|

Linda Nordlund (LUF) vill se mer rock’n’roll i bostadspolitiken

Linda Nordlund Foto: Erik Thyselius
Linda Nordlund
Foto: Erik O. Thyselius

 

Linda Nordlund, ordförande i LUF, berättar under den 15 minuter långa utfrågningen ”Så ska staden byggas – om nästa generation får bestämma” vad hon vill se för förändringar i staden och på bostadsmarknaden. Ung Press två reportrar på plats, Erik O. Thyselius och Gabriel Malmer, söker efter utfrågningen upp henne för en intervju.

Hej! Under utfrågningen säger du att markägarna ska ha stor makt att bestämma hur deras mark ska förvaltas och hur bostäderna ska byggas.  Du tycker också att det är viktigt att det byggs fler billiga bostäder för unga och att det finns butiker i markplan. Tror du verkligen att det kommer att byggas billiga bostäder åt unga och butiker i markplan om markägarna själva får besluta om detta?

Det beror på var marken är, men framförallt kan kommunen ha väldigt petiga krav så att det kan vara svårt att bygga om man har en tomt. Jag har själv en vän till familjen som fick en bassning från skönhetsrådet i Stockholm för att de ville ha blågrå takpanettering på sin sommarstuga. De tyckte att den skulle vara gråblå, alltså några nyanser gråare. Det finns en enorm klåfingrighet och vi tror att det vore bättre om det blev lite mera fritt. Sen är kommunerna väldigt stora markägare och det känns ofta som att de sitter och tjuvhåller på marken. Genom att skapa ett underskott på mark så pressar de upp priserna så att de kan sälja den dyrt. Det tycker vi är orimligt. Idag är det väldigt många unga som behöver bostäder och då måste kommunerna ta ett större ansvar och upplåta fler byggrätter.

Men finns det inte en problematik om folk bygger precis hur de vill?

Jag tror att ganska mycket ger sig själv, och allting som kommuner och staten godkänner är inte supersnyggt om vi ska vara ärliga. Jag tycker inte att alla delar av miljonprogrammet är superestetiska och husen är ofta mer anpassade efter hur kranarna skulle stå än hur människorna ville bo. Har ni förresten varit i Barcelona någon gång?

Nej.

Ok. Jag har i alla fall varit där på arkitekturresa och tittat på Gaudís hus. Han byggde fantastiska hus som människor vallfärdar till för att få se. Balkongerna var inspirerade av kattkranier och jag tror aldrig någonsin att någon skulle få bygga det i Stockholm. Jag tror att det kan vara bra för staden om man låter folk ta ut svängarna lite.

Ska vi tolka det som att du vill se kattkranier över hela Stockholm?

Nej, men jag tycker att om någon är galen nog att vilja bygga ett Gaudí-inspirerat hus så är det fine. Jag tror att det blir en roligare stad om det kommer fram fler kreativa uttryck.

Mer rock’n’roll i husbyggandet?

Ja, lite mer rock’n’roll.

Det är tydligt att ni vill lätta på många av reglerna och göra det enklare att bygga. Finns det inte risk att man då exploaterar mark med höga kultur- och naturvärden? Reglerna finns ju av en anledning, även om jag kan hålla med om att många är petiga.

Vi tycker att det första som bör ses över är de kommunala särkraven där det är viktigast att det rensas upp. Det finns ju naturreservat, med mera, som är skyddade och det vill vi ha kvar. Däremot finns det väldigt mycket annat som man kan ifrågasätta. I Stockholmsområdet finns det till exempel en tunnelbanestation som inte används. Ett område där det skulle byggas 70 000 bostäder.

Var ligger det?

Det ligger på gränsen mellan Solna och Sundbyberg och är ett fält just nu. Man skulle bygga 70 000 bostäder och man hann till och med bygga en tunnelbanestation. Sedan var det några som planterade ut en ovanlig fisk för att sabotera. Den är vanlig i andra delar av världen men ovanlig i Sverige. Det ledde till att man stoppade hela bygget.

Vet du varför folk ville stoppa bygget?

Det var människor som bodde i närheten som tyckte att det var trevligare att kunna rasta hunden och springa på det här fältet. Det finns ju alltid en massa ”not in my backyard”-typer.

Man behöver ju ganska mycket pengar för att kunna köpa mark. Får vi inte ett samhälle där de rika får ett väldigt stort inflytande över stadsutvecklingen och där de som inte har så mycket pengar får allt svårare att påverka?

Jag vet inte vad du tror att vi lever i för samhälle idag. Det är ju inte som att bostadsbolagen och byggbolagen är superfattiga.

Nej, men om markägarna får bygga som de vill så får vi ju ändå ett samhälle där de rika som äger mark får ett väldigt stort inflytande.

Att bygga är ju en ganska stor risk, en ganska stor investering för många år. Då tycker jag att det är rimligt att man själv får avgöra hur det ska se ut. Jag tror att det finns andra sätt att påverka sin stad än att låta politiker bestämma exakt hur byggnader ska utformas.

Okej. Du pratade ju tidigare om brukshyran*, du ville slopa den. Det är ju väldigt sällan som man hör andra politiker ens ta ordet i sin mun. Varför är den frågan så känslig?

Det finns två stora politikområden där vi ser stora likheter, och det är arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Där har de som redan är inne på marknaden, de som redan har en bostad, väldigt mycket privilegier. Sedan finns det de som står utanför – främst unga, nyinflyttade och nyinvandrade som är svagare grupper. De har inte lika starka röster som de som sitter på förstahandskontrakten i innerstaden. Lyfter man frågan får man lätt fiender men som ungdomsförbund ser vi det som vår uppgift att företräda outsiders – bland annat unga – som bara längtar efter att få en egen lägenhet.

Alright. En sista fråga: Om du fick välja mellan att utvidga staden på bredden eller att förtäta den, vad skulle du välja då?

Jag tror av miljöskäl att det är bättre om vi förtätar. Det ska finnas grönområden kvar, men vi har också väldigt stora parker i vissa stadsdelar. Vi vill också att man bygger högre på taken. Det är bättre än att vi brer ut oss och ökar behovet av transporter och sådant som är dåligt för miljön.  

 

*Brukshyran är den hyra man betalar om man hyr i andra hand. Den ligger på samma nivå som hyran för liknande hyreslägenheter i allmännyttiga bostadsföretag. Den har inget att göra med vad ägaren i första hand har för avgifter eller lånekostnader.

Fler artiklar som kan intressera dig

  • |

    Almedalen är en lönsam affär

    Almedalsveckan blir större och större för varje år. Gotlands Allehanda rapporterar att på två år har antalet markplatser dubblerats och intäkterna har då ökat markant. I fjol ökade de hyrda markplatserna från 80 till 125 och man förväntar att markplatserna ska öka ännu mer detta år. Intäkterna för markplatserna i år beräknas till 3,4 miljoner…

  • | |

    AI på Almedalen: Teknikhype eller Tjänstemannarisk?

    Den heta snackisen på Almedalen i år är helt klart AI. Myndigheter och företag hyllar möjligheterna, men frågan är vem som egentligen håller i taktpinnen när algoritmerna tar plats i beslutsrummen. Tekniken målas upp som lösningen på allt medan samtalet om de etiska riskerna förbigås av många.

  • |

    Met Galan handlar inte bara om mode – därför väljer vissa att inte delta

    Den omtalade Met Galan berör inte längre bara mode, det är också politik. Men egentligen har det alltid varit så.  Från början var The Met Gala en välgörenhetsgala som skulle samla in pengar till Costume Institute på Metropolitan Museum of Art, eftersom det kostar mycket att bevara mode genom arkiv, restaurering och utställningar. Kultur har…

  • Yttrandefrihet har ingen åldersgräns

    – Ungdomars mediaanvändning ur ett vuxet perspektiv Yttrandefrihet är temat för årets bokmässa och i seminariet “Yttrandefrihet har ingen åldersgräns” intervjuade Peter Becker fyra stycken vuxna människor, alla aktiva inom media, om hur man kan nå ut till ungdomarna genom sociala medier. De fyra gästerna var Olle Wästberg, Helena Dal, Dilsa Demirbag­Sten och Brit Stakston. Olle Wästberg, som ledde 2014 års demokratiutredning, säger bland annat att de vuxna måste komma till ungdomarna istället för att locka ungdomarna till de vuxnas medier. Han berättar ungdomarna idag är mer intresserade i samhällsdebatten än för 30 år sedan. Däremot är det få ungdomar som går med i politiska partier utan istället är aktiva på sociala medier. Han säger också att politikerna inte bör använda Facebook som en anslagstavla utan att de istället bör skapa en dialog där, så att ungdomar kan känna sig inkluderade i politiken och inte bara känna det som att de tittar på. Helena Dal, verksamhetsansvarig för statens mediaråd, berättade om statens medieråd som kartlägger ungdomars medieanvändning varannat år. Deras uppgift är att stärka och skydda ungdomar på nätet. Dilsa Demirbag ­Sten, författare, debattör och frilansjournalist berättade om berättarministeriet. Berättarministeriet är en organisation som anordnar skrivarverkstäder i områden med hög arbetslöshet. Deras ambition är att barnen ska lära sig att tänka kritiskt och upptäcka hur kul det är att läsa och skriva. Hon betonade att det är viktigt att, även om internet är en bra källa, ställa kritiska frågor och ifrågasätta informationen som de hittar. De har hjälpt 35 000 barn hittills och resultatet är positivt. Brit “Mediagurun” Stakston, bland annat aktiv i kampen för att fria Dawit Isaak, berättade om hur ungdomar använder Twitter för att sprida sina åsikter och debattera. Hon menar att det är ett viktigt forum och hon sade att det är viktigt att öppna upp för debatt. Vi tycker att innehållet var bra men att det inte var konsekvent för temat. Samtidigt känns det lite konstigt att ett seminarium om ungdomars mediaanvändning inte inkluderade någon ungdom. Om man vill inkludera dagens ungdomar i debatter och median tycker vi att det kan vara en bra idé att de bjuder in några ungdomar. Av: Nils Walter och Fanny Åhl Norling, Hvitsnurran

  • |

    Almedalstal – Folkpartiet

    På Almedalsveckans näst sista dag – Folkpartiets – har Visby redan börjat dräneras på folk och det är också därför Jan Björklund lägger sitt tal redan klockan 13. När jag kommer ner till Almedalen står stora scenen tom. Inget förband. Inget inledande tal. Istället dunkar sommardängorna Summer och Rather Be ur högtalarna. Har arrangörerna varit…