
AIK spelar vidare i slutspelet efter torsdagskvällens vinst mot Björklöven. Matchen slutade 3-2 till AIK. Efter en tvivelaktig utvisning var vinsten allt annat än självklar.
Under torsdagskvällen stod det klart att AIK spelar vidare i allsvenskans slutspel i hockey efter en 3-2 vinst mot Umeålaget. Men vinsten var allt annat än självklar.
Under torsdagskvällen vallfärdade förväntansfulla människor mot Globenområdet. Kent hade sin (troligtvis) allra sista spelning på 3 Arena och AIK riskerade att gå samma öde till mötes. I hockeyslutspel spelar man bäst av sju och inför torsdagens match stod det 3-2 i matcher till Björklöven. Med andra ord kunde den här matchen ha blivit den sista för säsongen och drömmen om att ta sig upp i den högsta ligan SHL hade varit ett minne blott.
Beredd på besvikelse
AIK är tyvärr (ö)kända för att åka ut i kvartsfinalerna och mina förväntningar må ha varit höga efter en vinst i förlängning matchen innan, men jag var väl förberedd på en besvikelse. Med det sagt hade vi ändå med oss i bagaget 16 raka vinster från tidigare i grundserien, men AIK är tyvärr (oftast) sämst när det gäller.
Björklövens Jesper Lindgren blev först att spräcka nollan efter ungefär halva första perioden. Mathew Maione bidrog med en assist, som för övrigt spelade i AIK förra säsongen. Den sved. Som vi vet går det fort i hockey och ungefär två minuter senare pangar Gerry Fitzgerald in 1-1. Plötsligt infann sig hoppet igen, AIK hade kvitterat. Det blev dock inte långvarigt. Björklöven tog ledningen under periodens sista minuter med ett 2-1 mål. Suck, pust och stön.
Ett nytt AIK klev in på isen
Fem minuter in i den andra perioden kvitterade AIK återigen med ett 2-2 mål från Daniel Ljungman. Sedan blev det något av ett tomt flipperspel, på gott och ont, tills anfallaren Lukas Zetterberg satte hela Hovet i eufori med 3-2. Man ska aldrig ta ut något i förskott men jag skulle ljuga om jag sade att jag inte trodde att vi skulle kunna ta hem det här.
Tvivelaktig utvisning
När man klev ut från tunnelbanan i Globen sålde folk öronproppar överallt– och jag menar överallt. De stod utanför spärrarna, utanför dörrarna och på bron mot Globen och Hovet. Jag tänkte för mig själv att ja, jo, perfekt när man ska på konsert men jag skulle ju bara på match. Naivt och dumt.
Under matchens tredje och sista period fick AIK en tvivelaktig utvisning. Jag kan inte mycket om vad som klassas som en “billig” utvisning men till och med jag, med icke-existerande domarkunskaper, tyckte utvisningen var märklig. AIK-spelaren åkte på en 2+2, det vill säga en fyra minuters utvisning för vad jag tror var ett “slag” mot en Björklövenspelare. Som sagt, oklart.
Sedan är jag fullt medveten om att jag, som AIK-supporter, givetvis alltid kommer att vara partisk men efter att ha sett incidenten både live och i repris på stora skärmen så är jag fortfarande inte övertygad– och det var inte resten av de 7000 åskådare på plats heller.
Jag har aldrig upplevt den här nivån av skrik, buande och busvisslingar. Med facit i hand så skulle jag nog ha köpt de där öronpropparna trots allt. Samtidigt är det ändå fascinerande hur investerade människor blir i sport. Mina trumhinnor var dock inte lika imponerade.
AIK stod som vinnare
Till min stora förvåning så höll vi trots en fyra minuters utvisning ett bra defensivt spel. AIK släppte inte in ett enda mål. Ärligt talat var hela tredje perioden mållös men den var inte tom på dramatik. Hela Hovet, säkert Björklöven klacken också men under helt andra förutsättningar, satt på helspänn. Det var hjärtklappning på en helt ny nivå under matchens sista minuter. Det var en slags tillbakablick från när jag var ung (yngre) och dum och drack två energidrycker på en dag, men det här var en slags spänningsfylld hjärtklappning.
När domaren tillslut blåste av matchen stod det klart att AIKs dröm om SHL fortsätter. Vi får se hur nästa match ter sig. Det är vinna eller försvinna för båda lagen och jag kan tänka mig att Björklöven är lika hungriga för semifinalen som AIK. Torsdagens match på Hovet var drömlik, men den kommande matchen i Umeå kan lika gärna bli en mardröm.
Reporter
Jonna Ekström, Ung Press