Icahandlarnas vinster ökar – studenter kämpar med matpriserna

Foto: ICA Gruppen

Matpriserna runt om i butikerna fortsätter att öka, och störst ökning är det på kakao och kaffe. Studenterna kämpar med att få ekonomin att gå runt, men vad gör det när Icahandlarna går med miljonvinster.

Jag var på ICA häromdagen och tänkte att jag skulle köpa kaffe, så att man kan ta sig upp på morgonen. Jag går fram till hyllan där det bruna guldet pryder hyllorna och jag satte nästan i halsen. De begär alltså 70 kronor för 450g kaffe. Galenskap. 

Enligt Matpriskollen är kakao och kaffe de matvaror som har ökat mest i pris. Kakaopriset ligger på en ökning av 18 procent, och kaffet ligger strax därefter på 17 procent. Kaffepriset förväntas dessutom öka ytterligare på grund av torka i Brasilien och Vietnam. En annan bakomliggande faktor till de skenande priserna är den höga efterfrågan. Det är väl i och för sig inget märkligt, marknaden styrs av efterfrågan. Men när drar vi gränsen?
Givetvis kanske många tänker att det bara är att sluta dricka kaffe, men som student som jobbar extra vid sidan av heltidsstudier är att vara koffeinberoende, inget jag kan ge upp.

Svårt att få ekonomin att gå ihop

Det är redan svårt att få ekonomin att gå ihop när man lever på en stram budget bestående av CSN, och de ökade matpriserna hjälper inte till i vardagsekonomin. Den genomsnittliga hyran i Stockholm ligger på 1630 kronor per kvadratmeter. De har alltså ökat med 5.5 procent sedan 2023, enligt en rapport från Stockholms stad. Så inte nog med att matpriserna ökar, hyrorna stiger också. Vem är det här samhället gjort för? 

Samtidigt uppmuntrar Sverige alla att studera. Vi har ju faktiskt privilegiet att studera kostnadsfritt, men om du “bara” har bidrag så landar månadsinkomsten på ungefär 4000 kronor, enligt CSN. Jag har till och med hört lärare säga att man ska försöka att inte jobba vid sidan av studierna, då plugget tar mycket tid och det stämmer. Men om jag inte kan jobba extra, hur ska jag då överleva? Alternativet att ta studielån finns ju, men alla vill inte bli skuldsatta redan i 20-årsåldern.

Icahandlarna går med miljonvinster

Om de skulle höja skatten hade jag ändå kunnat motivera det med att det (förhoppningsvis) går till att förbättra sjukvården, skolorna och vår välfärd. Men de ökade matpriserna gör bara att vi studenter får en ännu mer knaper ekonomi, medan Icahandlarna går med vinst – för det gör de verkligen. Enligt SVT låg ICAs vinster före skatt under 2022 på 185 miljoner, de lyckades även öka sin omsättning under 2023 och vinsten landade på storslagna 931 miljoner kronor. De siffrorna smakar unket i munnen.

Om vi säger att man har en hyresrätt på 18kvm så landar månadshyran ungefär på 2.5 tusen kronor. Då har man alltså 1500 kronor kvar på kontot och är man då “koffein-torsk” som jag, så blir det inte mycket pengar över när maten är inhandlad. Särskilt inte nu när kaffet förväntas stiga upp mot 100 kronor/paket. Är tanken att vi ska börja leva som den där stereotypa “studenten”, det vill säga bara äta billiga snabbnudlar? En bra dag kanske man till och med har råd att “spicea” till det med lite sweet chilisås. Skämt åsido, det är inte hållbart.
Vi behöver faktiskt hela kostcirkeln. 

Enligt Matpriskollen har grönsakerna ökat i pris. Tomaterna ligger på en ökning av elva procent, och paprikan på hela 15 procent. Jag minns så väl när jag avstod från att köpa paprika när kilopriset låg på ungefär 90 kronor, det är ju hutlöst. Lärarna pratade så flitigt om kostcirkeln i lågstadiet, och jag kan se det där tårtdiagrammet när jag blundar. Men det är ju svårt att kunna följa den när plånboken ekar tomt. 

Högre prisökning än andra nordiska länder

Enligt SVT har matpriserna ökat med över 20 procent, vilket är högre än i andra nordiska länder. Konkurrensverket ska även genomföra en granskning för att undersöka om konsumenterna betalar för mycket. Jag tror vi alla kan enas om att vi gör det. De kontinuerliga höjningarna beror på en mängd olika faktorer. Det beror bland annat på ökade priser på bränsle och energi, samt att världsläget späder på effekterna, enligt WWF.

Jag kan ändå inte undgå den olustiga känslan av att matvarubutikerna går med så stora vinster, det känns inte moraliskt försvarbart. Såklart vill alla företag gå med vinst, det är i sig inget nytt fenomen. Men jag undrar ifall dessa Icahandlare går och lägger sig på kvällarna med ett rent samvete. Pensionärer och studenter försöker få ekonomin att gå runt, med redan från start dåliga förutsättningar. Men för all del ICA, ta ut miljonvinster och låt oss andra gå på knäna.

Reporter

Jonna Ekström, Ung Press

Fler artiklar som kan intressera dig

  • |

    Diplomati 2.0 – med Anders Kompass

    Ung Medias journalist Tuulia Parviala träffade före detta FN-chefen Anders Kompass och diskuterade framtidens diplomati. Hur kommer diplomati att förändras inom framtiden? – Jag tror att diplomati redan har börjat förändras. Från att traditionellt vara diplomati mellan regeringar så är diplomati idag verkligen någonting som berör alla människor och diplomaterna måste ha mer kontakter med…

  • Yttrandefrihet har ingen åldersgräns

    – Ungdomars mediaanvändning ur ett vuxet perspektiv Yttrandefrihet är temat för årets bokmässa och i seminariet “Yttrandefrihet har ingen åldersgräns” intervjuade Peter Becker fyra stycken vuxna människor, alla aktiva inom media, om hur man kan nå ut till ungdomarna genom sociala medier. De fyra gästerna var Olle Wästberg, Helena Dal, Dilsa Demirbag­Sten och Brit Stakston. Olle Wästberg, som ledde 2014 års demokratiutredning, säger bland annat att de vuxna måste komma till ungdomarna istället för att locka ungdomarna till de vuxnas medier. Han berättar ungdomarna idag är mer intresserade i samhällsdebatten än för 30 år sedan. Däremot är det få ungdomar som går med i politiska partier utan istället är aktiva på sociala medier. Han säger också att politikerna inte bör använda Facebook som en anslagstavla utan att de istället bör skapa en dialog där, så att ungdomar kan känna sig inkluderade i politiken och inte bara känna det som att de tittar på. Helena Dal, verksamhetsansvarig för statens mediaråd, berättade om statens medieråd som kartlägger ungdomars medieanvändning varannat år. Deras uppgift är att stärka och skydda ungdomar på nätet. Dilsa Demirbag ­Sten, författare, debattör och frilansjournalist berättade om berättarministeriet. Berättarministeriet är en organisation som anordnar skrivarverkstäder i områden med hög arbetslöshet. Deras ambition är att barnen ska lära sig att tänka kritiskt och upptäcka hur kul det är att läsa och skriva. Hon betonade att det är viktigt att, även om internet är en bra källa, ställa kritiska frågor och ifrågasätta informationen som de hittar. De har hjälpt 35 000 barn hittills och resultatet är positivt. Brit “Mediagurun” Stakston, bland annat aktiv i kampen för att fria Dawit Isaak, berättade om hur ungdomar använder Twitter för att sprida sina åsikter och debattera. Hon menar att det är ett viktigt forum och hon sade att det är viktigt att öppna upp för debatt. Vi tycker att innehållet var bra men att det inte var konsekvent för temat. Samtidigt känns det lite konstigt att ett seminarium om ungdomars mediaanvändning inte inkluderade någon ungdom. Om man vill inkludera dagens ungdomar i debatter och median tycker vi att det kan vara en bra idé att de bjuder in några ungdomar. Av: Nils Walter och Fanny Åhl Norling, Hvitsnurran

  • |

    Kan innovation lösa klimatutmaningen?

    Kan vi lösa klimatutmaningen när hela systemet behöver förändras i grunden? Går det tillräckligt snabbt? Kan innovation och innovativt arbetssätt vara en del av lösningen?   Under ett av måndagens innovativa klimatseminarium ifrågasatts lösningen på klimatutmaningen. De medverkande var Anders Wijkman ordförande i Climate-KIC, Darja Isaksson generaldirektör på Vinnova, Niklas Wahlberg från Volvo Group, Åsa…