Journalistförbundet: ”Alltid varit tufft för unga journalister att komma in i branschen”

Ung Press har genomfört en enkät kring hur unga i mediebranschen känner över arbetsmarknaden just nu. Av 127 svaranden känner 92,2 procent oro över framtiden. Vi har intervjuat Svenska Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert som berättar att problemen med otrygghet sträcker sig långt tillbaka.

Ulrika Hyllert berättar att arbetssituationen för journalister är blek just nu. Det har varit nedskärningar i flera år på kommersiell dagspress och lågkonjunktur. 
Utöver att det var lättare att få jobb under ett eller två år under corona, har det varit tufft i flera decennier.

Det har varit tufft att få ett tryggt jobb, många har gått runt på olika typer av vikariat och visstidsanställningar, vilket Ulrika Hyllert tycker är jätteproblematiskt. Fastän det behövs folk kontinuerligt, vill redaktioner inte tillsvidareanställa någon eller ge någon förtur. 

– Det har alltid varit tufft för unga journalister att komma in i branschen. Min erfarenhet av deras arbetssituation är tyvärr att man behöver vara inhoppare och så vidare. Kan man tänka sig att flytta och jobba på en lokaltidning på en mindre ort, finns det oftast mycket bättre förutsättningar. Så får du ett vikariat där är det större chans att du kan få vara kvar, säger Ulrika Hyllert. 

Arbetsmarknaden har alltid varit tuff för journalister

Hyllert betonar att det i slutändan är arbetsgivarna som hon tycker att av ren självbevarelsedrift borde ha en mycket bättre personalpolitik. Hon menar att de borde visa att de är ansvarsfulla arbetsgivare som självklart ger tryggare anställningar.

– Alla unga är ju framtiden för mediebranschen. Då behöver man också visa det med villkoren. Det gör man inte. Vi försöker ligga på, men vi kan inte alltid göra det. Det är svårt att tvinga någon att ha en bättre personalpolitik.

LAS-karusellen: ”Jag tycker att det är bedrövligt”

Det pratas en del om LAS-listan och att folk blir utlasade. Enligt vår enkät har nästan 34 procent av respondenterna svarat att de har tvingats lämna en arbetsplats på grund av LAS.

– Jag tycker att det är bedrövligt. Att man anpassar anställningen så att man precis inte ska få skydd, ”Lagen om anställningsskydd” heter den ju. Anpassar man anställningarna så att den enskilde personen precis inte ska omfattas av den, och byter hellre en person. Jag tycker att det är ett slöseri för både enskilda personer, framtidshopp och trovärdigheten för mediebranschen. Det är också ett slöseri med kompetens, säger hon och fortsätter:

– Har du haft en journalist inne under en period och så byts den ut – precis när personen lärt sig alla system, kulturen på arbetsplatsen, fått ett nätverk av kontakter… Är det på en lokaltidning har du kanske precis lärt dig området och så måste du flytta. Det är ju helt orimligt, säger Hyllert. 

”Vi kan inte ha det såhär”

Journalistförbundet har genomfört medlemsundersökningar för att se hur deras medlemmar uppfattar arbetsmarknaden.

– Den enskilt största frågan är missbruket av LAS och otryggheten. Det är också en fråga som enat oss när vi har samlat alla förtroendevalda på vår kongress. Det är en fråga som verkligen alla sluter upp bakom. Oavsett om du är tillsvidareanställd eller inte: ”Vi kan inte ha det så här”.

Ulrika tror att det finns olika förklaringar till att arbetsgivarna utnyttjar lagen om anställningsskydd. En förklaring är att det då inte hamnar på fasta kostnader i budgeten, och har du små marginaler vill du inte ha höga fasta kostnader. Hon säger att i den kommersiella världen och inom public service, håller inte det eftersom där har du mycket längre sikt och skulle kunna ha en annan personalomsättning. 

– Public service är ju verkligen känt för att inte vilja lasa in. Där finns det en rädsla av att alla skulle bli tillsvidareanställda och på något sätt skulle utvecklingen stagnera, då man velat vara säker på att det alltid kommer in nya. Om du på en mindre ort så säger man inte upp sig, för det finns inte så mycket journalistjobb. Det är de här 18 personerna som ska jobba på den här redaktionen och sen kommer det vara så tills de går i pension. Men jag tror att det finns en överdriven rädsla av att LAS:a in.

Hon förklarar också att det finns en uppfattning om att nästa person som anställs kanske är ”lite bättre” – till exempel mer uppdaterad inom digital teknik eller har en specifik kompetens som efterfrågas just då.

– Jag tycker det är en konstig syn på både människor och journalister, som är väldigt duktiga på att göra flera olika saker och lära sig nya saker under hela yrkeslivet. Det är det jag har tänkt och det jag har hört. Jag tycker inte att det är ett bra argument. Det är felaktigt.

Hoppfull om framtiden

Som nyutexaminerad journalist får man räkna med att det kan bli nödvändigt att flytta, särskilt om man vill öka chansen att få jobb. På mindre orter finns ofta fler sommarvikariat att söka, enligt Ulrika Hyllert. Samtidigt är konkurrensen fortsatt hård.

– Jag fick den här frågan för ett år sedan, och då sa jag att i början av 2025 kommer det att vända, men det kommer att vara fortsatt konkurrens. Jag har fortfarande en förhoppning att det vänder om ett halvår. Om man kan tänka sig att flytta, bredda sig och inte göra det man exakt hade tänkt. Då finns det möjligheter. Jag tänker att det också är bra att vara förberedd på att det är tufft nu för att det är vikariestopp på många håll, men inte överallt, säger Ulrika Hyllert.