Henrik Vinge (SD): ”Tryggheten måste komma först”

Trygghet, segregation och kriminalitet stod i fokus när Henrik Vinge (SD) besökte Järvaveckan. I intervjun med Ungdomsredaktionen utvecklar han sina tankar om förorten, om hårdare åtgärder mot gängkriminalitet och varför han menar att tryggheten måste komma först.

Vad tycker du om Järvaområdet? Har du någon relation till Järva?

– Jag är ju från Järfälla. Så det är inte Järva men det är rätt nära. Jag har spelat fotboll här och haft kompisar här och så. Tyvärr har det varit mycket otrygghet, med kriminalitet och våld. Det blev värre och värre under många år. Det var svårt att hantera. Men nu har vi faktiskt brutit den trenden. Jag tycker att det är väldigt positivt är att Hjulsta numera inte räknas som ett särskilt utsatt område längre därför att man har pressat tillbaka kriminaliteten så pass mycket.

Finns det något mer att göra för att Järva och liknande utsatta områden ska förbättras?

– Dels handlar det om att bryta kriminaliteten. För det är, som jag sa i mitt tal, att den som är rädd inte är fri. Om man inte vågar röra sig fritt, om inte myndigheter kan fungera, om inte polisen kan göra sitt jobb, då kommer man inte få någonting annat att fungera. Det första man måste göra är att få det tryggt.
– Men sedan måste man också ge människor kraft, möjlighet och makt att kunna skapa det liv de vill ha och ge dem förutsättningar att skapa sin egen tillvaro. Man måste se till att det finns jobb och att det går att försörja sig på de löner som finns. Jag tycker att en vision för ekonomin ska vara att man ska kunna köpa ett hus eller en lägenhet om man vill bo i det och försörja sin familj på en vanlig lön. Det måste kunna gå. Så har det varit en gång i tiden. Nu är det som en avlägsen dröm för många. Men det behöver inte vara så. Det är därför vi sänker skatten så mycket.
– Sedan finns det också problem med religiös extremism i det här området. Vissa människor får leva sina liv utan tvingas in i att leva efter en mall som andra har bestämt. Det måste vi också stoppa. Alla människor har rätt att välja hur de vill leva sina liv. När jag tänker på Järva, tänker jag att det handlar om frihet. Frihet att slippa våld och kriminalitet. Frihet att kunna skapa sin egen framtid och sin egen tillvaro.

Det finns ett stigma kring förorten. Om man till exempel går på en jobbintervju eller i ett annat sammanhang kan en del välja att säga att de kommer från något annat område istället för Tensta. Har ert parti några planer för att skapa en mer positiv syn på utsatta områden och ta bort stigmat?
– Jag tror att det där stigmat till stor del kommer av att det finns så mycket kriminalitet i de här områdena. Man är rädd för att det ska bli problem. Om jag ska gissa varför människor undviker att säga att de kommer från utsatta områden så handlar det nog om den bilden.

Finns det något konkret exempel på vad Sverigedemokraterna vill göra för att bekämpa kriminaliteten?
– Absolut. Ett väldigt tydligt exempel är det som kallas vistelseförbud. De som till exempel säljer knark i centrum, ställer till med bråk eller hotar andra ska kunna få vistelseförbud och alltså inte få vara där. Det här får en enorm effekt.
– Hårdare straff är också viktigt. Under den förra regeringen kunde en person med pistol få ungefär ett och ett halvt års fängelse. Sedan var personen ute igen. I dag kan man få betydligt längre straff. Är du borta från gatan längre tid blir det tryggare för andra. Vi vill också införa lagstiftning som innebär att deltagande i kriminella organisationer i sig ska kunna vara straffbart – även om man inte dömts för ett specifikt brott.

Hur skulle du säga att man kan identifiera någon som är med i ett kriminellt gäng?
– Du menar med den nya lagstiftningen? Det man kommer att titta på då är om personen deltar i aktiviteter där en grupp systematiskt genomför kriminalitet. En grupp som inte bara vid ett enstaka tillfälle utan systematiskt begår brott flera gånger, och personen är en del av den gruppen, då räknas personen som medlem i ett kriminellt gäng.

– Problemen uppstår när människor fastnar ekonomiskt och inte har råd att göra någonting annat. Man ska inte vara fast där man är. Man ska ha möjlighet att bygga det liv man vill ha. Men det handlar också om rätt förutsättningar. Ett stort problem är språket. Om man inte har svenska med sig hemifrån finns en tröskel. Det blir svårare med skolan, nätverk och att komma in i olika sammanhang. Det är därför vi tycker att det är viktigt att börja redan i förskolan, särskilt i områden där många har utländsk bakgrund. Barn ska börja tidigt i förskolan och förskolorna ska också fungera som språkförskolor så att barn lär sig svenska ordentligt i tidig ålder. Det är en av de viktigaste biljetterna till möjligheter – att kunna språket bra. Jag tror också att gemensamma referenspunkter spelar roll – sånger, traditioner och sådant som gör att människor känner samhörighet. Om människor vuxit upp med vissa gemensamma erfarenheter blir skillnaderna mindre mellan olika områden och bakgrunder.

Vad tycker ni om utvisningarna som sker nu – att många tonåringar, barn, föräldrar, personer med funktionsnedsättning och andra som integrerat sig i Sverige blir utvisade till länder de kanske inte längre känner till?
– I grunden måste invandringspolitiken bygga på regler. Det måste finnas kriterier för när man får komma till Sverige och kriterier för när man inte längre får stanna. Utan regler får vi i praktiken fri invandring, och då fungerar inte samhällssystemen. Vi har sett effekter av för stor invandring och därför menar vi att Sverige behöver låg invandring och tydliga regler. Får man ett nej ska det betyda att man återvänder. Får man ett ja och ska stanna ska man få förutsättningar att bli en del av samhället. Men det som hänt när systemet lagts om är att vissa regelverk har krockat och lett till situationer där människor fått beslut som egentligen inte varit rimliga. När man gör om ett mycket stort system händer det ibland att regler inte fungerar tillsammans som tänkt. Det finns enligt mig fall där människor hamnat fel och där reglerna behöver justeras.

Du nämnde tonåringar, personer med funktionsnedsättning och andra som riskerar utvisning. Vad vill ni göra åt det?
– Jag tror att de här fallen är relativt få, men det är fortfarande viktigt att rätta till dem. Till exempel personer som är tonåringar och fått uppehållstillstånd genom sina föräldrar – om de fyller 18 och fortfarande går i gymnasiet är det inte rimligt att kräva att de omedelbart ska ha ett jobb för att få stanna. Det finns ingen praktisk möjlighet att både gå gymnasiet och samtidigt uppfylla ett sådant krav fullt ut. Vi ska inte tvinga människor att avbryta sin utbildning för att börja arbeta direkt. Därför behöver reglerna justeras. Det gäller också personer med funktionsnedsättning. Om någon har en sådan funktionsnedsättning att det i praktiken inte finns realistiska möjligheter att arbeta måste man se på deras situation på ett annat sätt.

Finns det någonting du skulle vilja säga till de personer som nu är oroliga för att bli utvisade?

– Jag skulle säga att det är en djupt tragisk situation för de människor som hamnat i kläm. Jag tror att många känner stark frustration och rädsla, och det har jag förståelse för. Vårt syfte har inte varit att människor som bor i Sverige, gör rätt för sig, vill bidra och bygga ett liv här ska behöva lämna landet. Det som har hänt är att ett stort och komplicerat system har lagts om, och då har vissa människor hamnat mellan stolarna. Vi arbetar nu med att rätta till det.

Om du fick välja ett huvudfokus inför valet 2026 – vad skulle det vara?

– Trygghetsfrågan är den viktigaste.

Ni måste ju kompromissa i en regering. På vilka områden skulle ni kunna tänka er att kompromissa?

– Jag tror att man i någon mening måste vara beredd att kompromissa på de flesta områden. Men det viktiga är att samhället rör sig åt rätt håll – att tryggheten ökar, att människor får större frihet att skapa sina liv och att vi motverkar förtryck. Så länge vi rör oss i rätt riktning, skapar fler jobb och stärker samhället är vi öppna för kompromisser.
– Exakt vad det skulle handla om beror förstås också på vad andra partier vill. Till exempel skulle vissa partier sannolikt vilja se större skattesänkningar, och där skulle det säkert gå att hitta kompromisser beroende på utformningen.

– Man måste göra det i rätt takt och inte för mycket på en gång. Om man sänker skatterna väldigt snabbt kan det till exempel bidra till inflation. Sådant måste man ta hänsyn till. Men i grunden tycker jag att den som arbetar, gör rätt för sig och anstränger sig ska känna att det lönar sig. Om det blir mer lönsamt att inte arbeta än att arbeta, då skapar det fel incitament. Sedan tror många att skattesänkningar automatiskt innebär mindre pengar till vård, vägar och välfärd. Men resonemanget är att om fler arbetar och fler vill ta jobb, då ökar också skatteintäkterna över tid.

Om SD sitter i regeringen – vad kommer att bli annorlunda?

– Vårt fokus ligger väldigt mycket på trygghet. Vi är redan en del av regeringssamarbetet i dag, så mycket av det vi gjort under de senaste åren är sådant vi vill fortsätta utveckla.

Vad tycker ni om Järvaveckan?

– Jag tycker om Järvaveckan. Jag har varit här nästan varje år och det är andra året i rad som jag talar här. Jag tycker att det är ett väldigt bra initiativ. Man träffar människor, får höra perspektiv och ser sådant man kanske annars inte hade sett.