Elias Fjellander: ”Transpersoner har blivit syndabockar i ett importerat kulturkrig”

Könstillhörighetslagen, omvändelseförsök och sexualundervisning har alla blivit politiska stridsfrågor. För Elias Fjellander, ordförande för RFSL Ungdom går utvecklingen åt två håll: Sverige har tagit viktiga steg framåt, men samtidigt växer oron bland unga HBTQI-personer.

Går utvecklingen för hbtqi-personer framåt eller bakåt?

– Både och. Historiskt har det gått tydligt framåt, med arvsrätt, partnerskap och samkönat äktenskap. Man fick gifta sig med någon av samma kön först 2009 i Sverige, och då var vi ändå bland de första i världen.

Samtidigt ser Elias Fjellander ett mer organiserat motstånd växa fram.

– Det är ganska nytt för mig att möta det på det sättet som vi har gjort de senaste två åren. RFSL trygghetsrapport visar att hbtqi-personer är mindre trygga nästan överallt, och att två tredjedelar befarar att otryggheten kommer öka det kommande året.

Vad tycker du om den nya könstillhörighetslagen?

– Den var ett stort steg framåt och en delseger som vi firade. Vi har jobbat med den här frågan i över 20 år.

Han beskriver den tidigare processen som administrativt tung, både för transpersoner och för vården.

– Vårdpersonal inom transvården rapporterade att de lade uppemot en fjärdedel av sin arbetstid på att skriva intyg för att folk skulle kunna byta vilket kön det står i passet. Det är en helt orimlig arbetsbörda.

Samtidigt är RFSL inte helt nöjda.

– Vi vill ha en lagstiftning där du själv enkelt kan anmäla en ändring av ditt juridiska kön. I dag finns det fortfarande en intygsprocess som jag tycker är onödigt komplicerad.

Lagen har varit väldigt omdebatterad. Hur påverkar det era medlemmar?

– Vi räds inte debatt. Ett av våra viktiga syften är att berätta vad våra medlemmar har för behov och vilka lösningar vi ser.

Men han tycker att debatten ofta har handlat om fel saker.

– Hbtqi-personer, och framför allt transpersoner, har blivit någon sorts syndabockar i ett amerikanskt importerat kulturkrig. I debatten om könstillhörighetslagen har man egentligen inte debatterat lagen, utan om transpersoner finns eller inte. Det är bara empiriskt felaktigt. Det finns personer som är trans, och det är helt okej.

Riksdagen har också beslutat att psykiskt våld ska bli straffbart. Där kan upprepade omvändelseförsök omfattas. Är ni nöjda?

– Det är inte den lösning vi hade velat se i första hand. Vi vill se en egen lag kring omvändelseförsök som kriminaliserar alla omvändelseförsök.

Han ser ändå beslutet som ett steg framåt.

– En delseger är inget att sörja, utan något att fira, även om man inte är hela vägen i mål. Men det är olyckligt att omvändelseförsök inte står med i lagtexten. Jag tror att det kommer bli pedagogiskt svårt när lagen ska införas.

Ni har också varit kritiska till förändringar i sexualundervisningen. Varför?

– Sverige har haft obligatorisk sexualundervisning under väldigt lång tid. Det är ett kulturarv värt att värna, men också en fråga om att alla människor ska få kunskap om sina sexuella och reproduktiva rättigheter och sin egen kropp.

Elias Fjellander menar att skolan har en särskild roll.

– Skolan är en av svenska ungdomars viktigaste källor till kunskap om sexualitet, samtycke och relationer. Föräldrar, kompisar, sociala medier och internet kan inte fylla samma roll.

Han är kritisk till regeringens linje.

– Vi ser en vilja att kraftigt försvaga sexualundervisningen. Det kommer få konsekvenser både för individer och för samhället. Det handlar inte bara om hur en bebis blir till, utan också om relationer, samtycke och att förstå sina egna och andras gränser.

Vad vill du skicka med till våra läsare?

– Sverige är ett fantastiskt land. Men jag tror att Sverige blir ännu bättre om vi bygger en starkare, mer öppen och inkluderande samhällsgemenskap. Inte genom att gå tillbaka till traditionella idéer om patriarkala och förlegade normstrukturer. 

Fakta:

Könstillhörighetslagen: En ny lag som började gälla den 1 juli 2025. Den gör processen för att ändra juridiskt kön enklare och separerar juridiskt kön från könsbekräftande vård. Personer från 16 år kan ansöka efter prövning.

Psykiskt våld: Från den 1 juli 2026 blir psykiskt våld straffbart. Det handlar om upprepade kränkningar, hot, tvång eller förödmjukelser som sammantaget kan skada en persons självkänsla allvarligt.

Omvändelseförsök: Omvändelseförsök innebär försök att få någon att ändra, dölja eller förneka sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Begreppet står inte uttryckligen i den nya lagtexten, men regeringen menar att vissa upprepade och kränkande handlingar kan omfattas av lagen om psykiskt våld.