Unga bryr sig om nyheter – bara inte på ert sätt

Det sägs ofta att ungdomar inte bryr sig om nyheter, men jag tror inte att det stämmer. Problemet är inte unga. Det är hur nyheter berättas. 

I dag får många unga information på andra sätt. De får det genom korta videoklipp på TikTok eller Instagram. Inte för att dessa plattformar är perfekta, utan för att de talar mer direkt och ligger närmare hur unga faktiskt lever i dag. Ibland är det inte mer komplicerat än så.

Många föredrar en  trettio sekunders video där någon pratar rakt in i kameran i stället för en nyhetstext som känns opersonlig. Detta betyder inte att intresset för världen saknas. Men när allt förklaras med krångliga ord och på långt avstånd är det svårt att orka lyssna. Jag märker det i min egen omgivning. Många yngre runt mig kan, till exempel, förklara vad som händer i världen, utan att någonsin ha varit inne på en traditionell nyhetssajt. 

Informationen har de fått via korta klipp i flödet, där någon pratar direkt till dem, utan krångliga ord och utan att det känns distanserat. För mig visar det här att unga fortfarande vill förstå vad som händer i världen, men på ett sätt som känns mer naturligt för dem. 

Sociala medier är idag den vanligaste vägen till nyheter för unga, något som framkommer i rapporten Ungar & Medier 2025. Det handlar inte enbart om tillgänglighet, utan om att språket och formatet upplevs som mer direkt och lättare att ta till sig. Det handlar alltså inte om ointresse, utan om hur det berättas. 

Förtroendet för traditionella medier försvann inte över en natt. Det tappades gradvis, samtidigt som ungas relation till olika institutioner förändras. För mig visar det här att problemet inte ligger hos unga, utan hos nyheternas presentation av nyheter.

I dag verkar det viktigare för många unga att känna igen sig.  Studien “Svenska ungdomstrender” från Göteborgs universitet visar att unga vill kunna lita på avsändaren och att känna igen sig, snarare än att acceptera en auktoritet bara för att den alltid funnits där. 

När medier inte lyckas anpassa sig till detta slutar de att vara en naturlig plats att vända sig till för att förstå vad som händer. Inte för att de saknar betydelse, utan för att de slutat tala till dem som faktiskt lyssnar. Jag tycker att  det här  är viktigt eftersom det förklarar varför många unga inte känner att traditionella medier talat till dem längre.

Det finns självklart risker med att nyheter sprids via sociala medier, som förenkling av fakta och desinformation. Samtidigt är det lätt att  avfärda ungdomar med att de ”inte läser nyheter”. När nyheterna rapporteras i en kall och distanserad ton är det inte konstigt att många unga kopplas bort. Därför är det, trots riskerna, viktigare att förstå varför många unga söker sig till sociala medier för att ta del av nyheter. 

Men nej.  Man måste inte välja mellan till exempel TikTok och journalistik, inte heller om att låtsas som att sociala medier är felfria. Det är inte vad jag säger. Jag försöker förklara att det främst handlar om språk, ton och närhet.

Om traditionella medier vill nå unga igen, måste de ändra hur de pratar och hur de berättar. För viljan att förstå världen finns redan där, frågan är inte om unga bryr sig, utan om någon är beredd att tala till dem på ett sätt som faktiskt känns relevant.