Mika tog krediterna – fick kämpa med skulderna

Det började med några klick under en livskris. För Mika Debowska, 25, ledde ”köp nu, betala senare” snabbt till skulder.

– Jag var i konstant survival mode. Allt med pengar gav mig ångest, ändå spenderade jag. Det blev ett sätt att dämpa känslorna, berättar hon. 

Idag finns en risk att ungas konsumtionsmönster påverkas av olika betalningssätt och marknadsföring de möter online. E-handeln har vuxit starkt de senaste två åren samtidigt som betalningar med kredit blivit vanligare, enligt Postnords E barometer för 2025. Avbetalningar och fakturaköp erbjuds idag direkt i onlinekassan, ofta utan tydlig information om vad det innebär. För unga personer utan stadig inkomst eller erfarenhet av att hantera pengar kan det leda till att man får svårt att betala av saker.

Under flera månader använde Mika Debowska nästan bara BNPL-tjänster (Köp nu – betala senare). Det var först när hon insett att skulderna hade växt upp mot tusentals kronor som hon insåg att det hade blivit ett problem. 

– Varje månad lade jag över Klarnas månadsfaktura till Anyfin. Då nollades mitt Klarna-konto och jag kunde handla där igen. Det kändes som kontroll, men det var ju tvärtom, säger hon.

Trots att hon idag har fast inkomst har skulderna förändrat hennes liv. Hon får inget lånelöfte och kan inte köpa bostad. Hon berättar också att hon regelbundet behöver prata med psykiatrin och budget- och skuldrådgivare. 

Fredrik Engström, advokat och ordförande i branschorganisationen Svensk Inkasso, menar att även om skuldsättningen bland unga inte har ökat i Sverige på några år finns det en risk att fakturor, försenade betalningar och köphets kan påverka hur de håller i sina pengar. Han menar att direktbetalning ger bättre kontroll över ekonomin, medan faktura och kredit kan öka riskerna för att man hamnar i skuld, särskilt för personer med små marginaler.

– Möjligheten att konsumera på kredit har blivit mycket större för unga människor och det är klart att det gör att riskerna blir större. Är det fler som köper saker på kredit så är det också fler som inte kommer klara av att betala, säger han.

En studie av forskare vid University of Helsinki och CUNY från 2024 visar att folk som använder sig av BNPL tenderar att spendera mer än de som betalar direkt. Forskarna menar att den uppskjutna betalningen kan göra att kostnaden inte upplevs lika stor, vilket kan öka risken för impulsiva köp. Riksbanksrapporten för år 2023 visade att Sverige hade en av de högsta andelar betalningar med BNPL i e-handeln i världen. 

Enligt den senaste rapporten från Svenskarna och internet använder 85% procent av svenskarna sociala medier dagligen. Detta kan göra det svårt att undvika den digitala marknadsföringen som syns online. När man regelbundet exponeras för reklam kan det också göra att man börjar handla mer. Stena Recycling gjorde en undersökning under 2024 som visade att var fjärde person mellan 18-30 år handlar mer och köper onödiga saker på grund av influencers från olika plattformar.

– Det handlar nog mycket om att man inte känner sig tillräcklig och skönhetsideal som påverkar en. Det gjorde att jag spenderade pengar på kläder, fransar, naglar och så vidare, berättar Mika.

Fredrik Engström tror att många av skulderna kommer från just kläder, skor och andra små köp som görs på nätet. Han berättar också att unga är överrepresenterade när det gäller denna typ av e-handelsskuld. Kombinationen av att ständigt exponeras för reklam, köpvanor och enklare sätt att betala på kan bidra till köphets och få konsekvenser för ungas ekonomi.

– Jag försöker tänka positivt. Det jag önskar att jag hade vetat tidigare är att kredit är indirekt beroendeframkallande. Idag har jag det svårt med pengar och ekonomi, men jag jobbar på det, säger Mika.