Influencers marknadsför Klarnas nya kort – men reklamen väcker frågor

Foto: Sabrina Najib

En stor mängd influencers har de senaste veckorna publicerat sponsrat innehåll om Klarnas nya Klarna Kort. Kampanjen sprids brett på plattformar som Tiktok och Instagram, där majoriteten av följarna är unga. Det innebär att reklamen för en kreditprodukt nu når en av landets mest köpstarka men också mest ekonomiskt sårbara målgrupper.

Inläggen följer ett liknande upplägg. Profiler visar upp kortet i vardagliga situationer och beskriver hur det kan användas för att samla betalningar, skapa överblick eller förenkla shoppingen. Tonen är lättsam och riktad till en digital generation som är van vid att ta emot budskap genom underhållning snarare än traditionell reklam. I flera av videorna kombineras kortet med moment från influencers dagliga rutiner, som cafébesök, resor, studier och mode. Detta gör att materialet smälter in i det övriga innehållet som följarna brukar se, vilket i sin tur gör att reklamen blir en del av flödet utan att sticka ut i stil eller struktur.

Många av profilerna som deltar i kampanjen har följare i tonåren eller tidiga 20-årsåldern. Det innebär att reklamen når personer som befinner sig i början av sin privatekonomi och ofta har begränsad erfarenhet av att handla på kredit. Publiken består till stor del av studenter, unga arbetstagare och personer som nyligen börjat hantera egna inkomster och utgifter. För dessa grupper är sociala medier en central informationskälla, vilket gör att kommersiella budskap på plattformar får stort genomslag.

Kortet är automatiskt inställt på debet, vilket innebär att köp normalt dras direkt från användarens egna pengar. Samtidigt finns möjligheten att välja 30-dagars faktura eller delbetalning, vilket kräver individuell kreditprövning. I kampanjmaterialet lyfts ofta just funktionen “betala senare” fram, och influencers visar hur köp kan skjutas upp och betalas vid ett senare tillfälle istället för direkt med egna pengar. I reklamen visas detta i vardagliga situationer vilket gör att den uppskjutna betalningen blir den mest synliga funktionen, medan debetinställningen och kreditvillkoren nämns sparsamt eller inte alls.

Kampanjens omfattning har väckt frågor om hur kreditprodukter kommuniceras till unga på sociala medier, och diskussionen ser ut att fortsätta. Varje dag ser hundratusentals unga sponsrade inlägg som visar möjligheten att skjuta upp betalningen och konsumera innan man har pengar. Det har fått flera personer att lyfta frågor om ansvarsfull marknadsföring, samtidigt som företaget själv poängterar att deras tjänster är designade för att ge användare bättre kontroll över sina betalningar.

Att reklamen smälter in i det vanliga flödet och presenteras i vardagliga, lättsamma situationer gör kampanjen särskilt synlig och påtaglig. För många unga blir möjligheten att handla när man inte har pengar bara en funktion, utan en del av hur de uppfattar vardagsekonomi och konsumtion. Hur detta kommer påverka målgruppen på längre sikt är ännu oklart, men frågan om hur finansiella produkter bör marknadsföras i sociala medier lär förbli aktuellt under lång tid framöver.

Reporter

Sabrina Najib, Studio Skåne

Fler artiklar som kan intressera dig

  • Yttrandefrihet har ingen åldersgräns

    – Ungdomars mediaanvändning ur ett vuxet perspektiv Yttrandefrihet är temat för årets bokmässa och i seminariet “Yttrandefrihet har ingen åldersgräns” intervjuade Peter Becker fyra stycken vuxna människor, alla aktiva inom media, om hur man kan nå ut till ungdomarna genom sociala medier. De fyra gästerna var Olle Wästberg, Helena Dal, Dilsa Demirbag­Sten och Brit Stakston. Olle Wästberg, som ledde 2014 års demokratiutredning, säger bland annat att de vuxna måste komma till ungdomarna istället för att locka ungdomarna till de vuxnas medier. Han berättar ungdomarna idag är mer intresserade i samhällsdebatten än för 30 år sedan. Däremot är det få ungdomar som går med i politiska partier utan istället är aktiva på sociala medier. Han säger också att politikerna inte bör använda Facebook som en anslagstavla utan att de istället bör skapa en dialog där, så att ungdomar kan känna sig inkluderade i politiken och inte bara känna det som att de tittar på. Helena Dal, verksamhetsansvarig för statens mediaråd, berättade om statens medieråd som kartlägger ungdomars medieanvändning varannat år. Deras uppgift är att stärka och skydda ungdomar på nätet. Dilsa Demirbag ­Sten, författare, debattör och frilansjournalist berättade om berättarministeriet. Berättarministeriet är en organisation som anordnar skrivarverkstäder i områden med hög arbetslöshet. Deras ambition är att barnen ska lära sig att tänka kritiskt och upptäcka hur kul det är att läsa och skriva. Hon betonade att det är viktigt att, även om internet är en bra källa, ställa kritiska frågor och ifrågasätta informationen som de hittar. De har hjälpt 35 000 barn hittills och resultatet är positivt. Brit “Mediagurun” Stakston, bland annat aktiv i kampen för att fria Dawit Isaak, berättade om hur ungdomar använder Twitter för att sprida sina åsikter och debattera. Hon menar att det är ett viktigt forum och hon sade att det är viktigt att öppna upp för debatt. Vi tycker att innehållet var bra men att det inte var konsekvent för temat. Samtidigt känns det lite konstigt att ett seminarium om ungdomars mediaanvändning inte inkluderade någon ungdom. Om man vill inkludera dagens ungdomar i debatter och median tycker vi att det kan vara en bra idé att de bjuder in några ungdomar. Av: Nils Walter och Fanny Åhl Norling, Hvitsnurran

  • Ungdomarna bakom succéföretaget Färsking: okunskap som styrka

    Resan startade på ProCivitas Privata Gymnasium i Helsingborg. Det var dags för årskurs tre att starta UF företag och Amanda Larsson och Calle Rosengren börjar sin resa mot mot att skapa Färsking, ett företag som idag omsätter miljoner. Först hette företaget Healthy Heroes och symbolen var en glad tecknad gubbe på förpackningen, något duon fick…