Under förra årets upplaga av Almedalsveckan skrev jag vad många skulle kalla för en text om korv. Den handlade egentligen aldrig om korv. Istället handlade den om att partiledarna under sina Almedalstal förra året nämnde korv lika många gånger som de nämnde Europaparlamentsvalet, vilket visar hur denna fråga åsidosattes trots att det var mindre än ett år till valet. 

Texten var först och främst en uppmaning – en uppmaning till läsaren att gå och rösta i EU-valet. Det är ohållbart att nästan varannan svensk efter EU-valet 2019 saknade representation i Europaparlamentet, då det svenska valdeltagandet endast låg på 55 procent enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). 

Länge såg min önskan ut att gå i uppfyllelse. Europaparlamentets egna Eurobarometer rapporterade att 81 procent av svenskarna svarade att de sannolikt skulle rösta i valet. Sveriges EU-minister Jessika Roswall var också optimistisk inför att valdeltagandet skulle fortsätta öka efter toppnoteringen 2019. Dessutom ökade faktiskt valdeltagandet i flera andra EU-länder. 

Så hur gick det i slutändan för valdeltagandet i Sverige? Jo, valdeltagandet till Europaparlamentet sjönk från 55.27 procent 2019, till 53.39 procent 2024 enligt Valmyndigheten. I jämförelse låg valdeltagandet i riksdagsvalet 2022 på 84.2 procent. Det skiljer alltså 30.81 procentenheter i valdeltagande om man jämför det senaste riksdagsvalet med det senaste EU-valet. 

Jenny Madestam är lektor och docent på Södertörns Högskola i Stockholm. Foto: Södertörns Högskola

För att förstå varför utfallet blev som det blev, trots uppskattningarna före valet och andra länders positiva trend, lämnade jag Almedalsvimlets strålande sol och begav mig in till Almedalsbibliotekets luftkonditionerade grupprum.

Där mötte jag Jenny Madestam, lektor i offentlig förvaltning och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, för att diskutera varför valdeltagandet i EU-valet är lågt, vilka åtgärder som kan användas för att öka valdeltagandet samt ungas perspektiv på EU-valet. 

“Det känns långt borta.”

Anledningen till att många svenskar inte går och röstar beror på att många svenskar i slutändan inte är insatta i frågorna, inleder Jenny Madestam samtalet med. 

– De upplever inte att det här är frågor som berör dem i deras liv. Det känns långt borta.

Därmed måste samhället bli bättre på att förklara vad EU fyller funktion och kanske framför allt hur viktigt EU-valet är för vår vardag, menar Madestam. 

– Det är många beslut som EU tar som faktiskt får konsekvenser för vår vardag. Även många av de beslut som fattas i riksdagen är direkta konsekvenser av det som har beslutats på EU-nivå och det är nog inte många som förstår det.

En annan faktor som Jenny Madestam säger kan ha påverkat valdeltagandet i detta val, var att valdagen låg i början av juni och inte i september som det gör med riksdagsvalet. 

– Början av juni är en period där folk har mycket annat att stå i som bland annat studentfiranden och skolavslutningar. Dessutom kan den jämförelsevis korta valrörelsen spelat en roll.

Samtidigt tycker hon att den kortare valrörelsen har en funktion:

– Vanligtvis så är det så att valrörelsen är som mest intensiv ett par veckor innan valet hålls och det är väl också för att människor inte heller ska tröttas ut.

Distansen till EU

Dessutom menar hon att det är svårare att skapa engagemang kring EU-valet, eftersom det inte finns några regeringsalternativ att välja mellan på samma sätt som det finns i det nationella valet.

Det skulle kunna förklara varför fler röstar i riksdagsvalet än i EU-valet, då det finns ett tydligt val att göra kring vilken regering Sverige ska ha och det ger en större känsla av att ens röst kan avgöra vilken regering Sverige i slutändan får. En känsla som saknas kring EU-valet. 

– Det handlar om att väljarna upplever en mycket större närhet till riksdagsvalet och upplever att man röstar på vem eller vilka som ska sitta i regering. Det är också därför väljarna i EU-valet tenderar att ta ut svängarna mer, man röstar på partier som man vanligtvis kanske inte röstar på. Detta på grund av att man inte upplever att EU-valet spelar roll, för det är inte regeringsfrågan som står på spel. Det gör den i riksdagsvalet, och då blir det lite mer allvarligt. När väljare upplever att deras röst spelar roll, då går man och röstar, understryker Madestam. 

Avsaknaden av regeringsalternativ kan också göra det svårare för väljarna att förstå vilken inverkan ens röst har på helheten, då det inte blir lika tydliga efterföljder som det blir med riksdagsvalet, där en statsminister antingen sitter kvar eller byts ut. 

Trots den kortare valrörelsen och det relativt låga valdeltagandet, poängterar Jenny Madestam att hon tycker journalister varit bra på att lyfta fram frågor som har med EU att göra och när partierna tycker olika i en fråga under denna valrörelse:

– Jag skulle vilja säga att jag tror att om man har hängt med i den här EU-valdebatten så har man nog lärt sig ganska väl vad partierna står för och vilka frågor som är centrala. 

Att 81 procent av svenskarna i Eurobarometers enkät inför valet svarade att de skulle rösta i Europaparlamentsvalet, för att sedan inte göra det, förvånar inte heller Jenny Madestam. 

– Att man svarar så där i en enkätundersökning tror jag har att göra med att det finns en väldigt stark norm hos svenskar att vi går och röstar. Det kan vi se på våra nationella val att vi har ett valdeltagande på över 80 procent.

Foto: Regeringskansliet

“Politisk ojämlikhet kan vara riktigt allvarligt”

En annan anledning till att valdeltagandet inte blev högre är på grund av en så kallad politisk ojämlikhet, vilket betyder att inte alla har samma förutsättningar att delta i exempelvis olika samhällsprocesser. 

– Det innebär att de som går och röstar i större utsträckning är insatta, högre utbildade och bor i storstäderna. Det finns definitivt en ojämlikhet i vilka som faktiskt har lagt sin röst. Det kan vara riktigt allvarligt, det vill säga att det bara är vissa grupper vars röster som då kommer fram, beskriver Madestam. 

Ett sätt Madestam tror att detta kan motverkas är genom mobilisering, som det kallas på valforskningsspråk, vilket innebär att man faktiskt får människor att orka gå till valurnan eller i alla fall göra en valkompass inför EU-valet. 

Kan det vara så att de som faktiskt går och röstar har en annan relation till politiken? 

– Det tror jag definitivt. Absolut, säger Madestam. 

Madestam framhåller också medias vikt när det kommer till att minska den politiska ojämlikheten. 

– Jag tänker också att det bara är att fortsätta på det sättet som medierna gjorde i denna valrörelse. Att journalistiken är duktig på att prata om EU-valet, att lyfta fram det och att beskriva vilka frågor som är centrala. Även att partierna gör sitt. Det är bara den vägen man kan gå.

Dessutom beskriver Jenny Madestam att det absolut mest effektiva sättet att få människor att gå och rösta, utifrån valforskningen, är att sätta ett socialt tryck på sina medmänniskor.  

– Det vill säga att jag till exempel säger till min kompis att jag ska gå att rösta, att jag frågar andra om de ska rösta och att jag berättar om att man kan rösta. Att människor som man har i sitt nätverk berättar om att man ska rösta, eller uppmärksammar folk som kanske inte skulle rösta är väldigt effektivt för att få fler att lyssna.

“Jag tror säkert att det kan vara så att det kan upplevas som någonting som bara finns där”

I en undersökning framtagen av EU-kommissionen blir det tydligt att unga svenskar har en lägre röstvilja än många andra unga inom unionen. När EU-kommissionen tillfrågade unga i åldrarna 15 till 30 om de tänkte rösta i valet, var unga med rösträttsåldern inne i Rumänien och Portugal mest benägna att gå till vallokalerna och rösta, med 77 procent respektive 76 procent.

I Sverige var motsvarande siffra endast 56 procent, varav snittet för hela unionen låg på 64 procent. Dessutom var det procentuellt färre unga som röstade i EU-valet 2019 i jämförelse med övriga åldersgrupper, enligt SCB. 

Madestam tycker att det är ett problem att svenska ungdomar ligger under snittet och beskriver att det kan bero på att unga i större utsträckning upplever att de inte kan rösta, att de inte är insatta och att de inte vet vad det handlar om. 

Dessutom var bland annat eurofrågan och Sveriges fortsatta medlemskap i unionen debatterade frågor under EU-valrörelsen – även om vissa av partierna inte anser att frågorna hörde hemma under denna valrörelse, utan istället är nationella angelägenheter.

I många avseenden stämmer det, eftersom det inte är Europaparlamentet som avgör den typen av frågor utan de nationella parlamenten och regeringarna. 

Debatt mellan de olika partiernas toppkandidater inför EU-valet. Foto: Claudio Bresciani/TT

Däremot går det inte att komma ifrån att frågorna porträtteras som frågor för Europaparlamentet, som när SVT under sin slutdebatt med toppnamnen inför valet lyfter eurofrågan. Samtidigt nämns det ett flertal gånger att Sverige redan beslutat i frågan i och med den rådgivande folkomröstningen 2003, där folket röstade emot att Sverige skulle byta valuta till euron. En folkomröstning som ägde rum innan förstagångsväljarna föddes. 

Detta tror Jenny Madestam kan ha spelat roll, eftersom det blir svårare för unga att se vad valet har för betydelse för politiken. Hon fortsätter med att utveckla att det är just därför det är viktigt att vi kategoriskt förklarar vad det är EU faktiskt gör. 

– Det är EU som kommer att stifta lagar om AI-reglering, kring till exempel om det ska vara tillåtet att gå in och spåra dina bilder som du skickar. Det gäller att skapa den tydligheten för unga kring att EU och det de gör faktiskt är något som påverkar ens liv. Jag tror säkert att det kan vara så att det kan upplevas som någonting som bara finns där och att jag inte behöver bry mig om det. Men så är det ju inte.

För att öka ungas valdeltagande ska öka gäller samma sak som för övriga befolkningen: att tydliggöra EU:s betydelse för allas vardag och sätta ett socialt tryck på sina medmänniskor. Prata om att man röstat, fråga människor om de inte ska rösta och prata om valet, beskriver Madestam. 

“Unga har en viss misstro, det är ju jätteproblematiskt.”

Enligt Ungdomsbarometerns “Generationsrapport” från 2024 minskar ungas tilltro till att demokrati och politik kan lösa de stora samhällsproblemen, vilket Madestam säger är problematiskt. Däremot är det inte lika allvarligt om man har sådana åsikter men ändå går och röstar.

– Om det är så att man har sådana åsikter men också skiter i att rösta, då får vi stora problem. 

Jenny Madestam är dock inte säker på att detta har påverkat unga när det kommer till Europaparlamentsvalet. 

– Jag är inte så säker på att det här är något som fått genomslag specifikt i EU-valet, utan jag tror att det är personer som inte är så insatta, inte tycker att det berör dem och personer som hellre är ute och hänger i solen än går till en vallokal. Kanske också att man tycker det är svårt att välja för man inte riktigt vet vad valet handlar om. Unga har en viss misstro, det är ju jätteproblematiskt.

En negativ trend som exempelvis kan vändas genom att låta partierna att kampanja inne på skolorna, säger Madestam. 

– Jag ser det som en demokratisk skolning att unga behöver få komma i kontakt med partipolitik. Då är det också naturligt att antingen så går skolorna till partierna eller så får partierna vara i skolan. Man behöver få komma nära partipolitiken. Det kanske inte måste vara ungdomsförbund, det kan ju vara partierna istället, moderpartierna. Partierna ska finnas nära, det ser jag som en jätteviktig del.

Det tror Jenny Madestam kan få unga att få en naturlig förståelse eller koppling för att det är genom partierna som samhällsförändringarna sker. Att det är partierna som står för olika saker, det är partierna som driver olika frågor och att det är dem man kan rösta på. 

“Det är en skyldighet som medborgare att gå och rösta.”

Att valdeltagandet i årets EU-val endast blev 53.39 procent är problematiskt, förklarar Madestam. Det innebär dels att inte alla blir representerade och att vissa grupper kommer få större inflytande än andra. Det betyder också att de som är missnöjda, men inte röstat i valet, får det svårt att klaga, eftersom de inte gjort det de kan med sin röst. 

Jenny Madestam avslutar intervjun med uppmaningen: 

– Att vara medborgare kommer med en massa rättigheter, men det följer också skyldigheter. Det här skulle jag vilja säga, det är en skyldighet som medborgare att gå och rösta, avslutar Jenny Madestam.

Reporter

Simon Brodin, UPS

Fler artiklar