Hedersförtryck finns inte i Sverige, eller? Det är västvärldens problem!

Många svenska medborgare lever i tron att hedersrelaterat våld och förtryck är något som inte existerar i Sverige. En illusion som skapar en farlig blindhet och doldhet inför verkligheten. Dold bakom fasaden av jämställdhet och frihet frodas dock en tystlåten men skrämmande verklighet av kontroll, hot och förtryck. Genom att kasta ljus över detta tabubelagda ämne kan vi öppna upp för en djupare förståelse av de utmaningar som faktiskt existerar mitt ibland oss. 

Foto: Nermin Alsalim

Ordet heder är ett väldigt brett ord som väcker flera tankar och frågor hos de flesta.  Ett ord som bär på en hederlig titel, men också en mörk kulturell tradition som består av olika slags kollektivistiska samhällen som präglas av skuld och skam, men framförallt hedersrelaterad våld och förtryck. Om du frågar en person vart i världen de tror att hedersrelaterat våld och förtryck befinner sig, kommer svaret vara antingen Nordafrika eller Mellanöstern. Vi svenskar är berömda att se saker i dess helhet…

Under årets Almedalsvecka höll jag tjuvkik efter panelsamtal om just hedersfrågan, då jag jobbar som utbildare om hedersrelaterat våld och förtryck och ungdomsledare på Fryshuset i Göteborg. Efter att ha vandrat runt inom murarna i Visby under Almedalsveckan så fann jag mig tillslut i Fryshusets monter, som låg en bit från den centrala delen där de flesta organisationerna tog sin plats, vilket var ganska sorgligt i sig med tanke på vad de hade att erbjuda. 

Fryshuset är en av Sveriges största organisationer som främjar ungdomars passioner och intressen. De har olika verksamheter runt om i Sverige men även skolor och basketlag i Stockholm.

En av deras verksamheter är Elektra, som jobbar med att sprida kunskap om hedersrelaterad våld och förtryck till ungdomar, men också andra verksamheter. Jag själv jobbar med att hålla ungdoms- och verksamhetsutbildningar.

Foto: Nermin Alsalim

Catalina Negrei, 21 år, är Elektra Ambassadör på Fryshuset Göteborg och jobbar med att sprida kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Catalina hade andra åsikter och tankar än den typiska visionen om heder i Sverige.

Catalina berättade att hedersrelaterat våld och  förtryck inte enbart är mäns våld mot kvinnor, som är den första bilden en majoritet får upp när de tänker på ämnet, utan “kollektivet som trycker ens identitet”. Catalina utgår från olika begränsningar som finns i en hederskontext, som att en får inte klä sig som en önskar, en får inte älska vem man vill och framför allt att en inte får vara den en vill.  

– Vi är vana vid att leva i ett individualistiskt samhälle. I ett hedersförtryck så är det inte du som styr ditt liv utan det är det kollektivistiska, säger Catalina och fortsätter: 

– Hedersförtryck finns i hela världen! Samtidigt så går inte det att koppla till en religion, det är bara fördomar att koppla det till en religion. Heder hittar vi i flera länder, även exempelvis kristna länder.

“Heder har inget ansikte” citerade Catalina under intervjun, som förklarar så mycket i fyra ord. Detta citat var något som jag själv fick lära mig när jag började jobba på Elektra. Vi svenskar har en så tydlig bild om vilka människor det är som utsätts för heder. 

Under Almedalsveckan och spanade jag efter panelsamtal om hedersrelaterat våld och förtryck  och blev skeptisk när Ebba Busch var den som bröt isen. Hon var den första som yttrade sig och talade om ett fall då en kvinna blev utsatt för hedersförtryck och gav inte en hel bild på hur båda könen utsätts för denna förtryckta tradition… stackars killar.

Svenska Akademins ordbok skriver i sin granskade faktalista att hedersmord är ett substantiv, som betyder mord på en kvinnlig familjemedlem som anses ha fläckat en familjs heder. Ännu en gång så uteslutar man killars utsättning i en hederskontext.

Hedersrelaterat våld och förtryck hittas i kollektiva samhällen, alltså inte på platser där våra fördomar tror de finns. Ett fall som ändrar de fleras tankar brukar vara Astrid Lindgren, en av Sveriges mest kända personer. Om hon fortfarande var i liv hade hon passat bättre i titeln som Sveriges statschef idag. 

Astrid Lindgren blev på 1920-talet gravid utanför äktenskapet och kände sig tvingad till att lämna landet och föda barnet i Köpenhamn. Hon lämnade sin nyfödde son Lasse till en dansk fosterfamilj, inte för att hon var ung eller för att familjen inte var i rätt tillstånd för att kunna vårda barnet, men för att det var skamligt för familjens rykte. 

Hedersrelaterat våld och förtryck måste även inte vara att familjen tar livet av en familjemedlem som balkongflickorna, eller att en måste ha blivit fysiskt misshandlad. Det klassas som förtryck när en lever i en miljö av begränsningar, hedersnormer, skuld, skam  och ett liv som redan är planerat för dig. Vardagsheder som Elaf Ali förklarade i hennes bok “Vem har sagt något om kärlek”, skriver Elaf om hennes egna upplevelser av vardagsheder som utsattes för i hennes uppväxt i Sverige.

Vi döljer utsatta ungdomar i samhället och tabubelägger ämnet med målet att det ska försvinna. Men vad händer då med människors tankesätt när de enda fallen vi får läsa om i media utspelar sig utomlands, eller en etniskt kurdisk tjejs familj som har försökt döda henne? Eller rubriken: “VIDEO! Rombröder bilmödare – kör över sin mamma och hennes nye man på hisingen, säger: “så gör vi med horor bland oss”, som journalisten Lars Winterstrand skriver i rubriken från 2022 i Morgonposten – vad ger detta det svenska folket för bild av hedersvåld?

Vad hände med alla svenska familjer som fyller sina barn med tankesättet att homosexualitet är skamligt och bedrövligt, eller att deras tjejer ska vara rena, annars är de billiga? Detta tycker vi inte är hedersförtryck, detta är bara typiskt en svensk konservativ familjs tankesätt. 

Är ordet hedersförtryck så skamligt att vi inte längre får identifiera det eller? På Elektra så använder vi oss utav fall av hedersrelaterat våld och förtryck som utspelar sig i svenska hushåll men täcker den faktan, för att kunna ändra på människors fördomar att det enbart är utländska hushåll och andra länder som kan utsättas.  

Visst är det fantastiskt att vi lever i vår egen lilla bubbla där allt är frid och fröjd. Varför bry oss om sådana trivialiteter som hedersförtryck när vi har vår perfekta värld att leva i? Kanske borde vi bara fortsätta att ignorera allt som inte passar in i vår sagovärld och låtsas att problemen inte existerar alls. 

Vad säger du, är det inte underbart att leva i en sådan perfektion? Vad hoppas vi att får se nästa Almedalen, kanske att det enbart är ett land som utövar hedersförtryck eller att det bara är tjejer under 18 som kan bli utsatta. Men detta får vi se nästa år.

Reporter

Nermin Alsalim, Ung Media Väst

Fler artiklar som kan intressera dig

  • |

    Diskussion om vad vuxna kan göra för klimatet

    Under ett av Almedalens seminarium diskuterade organisationer hur vuxna kan motverka klimatförändringarna. Deltagarna var överens om att unga gör mycket för klimatet och att fler vuxna behöver ta större ansvar.– Vi vet alla att tiden tickar, sade deltagaren Per Hörberg. Under Almedalens tredje dag samlades medlemmar från organisationerna EarthBanc C6, We Are Laja och Initiativ…

  • Yttrandefrihet har ingen åldersgräns

    – Ungdomars mediaanvändning ur ett vuxet perspektiv Yttrandefrihet är temat för årets bokmässa och i seminariet “Yttrandefrihet har ingen åldersgräns” intervjuade Peter Becker fyra stycken vuxna människor, alla aktiva inom media, om hur man kan nå ut till ungdomarna genom sociala medier. De fyra gästerna var Olle Wästberg, Helena Dal, Dilsa Demirbag­Sten och Brit Stakston. Olle Wästberg, som ledde 2014 års demokratiutredning, säger bland annat att de vuxna måste komma till ungdomarna istället för att locka ungdomarna till de vuxnas medier. Han berättar ungdomarna idag är mer intresserade i samhällsdebatten än för 30 år sedan. Däremot är det få ungdomar som går med i politiska partier utan istället är aktiva på sociala medier. Han säger också att politikerna inte bör använda Facebook som en anslagstavla utan att de istället bör skapa en dialog där, så att ungdomar kan känna sig inkluderade i politiken och inte bara känna det som att de tittar på. Helena Dal, verksamhetsansvarig för statens mediaråd, berättade om statens medieråd som kartlägger ungdomars medieanvändning varannat år. Deras uppgift är att stärka och skydda ungdomar på nätet. Dilsa Demirbag ­Sten, författare, debattör och frilansjournalist berättade om berättarministeriet. Berättarministeriet är en organisation som anordnar skrivarverkstäder i områden med hög arbetslöshet. Deras ambition är att barnen ska lära sig att tänka kritiskt och upptäcka hur kul det är att läsa och skriva. Hon betonade att det är viktigt att, även om internet är en bra källa, ställa kritiska frågor och ifrågasätta informationen som de hittar. De har hjälpt 35 000 barn hittills och resultatet är positivt. Brit “Mediagurun” Stakston, bland annat aktiv i kampen för att fria Dawit Isaak, berättade om hur ungdomar använder Twitter för att sprida sina åsikter och debattera. Hon menar att det är ett viktigt forum och hon sade att det är viktigt att öppna upp för debatt. Vi tycker att innehållet var bra men att det inte var konsekvent för temat. Samtidigt känns det lite konstigt att ett seminarium om ungdomars mediaanvändning inte inkluderade någon ungdom. Om man vill inkludera dagens ungdomar i debatter och median tycker vi att det kan vara en bra idé att de bjuder in några ungdomar. Av: Nils Walter och Fanny Åhl Norling, Hvitsnurran

  • |

    Nike Örbrink (KD) om feminism

    Kristdemokraterna har under sin nuvarande partiledare Ebba Busch Thor försökt profilera sig kring frågor kopplat till jämställdhet och feminism. Men vad menar KD egentligen med feminism? Våra reportrar Ellen Tingström och Mina Asp Romnefors frågar ut Nike Örbrink, internationell sekreterare för KDU samt pressassistent åt Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor. Intervjun genomfördes under Almedalsveckan 2019….