Färre unga investerar i körkort

Möjligheten att få studielån för körkort infördes 2018, men avskaffades den 1 januari 2024. Idag har andelen körkortsinnehavare minskat, med störst tapp bland personer i åldern 18-24 år. 

Trenden för andelen körkortsinnehavare i befolkningen ökade fram till mitten av 2000-talet för att sedan minska. En oroande utveckling, särskilt med tanke på att körkortet är en inkörsport till arbetsmarknaden. För två decennier sedan skaffade drygt två tredjedelar av 18-19-åringarna körkort, men idag är det knappt fyra av tio som klarar av att ta körkort vid 18 års ålder. Detta rapporterar Transportföretagen som också visar att andelen av befolkningen med B-körkort har minskat sedan 1990 med sex procent. 

Som ung vuxen kan jag personligen relatera till situationen och erkänna att jag räknade med att ta körkort när jag fyllde 18. Jag tror att många andra har haft liknande förhoppningar, men inte haft möjligheten. 

En av de mest avgörande faktorerna som påverkar ungas möjlighet att ta körkort är faktiskt kostnaden för utbildningen. Det är redan tufft att klara sig ekonomiskt som student, och utan CSN-stöd blir det svårt för många unga att finansiera körlektionerna. Vi vet att kostnaden idag kan uppgå till 40 000 kronor, vilket självklart är en stor summa för en ung person med begränsade ekonomiska resurser. Många väljer därför att avstå från att ens påbörja utbildningen. Samtidigt observerar vi att det sker en förändring i livsstilen bland unga. Att många har tillgång till andra resealternativ gör att många prioriterar andra investeringar.  

Ett arbetskrav 

Körkort blir även idag alltmer en nödvändighet för att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket ytterligare försvårar möjligheten för unga att både skaffa körkort och jobb. Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv kräver sex av tio arbetsgivare att arbetsökande ska ha körkort, rapporterar Landsorganisationen. Trots det är möjligheten att skaffa körkort allt svårare. Samtidigt har arbetslösheten aldrig varit så hög som nu, särskilt bland unga. Ser man utvecklingen över några års sikt har ungdomsarbetslösheten hållit sig på relativt höga nivåer, rapporterar Ekonomifakta.

Hur ska unga kunna få jobb när de inte har råd att skaffa körkort? Och hur kan de få körkort när de inte har jobb? Detta tänkte CSN givetvis på och erbjöd lån, men motiverade avdraget med att många som tog ut lånet inte använde pengarna till körkort, samt att beloppet ofta inte räckte till. Den främsta orsaken till att utbildningen inte fullföljdes har däremot berott på att kostnaden varit för hög. Detta rapporterar Publikt, som också rapporterar att CSN rapporterat till regeringen att sju av tio var tvungna att tillägga sina egna pengar för att kunna fullfölja hela körkortsutbildningen år 2023. Hade man då inte kunnat öka lånet och satsa på att unga faktiskt kommer in på arbetsmarknaden istället för att ta bort det helt?

– Förmodligen blev körkortet helt enkelt dyrare än förväntat och att lånet inte täckt allt, säger analytikern Hanna Rösth i ett pressmeddelande, rapporterar Publikt. 

En klassfråga? 

Tyvärr har körkortet idag blivit en klassfråga, och det var inte länge sedan det inte var fallet. Statistik från Landsorganisationen visar att bristen på körkort är vanligast bland unga och arbetslösa. Hur kommer det sig att förväntningarna på körkort idag är högre, när möjligheterna att skaffa det har blivit svårare? 

Reporter

Hanna Kassaye, Ung Press

Fler artiklar som kan intressera dig

  • ”Det finns hur många myter som helst”

    Vår reporter träffade Pillerpoddens Siri och Emma efter panelsamtalet ”Hur kan vi skapa större förståelse för barn och unga med psykisk ohälsa?” (läs mer om det här). Efter att panelsamtalet avrundades och mikrofonen som spelade in poddavsnittet stängdes av fick Ung Press en egen stund med Siri och Emma från Pillerpodden i trädgården utanför lokalen som…

  • Mentalisering ur ett ungt perspektiv

      Unga ska få uttala sig i frågor som rör unga. Vi ska ha möjlighet att påverka vår egen tillvaro. Nu höjer vi våra röster kring mentalisering och psykisk ohälsa. Just nu är Ung Media Sverige på plats på ”Nordisk mentaliseringskonferens 2016”. En definition av mentalisering är att försöka förstå sig själv och andra utifrån mentala tillstånd som…

  • Yttrandefrihet har ingen åldersgräns

    – Ungdomars mediaanvändning ur ett vuxet perspektiv Yttrandefrihet är temat för årets bokmässa och i seminariet “Yttrandefrihet har ingen åldersgräns” intervjuade Peter Becker fyra stycken vuxna människor, alla aktiva inom media, om hur man kan nå ut till ungdomarna genom sociala medier. De fyra gästerna var Olle Wästberg, Helena Dal, Dilsa Demirbag­Sten och Brit Stakston. Olle Wästberg, som ledde 2014 års demokratiutredning, säger bland annat att de vuxna måste komma till ungdomarna istället för att locka ungdomarna till de vuxnas medier. Han berättar ungdomarna idag är mer intresserade i samhällsdebatten än för 30 år sedan. Däremot är det få ungdomar som går med i politiska partier utan istället är aktiva på sociala medier. Han säger också att politikerna inte bör använda Facebook som en anslagstavla utan att de istället bör skapa en dialog där, så att ungdomar kan känna sig inkluderade i politiken och inte bara känna det som att de tittar på. Helena Dal, verksamhetsansvarig för statens mediaråd, berättade om statens medieråd som kartlägger ungdomars medieanvändning varannat år. Deras uppgift är att stärka och skydda ungdomar på nätet. Dilsa Demirbag ­Sten, författare, debattör och frilansjournalist berättade om berättarministeriet. Berättarministeriet är en organisation som anordnar skrivarverkstäder i områden med hög arbetslöshet. Deras ambition är att barnen ska lära sig att tänka kritiskt och upptäcka hur kul det är att läsa och skriva. Hon betonade att det är viktigt att, även om internet är en bra källa, ställa kritiska frågor och ifrågasätta informationen som de hittar. De har hjälpt 35 000 barn hittills och resultatet är positivt. Brit “Mediagurun” Stakston, bland annat aktiv i kampen för att fria Dawit Isaak, berättade om hur ungdomar använder Twitter för att sprida sina åsikter och debattera. Hon menar att det är ett viktigt forum och hon sade att det är viktigt att öppna upp för debatt. Vi tycker att innehållet var bra men att det inte var konsekvent för temat. Samtidigt känns det lite konstigt att ett seminarium om ungdomars mediaanvändning inte inkluderade någon ungdom. Om man vill inkludera dagens ungdomar i debatter och median tycker vi att det kan vara en bra idé att de bjuder in några ungdomar. Av: Nils Walter och Fanny Åhl Norling, Hvitsnurran