Unga journalister känner stor oro inför branschens framtid: ”Känns aldrig riktigt tryggt – jag kan bli uppsagd när som helst”

Trots att de är högutbildade upplever unga journalister att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden, visar en enkät gjord av oss på Ung Press.

Många vittnar om osäkerhet, oro och bristande framtidstro. LAS nämns oftast som den främsta orsaken till oron, medan AI lyfts som en växande osäkerhetsfaktor bland unga journalister.

Vi på Ung Media och Ung Press har genomfört en enkät som skickades ut till personer som studerar till, eller arbetar som journalister. Enkäten hade 127 respondenter i maj, och av dessa uppgav 92,2 procent att de känner oro över den nuvarande arbetsmarknaden.

”Det känns jättesvårt att få jobb. Särskilt om man inte har så mycket erfarenhet. Det känns också som att många arbetsgivare inte vill ge chansen till unga och lite mer oerfarna”

_{– Respondent}

Majoriteten av respondenterna har en kandidatexamen i journalistik, och en liten andel har en master. Trots detta upplever många att det är svårt att få arbete inom branschen. Hälften av respondenterna uppger att de har sökt jobb i omkring ett år, medan några har varit arbetssökande i upp till fem år.

Många upplever att LAS (lagen om anställningsskydd) försvårar deras möjlighet att få en fast anställning. Istället tvingas de ta korta vikariat som förlängs flera gånger, vilket skapar osäkerhet och otrygghet. Denna brist på trygghet är en av de största orsakerna till oro enligt vår enkät. Majoriteten av alla respondenter (70.7 procent) uppger att de haft mellan ett till tre vikariat. En fjärdedel (25 procent) uppger att de haft mellan fyra till sju olika vikariat.

”Mitt nuvarande kontrakt känns aldrig riktigt tryggt – jag kan bli uppsagd när som helst eftersom det bara förlängs några månader i taget.”

_{– Respondent}

Arbetsmarknaden för journalister är tuff. En majoritet (56,1 procent) studerar vidare, oftast för att öka sina chanser på arbetsmarknaden. 21,1 procent får A-kassa, och 19,1 procent har jobb utanför journalistyrket. En mindre andel (3,5 procent) saknar helt inkomst – varken från arbete eller A-kassa.

Många unga är journalister rörliga och är beredda att ta jobb i andra städer än sin hemort. De uppger dock att de helst vill ha ett pendlingsavstånd på omkring en till två timmars resväg.

”Det känns som att AI tar över mer och mer av journalistiken, vilket gör att det blir ännu svårare för oss att få fasta jobb.”

_{– Respondent}

Även tekniska förändringar hotar unga journalisters arbetsmöjligheter. Flera i enkäten uttrycker oro för hur AI och automatiserade system förändrar mediebranschen. Den snabba utvecklingen gör att framtiden känns osäker för många. Flera menar att det är svårt att konkurrera med AI när det gäller nyhetsproduktion.

Många upplever att facket ger bra stöd i vissa situationer, särskilt inför löneförhandlingar. Samtidigt finns en tydlig frustration över att facket inte prioriterar vikarier och otrygga anställningar, särskilt när det gäller LAS-frågan.

Martin Söderberg jobbar hos Arbetsförmedlingen Kultur Media.

– Om vi tittar på antalet inskrivna arbetslösa journalister hos oss på Arbetsförmedlingen, så har vi faktiskt färre inskrivna journalister än före pandemin. Under pandemin steg det kraftigt, då var vi uppe på 700 inskrivna journalister. Idag har vi ca 400, säger han och fortsätter:

– Vi har hört talas om kriser i mediebranschen, annonstapp och en allmän lågkonjunktur. Det har såklart också påverkat mediehusen och därmed journalisterna.

Han berättar att för nyutexaminerade journalister finns det ofta större chanser till jobb på olika sommarvikariat. På journalistutbildningen ingår det dessutom i många fall en praktiktermin och hos den arbetsgivaren kan det finnas chans att få ett sommarjobb. 

– Det är efter vikariatets tid som det blir tuffare. Det stora steget är att få en fast anställning och där är det lite knepigare på grund av LAS, säger Martin Söderberg.

19.3 procent av respondenterna har andra jobb utanför journalistyrket

Martin Söderberg förklarar att i dagsläget finns ungefär elva tusen yrkesverksamma journalister i Sverige, enligt SCB. Många av dem växlar mellan arbetslöshet och arbete, ofta genom att gå in och ut ur vikariat.

Det innebär att man kan vara arbetslös under en period och sedan ha arbete under en annan – en verklighet som är vanlig inom just kultur- och mediesektorn.

– Journalisterna är en väldigt rörlig yrkesgrupp. Det vill säga att man kan röra sig mellan olika yrken. Får man inte jobb som journalist så kan man ta andra jobb, till exempel kommunikatör, informatör, man kan gå in på byråer. Eller göra något helt annat än att jobba som lärare till exempel, säger han.

Tips till unga journalister

Martin Söderberg rekommenderar arbetssökande journalister att hålla koll i mediernas kanaler efter lediga jobb. Man kan även kontakta redaktionerna och vara beredd att flytta till annan ort. 

– Det är bra att ha koll på Platsbanken på Arbetsförmedlingens hemsida, sedan allmänt höra sig för, säger Martin Söderberg.