsgivare för idrott vilket gör att vi kan inte lyckas med det klockrena verktygen som idrott är för vårt lands integration.

Text: Yousof Rizai, Ordförande i Salsal förening i Uppsala

Fler artiklar som kan intressera dig

  • |

    ”Rösta på moderaterna, rösta för jobben” – Intervju med Erik Bengtzboe från MUF

    Vi träffar Erik Bengtzboe, förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet- MUF,  i en blåsig Almedalspark för att fråga ut honom om förbundets ungdomspolitik. På första frågan, vilka MUF:s tre viktigaste valfrågor är, kommer svaren snabbt: jobb, jobb för unga och en skola som rustar människor både för jobben men även för deras framtida liv. Frågor som ska komma…

  • |

    ”Oroande utveckling av medieklimatet”

    Runt 200 journalister förlorade sina jobb efter ombildandet av regeringen i Polen 2015. Det var ett av ämnena som togs upp på Sveriges Radios seminarium i Almedalen. Temat för seminariet var Brexit, EU-val och medieklimatet. Sveriges Radios utrikeschef Ginna Lindberg modererade samtalet mellan journalister från Europa. Bartosz Wielinski är en polsk journalist och talade om…

  • |

    Vi rapporterar från MEG16

    Här har ni oss! Ung Press-redaktionen under Mediedagarna 2016. Vi är på plats i Göteborg för att rapportera från mässan ur ungas perspektiv. Allt material som vi skriver kommer publiceras här på ungpress.se. Från vänster, stående: Agnes Hansius, Agnes Johansson, Emilia Eriksson, Maurits Larenas, Johan Pisoni, Anna-Josefiina Turtiainen, Isabelle He och Maja Johansson. Sittande: Sandra Rönnsved, Amanda Karlsson…

  • Yttrandefrihet har ingen åldersgräns

    – Ungdomars mediaanvändning ur ett vuxet perspektiv Yttrandefrihet är temat för årets bokmässa och i seminariet “Yttrandefrihet har ingen åldersgräns” intervjuade Peter Becker fyra stycken vuxna människor, alla aktiva inom media, om hur man kan nå ut till ungdomarna genom sociala medier. De fyra gästerna var Olle Wästberg, Helena Dal, Dilsa Demirbag­Sten och Brit Stakston. Olle Wästberg, som ledde 2014 års demokratiutredning, säger bland annat att de vuxna måste komma till ungdomarna istället för att locka ungdomarna till de vuxnas medier. Han berättar ungdomarna idag är mer intresserade i samhällsdebatten än för 30 år sedan. Däremot är det få ungdomar som går med i politiska partier utan istället är aktiva på sociala medier. Han säger också att politikerna inte bör använda Facebook som en anslagstavla utan att de istället bör skapa en dialog där, så att ungdomar kan känna sig inkluderade i politiken och inte bara känna det som att de tittar på. Helena Dal, verksamhetsansvarig för statens mediaråd, berättade om statens medieråd som kartlägger ungdomars medieanvändning varannat år. Deras uppgift är att stärka och skydda ungdomar på nätet. Dilsa Demirbag ­Sten, författare, debattör och frilansjournalist berättade om berättarministeriet. Berättarministeriet är en organisation som anordnar skrivarverkstäder i områden med hög arbetslöshet. Deras ambition är att barnen ska lära sig att tänka kritiskt och upptäcka hur kul det är att läsa och skriva. Hon betonade att det är viktigt att, även om internet är en bra källa, ställa kritiska frågor och ifrågasätta informationen som de hittar. De har hjälpt 35 000 barn hittills och resultatet är positivt. Brit “Mediagurun” Stakston, bland annat aktiv i kampen för att fria Dawit Isaak, berättade om hur ungdomar använder Twitter för att sprida sina åsikter och debattera. Hon menar att det är ett viktigt forum och hon sade att det är viktigt att öppna upp för debatt. Vi tycker att innehållet var bra men att det inte var konsekvent för temat. Samtidigt känns det lite konstigt att ett seminarium om ungdomars mediaanvändning inte inkluderade någon ungdom. Om man vill inkludera dagens ungdomar i debatter och median tycker vi att det kan vara en bra idé att de bjuder in några ungdomar. Av: Nils Walter och Fanny Åhl Norling, Hvitsnurran

  • |

    Debatt: Släpp in oss!

    Medelåldern för en riksdagsledamot är 47 år, för en Europaparlamentariker så mycket som 55 år, och utjämnat på världens samlade parlament nästan 51 år. Detta trots att den genomsnittliga svensken är 41 år, EU-medborgaren 40, och världsmedborgaren låga 30 år. Snittåldern hos parlamentarikerna – i Sverige, i EU och i världen – som ska representera…