Ingen kunde hjälpa Alexia – förrän hon gick till ännu en ungdomsmottagning 

Cassandra sökte hjälp hos en ungdomsmottagning fick bara ett samtal i veckan, trots att behovet var större. Alexia slussades mellan flera mottagningar innan hon till slut fick rätt hjälp. Ung Press har tittat på hur stödet från ungdomsmottagningar kan skilja sig åt beroende på var man söker.

På ungdomsmottagningens hemsida står det att man kan få hjälp med hälsa, sexualitet och hur man mår. Hit kan unga vända sig om man har frågor om kroppen, relationer eller sex eller behöver stöd kring hur man mår. Det beskrivs som en trygg plats där unga kan prata med personal, ofta gratis eller till en låg kostnad. 

Men för många unga räcker inte alltid hjälpen, och den kommer inte alltid i tid. 

Cassandra, som egentligen heter något annat, är 17 år och har varit med om en traumatisk händelse som hon inte berättade för någon. Det handlade om något som påverkade henne djupt och som hon bar på ensam under en längre tid. I flera veckor levde hon med ständig ångest och tankar som inte försvann. Hon beskriver tiden som “ett levande helvete”.

Till slut berättade hon för sin mamma, och besökte en ungdomsmottagning för första gången. Där fick hon hjälp som hon inte upplevde räckte. Hon fick ett samtal i veckan, och kände att hon behövde betydligt mer. 

– Jag visste att jag inte kunde klara det själv. Jag mådde så dåligt att jag ibland bara grät och inte visste vad jag skulle göra, säger hon.

Efter några veckor bad hon om att få träffa någon oftare, men fick ett nej som svar. Det fanns inte tillräckligt med personal och andra fall behövde prioriteras. För Casandra kändes det som att det finns gränser för vad systemet klarar av och inte. 

Veckorna gick och hon mådde inte bättre. Ångesten var kvar. Till slut fick hon komma till en vårdcentral där hon fick mer stöd, men vägen dit var lång och svår.

– Medan jag väntade mådde jag mycket sämre. Ångesten tog över mer och mer, och jag kände mig helt fast i mina tankar. Det  var att må sämre varje dag utan att någon kunde hjälpa mig, säger hon.

Vad Cassandra upplever är inte ovanligt. I Sverige kan ungdomsmottagningar fungera olika beroende på var man bor. Skillnaderna kan vara stora, vilket gör att vården inte ser likadan ut för alla, något som Svenska Dagbladet tidigare har skrivit om. 

Besöket om preventivmedel fick Alexia att tappa förtroendet 

Första gången Alexia besökte en ungdomsmottagning var hon runt 16–17 år. Alexia, som egentligen heter något annat, var i sitt första förhållande och ville veta mer om preventivmedel och hur man testar sig. Men hennes första besök blev inte som hon hade tänkt sig.

– Jag blev bemött av en ganska otrevlig person. Det kändes som att hon inte brydde sig.

ㅤㅤ

När hon pratade med en barnmorska ville hon få tydligare information om preventivmedel, tester och hur allt fungerar i praktiken. Men svaren hon fick var korta. 

– Jag behövde förstå mer, inte bara få snabba svar. Jag kände att det saknades empati, säger hon. 

Efter det besökte hon tre olika ungdomsmottagningar innan hon till slut hittade en som faktiskt kändes bra. På de tidigare mottagningarna upplevde hon att stödet inte riktigt räckte till.

– Det kändes som att jag inte riktigt blev lyssnad på. Jag fick ganska korta svar och det var svårt att få den hjälp jag faktiskt behövde, säger hon.

Var du bor påverkar stödet på ungdomsmottagningen 

Det är också något som märks i hur stödet kan se olika ut beroende på var man bor. Ingrid Sääv, överläkare inom ungdomsmottagningarna i Region Stockholm, förklarar att ungdomsmottagningar är tänkta som en första linjens instans, där unga kan få stöd men också slussas vidare vid behov.

Hon betonar att förutsättningarna inte ser likadana ut överallt i landet.

– Generellt har vi bra geografisk täckning och kompetens i Stockholm, men det ser olika ut över landet.

Samtidigt lyfter hon att det också finns unga som aldrig söker hjälp, och att mottagningarna arbetar mycket med hur de kan nå just den gruppen.

– Vi funderar mycket över de ungdomar som vi inte når och hur vi kan anpassa vårt arbete för att nå fler.

I januari 2026 gav den svenska regeringen i uppdrag att se över hur ungdomsmottagningar fungerar och hur stödet till unga kan förbättras. Arbetet pågår, men det är oklart när förändringarna kommer att märkas i praktiken.

Samtidigt visar rapporter att det finns stora skillnader mellan mottagningar, både när det gäller resurser och tillgång till stöd.

Idag mår Cassandra bättre efter att ha fått mer stöd, men hon tycker att det tog för lång tid att få rätt hjälp.

– Jag önskar att jag hade fått mer hjälp tidigare, säger hon.

Även Alexia ser tillbaka på sina erfarenheter med blandade känslor. Hon fick till slut rätt stöd, men tycker att det inte ska behöva vara så svårt att få hjälp från början.

– Det borde vara lättare att få rätt information direkt, säger hon.