Project Hail Mary Recension; 👎

Project Hail Mary handlar om huvudkaraktären Ryland Grace, spelad av Ryan Gosling, som vaknar upp i rymden med nästan inget minne av hur eller varför han är där. När han långsamt börjar lägga ihop bitarna inser han att han är på ett uppdrag att förstå den mystiska substans som håller på att förstöra solen. Pressen att rädda jorden är enorm, och det är då vi möter Rocky. Vår alien best friend. 

När Ryan Gosling beskrev Project Hail Mary som den här generationens E.T. the Extra-Terrestrial var jag skeptisk, men efter att ha sett filmen håller jag helt med. Filmerna delar nämligen den viktigaste aspekten av en berättelse: Hjärtat. 

Project Hail Mary trasslar inte in sig i onödigt mycket astrofysik, utan ser till att även den dummaste personen i salongen (jag) hänger med. Kanske något som bokfansen kan störa sig på, men för mig, som inte läst boken, var det aldrig ett problem.

Filmen är också otroligt rolig, vilket bara Ryan Gosling kunde ha bidragit med. Att balansera känslor så bra som han gör är en talang vi för närvarande saknar, främst bland manliga skådespelare. Hjärtesorg, ilska och glädje är alla känslor, men många skådespelare behandlar dem som byggstenar i en hierarki, som om vissa vore viktigare än andra. Inte Ryan Gosling. 

Hela projektet kändes stort och mäktigt. Det badar i färg, lyser av känslor, och filmfotot är fantastiskt. Skådespeleriet är så jordnära att jag vid flera tillfällen var tvungen att vända mig till min granne för att försäkra mig om att vi fortfarande satt i biosalongen och inte hade transporterats ut i rymden.

Mitt favoritögonblick – med en liten spoiler – är första mötet mellan Dr. Grace och Rocky. Det finns ingen omedelbar känsla av hot eller instinkt att attackera, utan scenen präglas istället av nyfikenhet och ömsesidighet. I ett kort ögonblick delar de en gemensam rädsla, och det blir startpunkten för deras vilja att kommunicera. Empati är drivkraften i den här filmen. 

Project Hail Mary gör den magiska grejen som filmer har makten att göra. Den skapar empati genom fantasi. Visst, filmen handlar om att rädda stjärnorna men den handlar lika mycket om vänskap. Och det är där den verkligen lyckas.

En väldigt stark kandidat till årets film.Inte för att tjata ut en referens men denna film var så 👎. If you get it, you get it, if you don’t – gå se filmen!