Varför drabbar bostadskrisen kvinnor hårdare?

Foto: Oskar Fransholm

Drömmen om en egen bostad blir allt svårare att nå. När priserna stiger hamnar kvinnor oftare i ett underläge, något som oroar Jämställdhetsmyndigheten. 

 – Kvinnor är en majoritet i den grupp som är låginkomsttagare, vilket gör att det naturligt uppstår mer problem för kvinnor när de ska köpa en bostad, säger Sara Andersson, sakkunnig utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Bostadspolitiken har ursprungligen varit en könsneutral fråga, men nu ser jämställdhetsmyndigheten att den får olika konsekvenser för kvinnor och män. 

Foto: Sara Andersson om ett system som inte premierar kvinnor. I Louise Lau

  – Därför blir det en jämställdhetsfråga, förklarar Sara Andersson.

Hyresmarknaden är en marknad som blir extra viktig för de med lägre inkomster, därför blir den även viktig för kvinnor. Några av dem som blir mest drabbade är ensamstående kvinnor. Men även kvinnor som studerar eller är pensionärer har det kämpigt.

  –  Man accepterar inte de inkomster som kvinnor har, som exempelvis bostadsbidrag.  Fastighetsägarna har en väldigt hög tröskel, säger Sara Andersson. 

Det egna ansvaret 

Foto: Claudia Wörmann anser att varje individ besitter ett ansvar kopplat till bostadsmarknaden. I William Leach.

Claudia Wörmann, privatekonomisk talesperson från Bostadsrätterna, vill lyfta perspektivet om eget ansvar. 

  – Det kan lätt bli att man sätter på sig offerkoftan, men det finns också ett uns av eget ansvar. Fler borde ta sin ekonomiska hälsa på allvar. 

Claudia Wörmann förklarar att det finns ett problem i att informationsflödet inte är fritt. De grundläggande ekonomiska kunskaperna saknas hos många människor. 

  – Där har skolan ett ansvar, att informera hur man driver en privatekonomi och hur man ska hantera den kopplat till bostadsmarknaden. 

Hon menar att bostadsproblemet är en effekt av bristande kunskap. 

–  När det gäller bostadsfrågan är det svårt för alla, speciellt för unga, säger Claudia Wörmann. 

Men Sara Andersson menar att det finns ett system som inte premierar kvinnor. 

  – Det är flera kvinnor som bor över sin betalningsförmåga. De som är låginkomsttagande blir mer beroende av deras föräldrars ekonomi och av deras partner för att ha råd med en bostad. 

Sänkta krav ger mer bostäder 

Jennie Argerich är chef för social hållbarhet och affärsutvecklare från Sveafastigheter. Hon förklarar hur deras bostadsbolag arbetar i praktiken. 

Foto: Jennie Argerich menar att många bostadsbolag ställer för höga krav. I Louise Lau

  – Vi samarbetar med unizon och ger förtur till våldsutsatta kvinnor och barn. 

Trots samarbetet betonar Jennie Argerich det generella problemet som finns. Kvinnor har svårare att köpa sitt boende och att ta sig in på hyresmarknaden. 

  –  Vissa kvinnor kan inte ens lämna sina relationer för att de inte har råd att flytta, vilket gör att de lever ett begränsat liv, säger Jennie Argerich. 

Sveafastigheter är ett bostadsbolag som bygger, förvaltar och hyr ut hyresrätter. Jennie Argerich förklarar att de analyserar hur tillträdeskraven slår för olika grupper, och utifrån det bygger en plan för vad de kan göra för att bidra till ett mer jämställt samhälle. 

  – Vi vet att kvinnor i större utsträckning vabbar och tar ut föräldraledighet. Det handlar om att fråga sig, vad ställer vi för krav? Och vilka effekter får kraven för kvinnor och män? 

Hon menar att det är ett problem när vissa bostadsbolag ställer för höga krav på inkomst och fast tillsvidareanställning. 

  – Kvinnor arbetar i större grad med yrken som har lägre inkomster, vilket gör att de har svårt att nå kravet. Många kvinnor har också visstids- och deltidsanställning. 

Jennie Argerich beskriver hur Sveafastigheter arbetar med jämställdhet. 

  – Vi gör en holistisk bedömning. Vi tittar på vad personen har för referenser från tidigare hyresvärdar och huruvida de har betalat sin hyra eller inte. Vi tror att det säger mer än själva inkomsten. 

Hur stort ansvar har man själv för att få en bostad? 

–  Jag tänker att man måste kunna prata om flera saker samtidigt. Det är väldigt bra att prata i skolan om sin privatekonomi, men vi har också en segregerad arbetsmarknad som i sin tur speglar problemen på bostadsmarknaden, säger Jennie Argerich. 

Hon betonar vikten av nuet. 

  – Samhället behöver arbeta på flera sätt, inte bara genom ett förebyggande arbete utan även jobba här och nu, som exempelvis med förturer till bostäder för våldsutsatta kvinnor.

                                                 

Reporter

Thea Bendetcedotter,
Ung Media Väst

Fler artiklar som kan intressera dig