I måndags klockan nio besökte jag ett seminarium arrangerat av Föräldraralliansen Sverige där Peter Währborg föreläste om stress hos barn och unga. Jag hoppades på att kunna ställa lite frågor och få en öppen dialog kring stress hos barn och unga.
Seminariet – eller snarare föredraget – var 2 timmar långt och pratade extensivt om hjärnan och stress hos barn och unga. Något som var genomgående var en återkommande kommentar där Währborg påpekade bristen av föräldrarrepresentation på arrangemang som behandlade just frågor om barn och ungas psykiska ohälsa.
Det var mycket som Peter Währborg sa, och det var mycket han sa som gjorde mig väldigt upprörd.
Föräldrarrepresentation, föräldrarrepresentation, föräldrarrepresentation. Det tyckte Währborg var bristen, han sa det säkert tjugo gånger. Men barnrepresentationen då? Währborg sa själv att ”barnens röst kommer inte till tals”, men varför ska barnens röst tvunget gå igenom föräldrar, eller varför ska de ens tvunget gå genom andra vuxna? Vet inte Währborg att barn och unga kan uttrycka sig själva? Varför ska föräldrar öka i representationen när frågorna är om barn och unga?
Det andra som gjorde mig arg var när Währborg pratade om unga flickors självskadebeteende och unga pojkars våldsamma beteende. ”Jag skiter i om det är genusskapat eller biologistiskt när det är vad som händer” sa han. Jag undrar hur Währborg tänker att vi ska lösa dessa problem om vi skiter i de grundläggande genusaspekterna av problemet? Vi vet att barn och unga tidigt tvingas in i snäva normer på grund av förväntningar på kön och sexualitet. Det gör mig upprörd att Währborg kan tro att en kan ignorera detta när det ofta är det normativa tänket som är med och skapar problemen.
”Vad behöver barn och hur vet vi vad de behöver? Varför vet vi så lite om barn?” var frågor du ställde dig Währborg. Vad de behöver kan jag inte svara dig Währborg, men varför vi vet så lite kan jag svara på. Det är för att vi som samhälle alltid pratar om barn och unga, aldrig med dem. Frågan jag vill ställa dig är vem som ska representera barn och unga? Jag tycker de borde få representera sig själva.
