DET ÄR SÅ SJÄLVKLART! ELLER?
Nej, alla sociala regler är inte självklara för mig. Kommunikation och socialt samspel är inte självklart. Det är svårt, men också roligt. Det både tar och ger energi, men framförallt är det en utmaning som inte varit lätt.
Där sitter jag och mina bonusföräldrar en måndagseftermiddag i köket pyntat med klassiska dalahästar. Hjärtat pumpar starkt då vi väntar på psykologens besked kring min autismutredning. När hon säger att jag har asperger stannar plötsligt världen.
Hon berättar om alla mina styrkor. Styrkan att gå in intensivt för mina intressen. Hon berättar om alla mina svagheter. Svagheten att inte kunna förstå sociala samspel lika självklart som alla andra. Jag har haft lätt för att klanka ner på mig själv och känna mig konstig och annorlunda. När psykologen berättar en lugnande lärdom för mig förändras något inombords.
– Tania. Dina förutsättningar att förstå socialt samspel är som att be någon med synnedsättning att ta av sig glasögonen och se klart. Du har annorlunda förutsättningar. Men det märks inte på utsidan att du har denna diagnos, för du har tränat så himla hårt på din sociala kompetens.
Mina tankar snurrar. Tänk om killen jag dejtar ser min diagnos som en dealbreaker? Tänk om mina vänner tycker jag är konstig? Vem vågar jag berätta om denna diagnos för?
Samtidigt tänker jag att vi med asperger inte ska behöva leva med dessa tankar. Det är inget fel på oss. Diagnosen förklarar de områden vi har svårt för och de styrkor vi har. De utvecklingsområden vi har går att få hjälp med och det går alltid att träna upp sina olika förmågor. Vi har annorlunda förutsättningar, men vi är inte dåliga eller konstiga. Vi är starka människor som ser saker på annorlunda sätt. Vi är inte diagnosen, den är en del av oss.
Den måndagen förändrade mitt liv. Inte endast att jag kände mig konstig, utan också för att det skapade en stark drivkraft inom mig att ingen ska känna sig konstig för sin diagnos. Det ledde till att ett par veckor efteråt driver jag en podcast med en kompis där vi lyfter fram personer med olika diagnoser. Där vi vill inspirera alla unga med någon diagnos att – våra diagnoser inte endast är våra svagheter. Vi vill lyfta fram de positiva kvaliteterna med olika diagnoser och bryta klassiska fördomar. Till exempel – Om det inte vore för min asperger hade jag inte varit så driven i att förstå kommunikation och sociala samspel. Min asperger är både en styrka och en tyngd. En tyngd med olika svårigheter som tar energi att jobba med. Det har hänt flera gånger då jag känt mig dålig för vissa områden jag har extra svårt för. Som är naturligt för andra. Men en träning för mig. Något jag vill bli bättre på och uppmuntrar er alla med asperger är att vara snälla mot oss själva. Lära oss att tycka om att vara annorlunda. Använda strategier för saker vi har svårt för och nyttja de fina styrkorna med den här diagnosen. Ja, diagnosen är jobbig att ha. Men den har styrkor som jag är oerhört tacksam för att jag fått.
När vi får veta om vår diagnos – då väntar vi en resa. Det är som att vi ska upptäcka en stad. Då behöver vi en karta och vi behöver förstå kulturen. Nu har vi en karta över de starka och svaga sidorna och vi kommer att få verktyg för att förstå oss själva och andra bättre.
