“Det är väldigt mycket AI mot AI”: Felicia om New Gen Democracy konferensen

Felicia Löfberg var en av deltagarna på Next Gen Democracy. Projektet hade som mål att lära unga journaliststudenter att skapa demokratiska lösningar med hjälp av AI. 

Next Gen Democracy är ett projekt skapat av ett samarbete mellan Nordisk Ministerrådet och Danska Journalistförbundet. Deltagarna, som bestod av studenter från Sverige, Belarus, Danmark, Lettland och Estland, fick delta i en fem dagar lång workshop. Ung Press fick chansen att intervjua en av de svenska deltagarna, Felicia, om hennes upplevelse på Next Gen Democracy i Riga. 

Vill du berätta lite om dig själv?

Jag är 19 år och pluggar till journalist på Stockholms universitet. Och jag har nyss varit på Next Gen Democracy konferensen i Riga.  

Hur fick du höra talas om det här projektet?

Det lades upp i vår kommunikationskanal på universitetet, att Ung Media söker studentrepresentanter för Next Gen Democracy och att det handlar om AI och att det är studenter från olika länder. Jag tycker att AI är väldigt intressant, det är verkligen någonting som är på upptåg i samhället och det är inget vi lär oss så mycket om på journalistlinjen. Det kändes som en internationell möjlighet också, med gratis resa, boende och mat så det kändes självklart. Jag söker så får vi se. 

Har du haft någon kurs på Stockholms Universitet om AI och dess påverkan?

Nej, ingen kurs. Vi har ju haft källkritik men det var mycket mer den traditionella källkritiken -hur en ska tänka kring källor, men inte just AI. Det skulle behövas tycker jag,  eftersom AI också påverkar journalistiken så mycket. Som jag sa (i vår tidigare TikTok-intervju https://vm.tiktok.com/ZNdvCD4hv/) med fake news och så – så blir det jätteviktigt för journalister att kunna det. 

Pratade ni mycket om AI i relationen till journalistik på konferensen?

Inte egentligen så mycket i relation till journalistiken. De flesta var journalister eller journaliststudenter och det var några få som var yrkesverksamma.
Det vi pratade om mest var om AI generellt. En av föreläsningarna var med en head of AI på ett universitet. Vi hade någon som undervisade om AI, och så fick vi lära oss om hur AI kan påverka privatlivet. Men det fanns också journalister från olika mediehus som var där och pratade om AI, säger Felicia och fortsätter: 

Louise (Chefredaktör för Ung Press) berättade lite om att ni vann något som hette “humanity award”. Vad var ert projekt och vill du berätta lite mer om det?

Ja. Det är lite komplicerat att förklara men tanken var då att vi ville undvika att folk hamnar i filterbubblor på sociala medier – att de bara får en synvinkel. Och att det då skulle vara så att på några inlägg då och då så kommer det upp som en liten banderoll typ en flik med en vän som har postat någonting av motsatt åsikt. Då kan det vara att man kanske inte har vänner som har andra åsikter, men då kanske man har en vän som har en vän på till exempel Facebook eller så, som har en annan åsikt, och att då få upp det från en person som man ändå vet vem det är – det ska kunna få en att tänka lite bredare. Sen behöver man inte tycka likadant men ändå för att få flera perspektiv och inte få liksom ett tunnelseende. 

Vad var det mest utmanande med workshoparna?

Det var nog att det var så himla intensivt. Vi jobbade ju väldigt mycket med AI, att vi skrev in promptar i ChatGPT och sen byggde vi på en ny prompt på det AI:n sa. Men det blev väldigt mycket att hålla koll på för AI är ju väldigt , den utvecklar väldigt mycket, det är inga torra svar direkt som man får från AI. Och sen också att gå vidare med till liksom en slutprodukt, så jag skulle säga att det blev mycket i huvudet.  

Satt ni och jobbade aktivt med AI, det var inte bara samtal och konferenser?

Nej, vi diskuterade jättemycket såklart med gruppen också men det var som att vårt verktyg var verkligen AI. Och det var intressant. Verkligen. 

Apropå AI pratade ni något om miljö och klimat påverkan som AI har?

Ingenting faktiskt. Ingenting. Det hade ju varit jätteviktigt för det är också en jätteviktig aspekt att ha med, men det pratade faktiskt ingenting om. Utan vi, det vi pratade om var hur AI påverkar människor, påverkar jobb. 

Men var diskussionerna bara positiva angående AI?

Nej, det var negativt också. Det var…alltså när man pratar om AI just nu så är det väldigt negativt. Det kommer ta våra jobb och folk som börjar ha AI partners istället för riktiga människor… Att man blir fast med en AI. Så det var mycket sådant faktiskt, desinformation, fake news och falska bilder. Sen så blev det liksom vår uppgift att tillsammans med mentorerna komma på lösning till det här. Vi hade vissa experter som jobbade med AI och de gillar ju AI såklart och tycker det är intressant, men det var ju verkligen hur löser vi de här problemen som kommer med AI. 

Det var mer lösningsorienterat?

Ja, verkligen. Men ingenting om klimatet tyvärr. Utan det var verkligen jobb och privatliv fokuserat. 

Och vad var det för lösningar, vad kan man göra med AI?

Vi kom på att man kan använda för att motverka de problemen som kan uppkomma om man inte reglerar AI. Så det är väl ett sätt att också skapa system för det också. Sen tror  det här reportaget så när alla presenterade sig sina idéer så…jag satt i videosamtal så jag missade dem. Tyvärr. Men så jag har inte så mycket koll på vad de andra gjorde.  Men jag vet att det var några som gjorde något om skolan och det var något att AI skulle fungera på något sätt för att elever inte skulle fuska med AI. Jag vet inte riktigt hur det fungerar. 

Så man använder AI för att motverka AI?

Ja precis –  det var väldigt mycket sådana lösningar. Jag vet att förra året så var det några som gjorde någon lösning där det skulle vara en AI som liksom tog ett AI genererat material och delade upp det igen i källor så att det blev icke AI genererat. Så det är väldigt mycket AI mot AI. 

Och var det något mer som förvånade dig särskilt och vad tar du med dig?

Det jag tar med mig mest av allt, känner jag, är den internationella miljön. Få träffa så många från olika länder som har liksom olika synsätt på AI och också journalistiken. För det ser ju inte ut som i Sverige överallt. Det gör det inte. Och det var jätteintressant att få höra om att i Lettland finns det en ganska stor minoritet som bara pratar ryska, så jag träffade en journalist där (i Riga) som gör lettiska nyheter på ryska. Jag tyckte det fanns ett annat driv hos de danska journalisterna som pluggade journalistik i Danmark. De var väldigt stereotypiska journalister – väldigt nyfikna och på. Medan de från Estland var lite— jättetrevliga, men till en början verkade de ganska kalla. Men som sagt jättetrevliga. Så det är nog det jag tar med mig mest faktiskt. Den internationella erfarenheten. Och sen också hur mycket man kan göra med AI. Det fick vi verkligen syn på nu när vi fick använda AI som verktyg hela tiden. Bara man promptar rätt så kan man göra det mesta känns det som…ja det var intressant.