Så är kulturens roll i kris

När krig, oro och kriser präglar vår samtid väcks frågan om vilken roll kulturen ska spela. Under konventet Folk och kultur återkom diskussionen gång på gång.

I början av februari samlades kulturaktörer, politiker och organisationer i Eskilstuna

där Sveriges största kulturpolitiska konvent, Folk och kultur, hölls. Ett återkommande samtal under hela konventet handlade om kulturens betydelse under tider av kris och många på plats menade att vi idag lever i en orolig tid på ett eller annat sätt. En del talade om krig i närliggande länder, om oroligheter i vårt eget eller en ökad psykisk ohälsa.

Under invigningstalet pratade kulturminister Parisa Liljestrand om att kulturen måste ses som en del av samhällets beredskap, och att kulturverksamheter ska kunna fortsätta även i tider av kris. Liljestrand beskrev hur kulturen även kan fungera som en motståndskraft och tog upp Iran som ett exempel. Där har poesi, musik och litteratur gett människor möjligheten att uttrycka hopp när de inte får tala fritt. I sitt tal delade hon också en personlig berättelse om hur kulturen hjälpte henne att känna tillhörighet efter att hon kommit till Sverige. Även tidigare kulturminister Amanda Lind var på plats under konventet och talade om hur kulturen är extra viktig när samhället präglas av kriser, klimatförändringar och splittringar. Hon förklarade att kultur kan motverka mörker och polarisering genom att ge människor en röst, skapa mötesplatser och öka förståelsen mellan människor.

Under seminariet Musik i kris och konflikt belystes musik som ett sätt att hjälpa och läka. Vi fick möta mezzosopranen Luiciana Mancini som berättade hur dans och musik varit viktigt på olika sätt i hennes liv. Dels var det ett sätt för henne att ta del av och dela med sig av olika kulturer som svenskfödd chilenare. Kulturen hjälpte henne i sin identitetskris efter att hon ensam flyttat tillbaka till Chile.

– Musiken är inte bara min karriär, utan ett spektrum genom vilket jag lär och förstår människan, och människans olika sätt att förhålla sig till varandra. Det har varit en del av utvecklingen av min identitet som chilenare, men också av min integration, säger Luiciana Mancini. 

Under samma föreläsning fick vi träffa Beryl Lunder, VD för Örebro Konserthus, som fokuserade mycket på hur musiken fanns till som tröst efter dådet på Rydbergska skolan i Örebro. Hon förklarade att det inte funnits någon tvekan om att musiken skulle spela en central roll i stadens bearbetning av sorgen. Trots att hon själv och konserthuset inte var förberedda på en sådan händelse, blev det uppenbart att musiken var det som efterfrågades mest. Musiken blev en tröst och kraftkälla och en gemensam överlevnadsstrategi för både individer och samhället i stort.

– Det var självklart att fråga efter musik. Och det behövdes för att ingjuta energi, kraft och tröst, säger Beryl Lunder.

Musikterapeuten Sören Oscarsson tog under samma föreläsning upp musikterapi som en vetenskapligt grundad metod för att hjälpa människor i kris, trauma och konflikt. Det används som ett verktyg för att uttrycka sådant som är svårt att sätta ord på och för att hitta sätt att hantera känslor på ett mer konstruktivt sätt. Metoden är särskilt viktig vid sorg, trauma och förlust, eftersom den kan bidra till läkning och återhämtning. Sören Oscarsson menar också att musikterapi kan stärka empati och gemenskap, till exempel genom att människor spelar eller lyssnar på musik tillsammans.

Under ytterligare ett seminarium, Kultur i nöd och lust, diskuterades kulturens roll i samhället med koppling till totalförsvar, krisberedskap och demokrati. Huvudtalaren Susanna Dahlberg från Riksteatern lyfte både kulturens värde i sig och hur den kan stärka samhällets motståndskraft och demokrati. Under seminariet tog de upp Mikael Malm, totalförsvarsstrateg från Försvarsmakten, som menar att kultur är viktig för samhällets beredskap. De tog upp Ukraina som ett exempel där man ser att teater, musik, poesi och konst har använts för att nå ut till människor, stå emot propaganda och skapa hopp och gemenskap i svåra tider. En rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut visar också att konst hjälper människor att ta sig igenom kriser och krig.

Paneldeltagare från olika delar av landet och olika kulturorganisationer berättade att utmaningar som brist på resurser, svagt politiskt intresse och behovet av långsiktigt stöd kan vara ett hot mot kulturen. Det finns för lite pengar, och kulturens del av statsbudgeten är den lägsta på 20 år. Kulturen måste också konkurrera med andra viktiga områden, som sjukvården, om begränsade resurser. För att kulturen ska kunna spela en roll i beredskap och försvar behövs långsiktiga satsningar och tydligt politiskt stöd. Det krävs krafttag för kulturens framtid och för att stärka samhällets förmåga att stå emot kriser. För att stärka kulturens roll i beredskap och försvar menar panelen att det behövs större förståelse hos politiker, stabil och långsiktig finansiering samt stöd till lokala och regionala kulturaktörer så att kultur finns tillgänglig för alla. Kultur bidrar på många sätt, och därför är det viktigt att fortsätta samtalet, ligga på och inte ge upp.