Charlotte Dujardin och Carina Carina Cassøe Krüth tvingades nyligen överge sina drömmar att tävla i det anrika OS vid Palatset Versailles. Detta efter videor som visar olämpligt beteende mot en häst, vilket strider mot djurens välfärd, har spridits och fångat FEI (International Equestrian Federation) uppmärksamhet.

I Charlottes fall använder hon en piska emot hästens bakben ungefär 24 gånger, vilket hon skriver i sitt uttalande var i syfte för att lära hästen piaff – vilket är en rörelse där hästen rör sig taktmässigt med benen under sig. 

Videon visar också hur hennes beteendet inte upphör, även efter tydliga markeringar från hästen om obehag, som till exempel att hästen sparkar ut med benen. 

Andra namn som nyligen varit i hetluften när det gäller bristande hästvälfärd är Douglas Lindelöw, Ludger Beerbaum och Andreas Helgstrand, som står bakom det framgångsrika stallet Helgstrand Dressage. Även Patrik Kittel (Svensk dressyrryttare och OS aktuell) ska setts att rida på en av sina hästar med lila tunga, vilket kan bero på minimerad lufttillgång. 

Alltså är Charlottes fall inte unikt, men i och med teknikens utveckling har det blivit allt lättare att fånga dessa händelser och sedan låta dem spridas. Detta kan vara både bra och dåligt.

Det är bra att det på ett tydligt och konkret vis visar fel som görs av atleter som annars kanske skulle försöka hållas hemliga. Öppenhet och ansvarighet kan leda till ändring, då det tvingar en att stå för sitt beteende och om man inte kan det, en möjlighet för att ändra det.

Det negativa i detta är att dessa få virala videoklipp kan komma att representera hela sporten, att folk som inte känner till sporten kommer att låta sig färgas av dessa bilder. För alla videor där äkta ridkonst visas, där ekipagen samarbetar i harmoni kommer troligen inte att bli lika virala, i alla fall inte för dem som inte är involverade i sporten. 

Allt detta snack leder också till en annan fråga, “Vad är den avgörande faktorn för att detta ska anses som okej?” Charlotte Dujardin är ett väldigt stort namn när det kommer till världen av dressyr med flera mästerskapsmedaljer och inför detta OS var hon en av favoriterna inför de individuella medaljerna.

Detta misstag kan inte bero på brist på erfarenhet och troligtvis har detta också skett innan men har bara inte fångats på video. Så är det för att hon är hon som åskådarna bara skrattar när hon agerar som hon gör eller är det för att detta anses nödvändigt för att nå toppen av en dressyrvärld som lägger allt mer fokus på extraordinära rörelser snarare än harmoni och mjuka kontakter? 

Svaret är omöjligt att veta, men det öppnar dock upp för en nödvändig dialog om hur dressyren bör ändras för att se till att god hästvälfärd främjas och hur man lyckas i sporten istället för det som visas i videon. För om detta inte sker så är kanske dressyrens livslängd inte så lång som den bör vara med rätt grundprinciper. Så belöna rätt saker och straffa när hästen inte blir behandlad på rätt vis, så kan man bygga en sport där hästen behandlas som den jämlike den är.