Bokrecension: Fristaden av Lena Sundström och Jens Mikkelsen

När Lena Sundström och Jens Mikkelsen gör sin skönlitterära debut med Fristaden bjuds läsaren på en deckare som inte bara levererar spänning utan också ställer svåra frågor om rättvisa, sanning och samhällets dolda skikt. Med Malmö som både kuliss och karaktär leder författarna oss genom en berättelse där personliga kriser och globala frågor flätas samman till en tät och oförglömlig historia.

Handlingen tar sin början med mordet på Malmöprofilen Rebecca Rönn, ett brott som snabbt avfärdas som ett rånmord kopplat till två unga papperslösa män. Polisen är övertygad om att fallet är löst, men den envise reportern Sven anar att något inte stämmer.

Parallellt följer vi Anne, en framgångsrik utrikeskorrespondent som återvänder till Malmö efter att hennes liv slagits i spillror. När Anne möter sin gamla ungdomskärlek Sven hinner de knappt hälsa innan de båda dras in i en gåta som tar dem från rivningskåkar till Turning Torso, från Malmös ljusaste platser till dess mörkaste skuggor. 

Kampen för överlevnad är en del av vardagen

Malmö skildras med en imponerande känsla för detaljer, där staden framträder som en komplex och pulserande plats full av motsägelser. De glittrande skyskraporna och ryktet om framtidstro kontrasteras mot skuggvärldar fyllda av osynliga människor, där kampen för överlevnad är en del av vardagen. Författarna använder stadens unika karaktär för att fördjupa både spänningen och samhällskritiken, och Malmö blir en ofrånkomlig del av berättelsens själ.

Karaktärerna är starkt gestaltade, särskilt Sven och Anne, som båda balanserar på gränsen mellan sina personliga kriser och sina moraliska principer. Sven är en journalist som håller fast vid sanningen trots att världen runt honom har slutat bry sig. Hans ensamhet och envishet gör honom till en komplex och mänsklig huvudperson. Anne, som återvänder till Malmö efter ett liv präglat av framgång och uppoffringar, bär på ett tungt bagage av förlorad tid och relationer. Hennes kamp för att hitta en ny mening i livet blir en parallell till hennes och Svens gemensamma jakt på svar i mordgåtan. 

Språket är precist och laddat, med en ton som fångar både Malmös råhet och karaktärernas inre konflikter.

Mordet på Rebecca Rönn är inte bara ett brott att lösa, det är en spegel av ett samhälle där vissa röster aldrig hörs och vissa liv aldrig värderas lika högt som andra.