Unga utmanar alkoholnormen – kräver trygga samhällen och nyktra mötesplatser

Allt fler unga ifrågasätter alkoholens roll i samhället och efterlyser tryggare, nyktra miljöer. Under ett panelsamtal lyfte Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) och Centralförbundet för alkohol- och narkotikafrågor (CAN) behovet av att bryta alkoholnormen och ge unga större inflytande i samhällsplaneringen.

Under panelsamtalet diskuterade vice ordförande för UNF, Simon Elfström Schönbeck, hur unga talar om alkohol i dagens samhälle. Enligt honom väljer allt fler ungdomar att inte dricka alkohol och istället väljer alkoholfritt. 

– Inom alkoholnormen pratar vi just om det som är normen. Det är inte som sociala krav kring alkohol, att man har ett socialt beteende kring alkohol, som kan komma lite automatiskt utan att man reflekterar till det, säger Elfström Schönbeck. 

CAN statistik 

Daniel Kardel från organisationen Centralförbundet för alkohol- och narkotikafrågor, förkortat till CAN, delade scenen tillsammans med UNF. CAN är en organisation som är en del av civilsamhället,  en ideell organisation med 56 stycken organisationer som är medlemmar hos dem. 

– I början av 2000-talet så konsumerade man väldigt mycket, vilket man inte gör idag. Det har hänt en massa saker i samhället. Det har hänt en hel del förändringar i hur vi umgås, hur vi ser på alkoholfrågan och såna saker, säger Kardel. 

Under panelsamtalet tog Kardel upp statistik för alkoholkonsumtion hos unga. Undersökningen är baserad på en årlig nationell skolundersökning som följer niondeklassare upp till andra årets gymnasieelever genom en webbenkät i klassrumsmiljö. För att klassas som alkoholkonsument ska man ha druckit alkohol någon gång druckit alkohol inom 12 månader. Undersökningen visar att 35 procent av niondeklassarna och 69 procent av gymnasieeleverna uppgett att de hade druckit alkohol under 2024. 

– Färre dricker, man dricker mindre. Färre berusningsdricker. Man dricker inte lika mycket för berusning, så att säga, som man gjorde på 70-talet till exempel. Och färre får problem kring alkohol. Man kommer inte i konstiga situationer på grund av att man inte dricker alkohol, förklarar Kardel.

Ungas åsikter

Under panelsamtalet fick ungdomar chansen att komma upp på scenen och dela med sig om sina upplevelser i samband med alkoholkonsumtion. Panelen bestod av Ida Andersson, Jens Mårtensson och Elias Taoudi. Till skillnad från äldre generationen, upplever alla tre att det är mer accepterat att prata om alkohol och nykterhet

– I mina miljöer pratar man faktiskt om alkohol och ens egen konsumtion av alkohol. Man har insett att det är någon form av problem och ett ämne som man måste snacka om. Man pratar ofta om varför man dricker alkohol men på ett väldigt nyfiket sätt snarare än ett dömande, säger Mårtensson.

Andersson upplever att i hennes krets är alkoholen fortfarande central men inte huvudsaklig. Istället för fest väljer många i hennes umgänge att spela olika spel och spendera kvalitetstid utan alkohol. Trots att alkohol ofta förknippas med sociala samband och gemenskap anser Toadi att betydande på den minskade alkoholkonsumtionen. Många unga väljer att träffas digitalt vilket minskar alkoholens roll i det sociala livet.  

 – Jag tror att för väldigt många är alkohol ett sätt att kunna socialisera sig med andra. Om man spelar online med folk kan man ju uppleva det som att man dricker själv då och det kanske inte är så roligt, säger Toadi. 

– Jag skulle säga att där jag bor så känner jag att alkoholnormen är väldigt stark. Och att man känner att man ska dricka, det är liksom det man ska göra, annars är man annorlunda. Sen tror jag dock att det har förskjutits på ett sätt att det är först på gymnasiet som man börjar prata om alkohol mer än på högstadiet, säger Andersson. 

Det pågår också en diskussion om ungas tydliga motvilja för alkohol, vilket ofta grundar sig i en ökad medvetenhet om de problem som alkoholkonsumtion kan leda till. Många ungdomar har blivit bättre på att förstå konsekvenserna som exempel är hälsorisker, risk för beroende, psykisk ohälsa, och andra negativa effekter. 

– Det handlar också mycket om hälsotrender, att man är medveten om sin hälsa. Och det kanske är så att man är nykterist i perioder. Det har jag väldigt många bekanta hos mig. Att man är nykterist i ett år, inte nödvändigtvis för att man har lovat någon det, utan för att det blev så. Eller man är kanske väldigt inne i träningen, säger Mårtensson.

Andersson är uttalad nykterist och har inga tankar att förändra sina livsvanor. När hon har berättat om sitt val är det fortfarande många som blir chockade och ifrågasätter att vara nykterist. Däremot märker hon att det bara är i början av ett bemötande att de blir chockade och sedan accepterar hennes val. 

Skolans ansvar 

Trots att föreningar, fritidsgårdar och andra ungdomsorganisationer har ökat, berättar Elfström Schönbeck att kommunerna satsar mest på grundskolan när det gäller alkoholfrågan. Med en stark åsikt anser han att alla Sveriges skolor bör prata mer om alkohol, speciellt eftersom ungdomar oftast debuterar med alkohol just under skoltiden. Skolan är en plats för ungdomar att känna sig trygga och kunna ställa frågor utanför hemmet. 

Elfström Schönbeck rekommenderar att när man pratar med barn och unga om alkohol är det inte alltid effektivt att bara säga “det är farligt”. Istället borde man föra samtal om vad alkohol faktiskt kan leda till – till exempel hur det kan påverka andra människor, vilka konsekvenser det kan få, och vilken inverkan det har på samhället i stort. Det kan också handla om att lära sig hur man hanterar situationer med vuxna som är berusade, eller hur alkohol påverkar frågor som samtycke. Sådant får man sällan lära sig i skolan, och många får inte heller den typen av kunskap hemifrån, trots att det är väldigt användbart i livet.

– Jag tycker också de har det ansvaret och en stor risk vi ser är skolmaterialet som rekommenderas av Skolverket. Materialet tas av Vin- och Spritleverantörföreningen. Så det är alkoholindustrin som skriver skolmaterialet. Jag tycker inte att det är jättebra. Det gör det för att man pratar utifrån sina premisser, säger Elfström Schönbeck. 

Istället tycker han att skolan kan använda andra material för undervisningen. Organisationen CAN har skapat materialet ANDTS, ett förebyggande material mot alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. De arbetar också mycket med hur man kan integrera det här i undervisningen, hur lärare kan prata om ämnet på ett lärorikt sätt. 

– Man kan integrera det i alla ämnen i skolundervisningen. Alkohol finns i samhället, då kan vi prata om det när vi ser det i samhället. Det behöver inte vara den här konstiga grejen som vi tar en torsdag, en gång, någon gång. Utan det borde vara något integrerat. Lite som många önskar med sexualundervisningen, det borde vara en integrerad del av utbildningen. När man pratar om hemkunskap, då kan vi prata om vad alkohol har för samband till mat för, säger Elfström Schönbeck.

Fritidsgårdar, fritidsaktiviteter och föreningsliv 
I Sverige finns ungefär sju fritidsgårdar per 10 000 barn, vilket Elfström Schönbeck inte tycker är tillräckligt. Däremot har statistiken på fritidsgårdar, fritidsaktiviteter och föreningsliv ökat. UNF rapport från kommunranking 2024 visar att fritidsaktiviteter är mycket viktiga för unga att få en meningsfull fritid. Delar av en meningsfull fritid kommer från föreningslivet. UNF:s undersökning visar en kraftig ökning av resurser till framförallt fritidsgårdar det senaste åren.

Idag är det 320 000 barn i Sverige som påverkas negativt av en eller båda föräldrarnas alkoholkonsumtion. Möjligheten till fritidsaktiviteter blir avgörande för ungdomars uppväxt eftersom de kan träffas på nyktra mötesplatser. UNF rankar upp många sorters nyktra mötesplatser, exempelvis fritidsgårdar, idrottsföreningar, bibliotek, och studiecirklar. 

Under de senaste året har organisationen sett en oroande utveckling på ungas psykiska hälsa där allt fler unga mår sämre. I samband med att fler barn och ungdomar påverkas negativt av föräldrarnas alkoholkonsumtion, visar även statistik att skolan har blivit en större stressfaktor. Därför anser UNF att det är extremt viktigt att ungdomar har möjligheten till nyktra och trygga mötesplatser. 

Elfström Schönbeck brinner extra mycket för ungas rätt till en trygg fritid. Med den ökande stressen finns allt mer risk att psykisk ohälsa och alkoholbruk kopplas samman. Det har blivit mer vanligt i alla åldrar att människor dras till substanser vid försämrat mående. Psykisk ohälsa kan både vara en  konsekvens av och en orsak till användning av alkohol och andra droger. Droger kan leda till att unga känner sig fast, tappar ork eller förlorar kontrollen över sitt liv. Det kan också bidra till att man hamnar i negativa sociala sammanhang, vilket i sin tur förvärrar måendet.

– Det värsta är ju när du redan mår dåligt och har ett missbruk så är det jättesvårt för dig att ta tag i det. Om du dricker normalt och sen börjar du må dåligt, då kan du inte dricka normalt längre. Det är väldigt svårt att dra gränsen för vad som är normalt och icke normalt, säger Elfström Schönbeck. 

Alkohol påverkar dessutom hjärnans kemiska balans, bland annat signalsubstanserna vilket kan leda till nedstämdhet, ångest och depression. Samtidigt ser organisationen att många unga som redan mår dåligt ibland vänder sig till alkohol som ett sätt att hantera sina känslor. Det skapar en ond cirkel där alkoholen både förvärrar problemen och används som ett tillfälligt sätt att fly från dem. Därför är nyktra mötesplatser viktiga för unga att träffas i en trygg miljö för att förhindra alkoholmissbruk i samband med psykisk ohälsa. 

Nyktert samhälle 

Idag finns väldigt många ställen där alkohol är i fokus. UNF ställer frågan om man går i centrum i en stad, hur många gator kan du gå i utan att det serveras alkohol? Enligt Ungdomens Nykterhetsförbund handlar trygghet för unga om mer än fysisk säkerhet, det handlar också om att kunna röra sig fritt i samhället utan att känna sig otrygg på grund av alkoholpåverkade vuxna. UNF lyfter att många unga undviker vissa platser, som uteserveringar kvällstid, just på grund av den otrygghet som berusade personer kan skapa. Organisationen menar att samhällsplanering behöver ta större hänsyn till ungas behov och skapa inkluderande miljöer för alla åldrar.

Ett konkret exempel som UNF lyfter kommer från Helsingborg, där ungdomar var delaktiga i planeringen av en stadsfestival. Diskussionen kretsade kring var den nyktra zonen skulle befinnas för barn. UNF ifrågasatte istället hela upplägget och föreslog att festivalen skulle vara tillgänglig för alla, med en specifik zon för alkoholkonsumtion i stället för att exkludera barn och unga från vissa områden. Enligt UNF visar detta hur alkohol ofta ges en självklar plats i offentliga rum, och hur viktigt det är att ifrågasätta den normen i arbetet med att bygga inkluderande samhällen.

Dagens ungdomar är bättre på att skapa nyktra mötesplatser i stora event. Alla tre ungdomar från panelsamtalet höll med om att det är mer acceptabelt att välja bort alkohol vid fester och andra organiserade tillfällen. 

– Men jag tror också det är lite det här med att man kanske umgås mer hemma på ett sätt. Att liksom då blir det mer nyktert och online, skulle jag säga. Det finns fler alternativ på nyktra länkar, säger Andersson. 

Att samhället anpassar sig efter den växande trenden bland unga att välja bort alkohol kan bidra till mer inkluderande miljöer. Genom att erbjuda fler alkoholfria alternativ på exempelvis evenemang och uteserveringar speglar man ungas vanor och behov.