“Alla har rätt att bli hörda och få uttrycka sig”

Therese Hartman Liungman under seminariet Så gör vi plats för barn och unga i klimatomställningen – på riktigt. Bild: Privat.

Therese Hartman Liungman är engagerad i Malmö ungdomsråds miljö- och klimatutskott. Hon vill att politiker ska lyssna på ungdomar och belyser glädjen i att engagera sig i samhällsfrågor.

I höst börjar hon tredje året på naturprogrammet på S:t Petri gymnasieskola i Malmö. Det var just via skolan hon hittade till Malmö ungdomsråd: 

– Min rektor mailade ut att rådet skulle ha ett introduktionsmöte. Jag gick dit och sedan var jag fast. 

Alla Malmöbor mellan 13-25 år är välkomna att delta i rådet som har delat in sig i olika utskott baserat på intresse. Förutom miljö- och klimatutskottet finns det utskott för psykisk ohälsa, diskriminering och kriminalitet. Men även de med andra intressen är välkomna: 

– Du kan vara intresserad av vad som helst. Det kan exempelvis vara att du har ett musikintresse och vill ha fler platser där man kan skapa musik. Om man är ung i Malmö och vill driva en fråga kan man komma till oss. 

Att det blev just miljö och klimat för Hartman Liungman beror på att hennes intresse för de frågorna har vuxit mer och mer sedan hon var liten. 

– Jag har insett att jag vill jobba med klimat på något sätt. När jag var liten gillade jag djur och att vara ute i naturen. Det var så jag började intressera mig för miljöfrågor som nedskräpning och bekämpningsmedel. Sedan insåg jag att det finns ett större perspektiv och då fann jag klimatfrågorna.

Alla frågor handlar om klimatet

Den viktigaste frågan för Hartman Liungman är att lyfta insikten om att alla frågor faktiskt handlar om klimatet. 

– Jag vill att folk får upp ögonen för att klimatet påverkar ekonomiska frågor, sociala frågor och samhällsfrågor. Alla blir påverkade i så många led. Det går inte att bortse från. 

Klimatets inverkan på samhället var även något som uppmärksammades under Så gör vi plats för barn och unga i klimatomställningen – på riktigt, det seminarium som Hartman Liungman medverkade i. Där lyfte Barnfondens generalsekreterare Martina Hibell statistik om hur barn kommer drabbas av klimatförändringarna. 

– Det är fruktansvärda siffror hon tar upp. Vart fjärde barn kommer inte ha tillgång till rent vatten år 2040. Det är svårt att föreställa sig. Jag blir otroligt berörd av det. 

Hartman Liungman reflekterar kring att det är svårt att prata om sådan dyster statistik eftersom vissa blir paralyserade av det medan andra andra får upp kämparglöden. Hon menar att klimatoron redan är oerhört utbredd.  

– Det finns ett stort klimatengagemang. Även de som känner att de inte kan mycket om klimatet är väldigt oroliga. Samtidigt är inte alla ungdomar är klimatmedvetna. 

För att öka kunskapen tror Hartman Liungman att skolan har en viktig roll. Hon tycker att man pratar för lite om klimatet. 

– Klimatet går in i alla ämnen. Men för mig, och många andra, har det knappt tagits upp. 

Politiker måste lyssna på unga
En annan nyckel tror hon finns i ökad kontakt mellan unga och politiker. Hon tycker att politiker ska bli bättre på att bjuda in unga till seminarier, event och möten. 

– Politiker behöver få de ungas röst och unga behöver känna att det finns politiker som lyssnar. Trots att barnkonventionen är lag är det fortfarande svårt att bli lyssnad på. 

Ett annat problem är att många möten politiker har ligger på skoltid. Therese har förståelse för att många unga inte orkar eller känner att de har tid att engagera sig. Men det är framför allt glädjen i engagemanget som hon lyfter fram på frågan om hur det är att vara ung och engagerad: 

– Väldigt roligt. Man kan göra väldigt lite och ändå bli uppskattad. Man får träffa människor i andra åldrar, samhällsgrupper och sammanhang som man aldrig hade pratat med annars. 

De reaktioner hon får från omgivningen är positiva. 

– När jag pratar med andra om mitt engagemang kan jag se hur det tänds något hos dem och de säger “Det där har jag också tänkt på!”. 

Avslutningsvis ger Hartman Liungman ett råd till andra unga som vill engagera sig. 

– Tro på dig själv. Alla har något att bidra med och alla är experter på något även om de kanske inte vet om det. Alla har rätt att bli hörda och få uttrycka sig. 

Budskapet är tydligt: Det är roligt att engagera sig. 

Seminariet med Therese Hartman Liungman går att se här: https://almedalsveckanplay.info/63072 

Reporter: Emelie Lindgren

Fler artiklar som kan intressera dig

  • “De människor med störst ljus inom sig är också de människor som ställs inför de tuffaste prövningarna”

    Livet är oförutsägbart och kan förändras över en natt. Ebba Einarsson är 20 år gammal och sommaren 2017 tog hon SM guld i rodd med Falkenbergs RK. Idag siktar hon på OS i Tokyo 2021 men resan dit har varit allt annat än lätt.  Ebba kom hem efter en lång arbetsdag för tre år sedan…

  • Antagningen till läkarlinjen gynnar varken elever eller vården

    Ska du i dag in på läkarlinjen utgår antagningen delvis från en intervju men fokus ligger på betygen. På de mer eftertraktade skolorna kan du maximalt ha B i 2-3 ämnen som lägsta betyg. Lägsta intagningspoängen ligger på 21,67. Ett ett ämnesbetyg kan vara avgörande för ifall du kommer in. Hindrar ett D i franska,…

  • Sparbankerna angående ungdomars utflyttning: ”Varje stad ska vara en huvudstad”

    Varför väljer så många unga att flytta ifrån sina hemorter, och hur ska vi få dem att stanna? Detta frågar Sparbankerna sig, då de styr ett panelsamtal angående ungdomars utflyttning; att de blir uttråkade i sin hembygd och tar sig till större städer för att finna tillfredsställelse. Moderator är Håcan Nilsson från Sparbankerna Skåne. Med…

  • Yttrandefrihet har ingen åldersgräns

    – Ungdomars mediaanvändning ur ett vuxet perspektiv Yttrandefrihet är temat för årets bokmässa och i seminariet “Yttrandefrihet har ingen åldersgräns” intervjuade Peter Becker fyra stycken vuxna människor, alla aktiva inom media, om hur man kan nå ut till ungdomarna genom sociala medier. De fyra gästerna var Olle Wästberg, Helena Dal, Dilsa Demirbag­Sten och Brit Stakston. Olle Wästberg, som ledde 2014 års demokratiutredning, säger bland annat att de vuxna måste komma till ungdomarna istället för att locka ungdomarna till de vuxnas medier. Han berättar ungdomarna idag är mer intresserade i samhällsdebatten än för 30 år sedan. Däremot är det få ungdomar som går med i politiska partier utan istället är aktiva på sociala medier. Han säger också att politikerna inte bör använda Facebook som en anslagstavla utan att de istället bör skapa en dialog där, så att ungdomar kan känna sig inkluderade i politiken och inte bara känna det som att de tittar på. Helena Dal, verksamhetsansvarig för statens mediaråd, berättade om statens medieråd som kartlägger ungdomars medieanvändning varannat år. Deras uppgift är att stärka och skydda ungdomar på nätet. Dilsa Demirbag ­Sten, författare, debattör och frilansjournalist berättade om berättarministeriet. Berättarministeriet är en organisation som anordnar skrivarverkstäder i områden med hög arbetslöshet. Deras ambition är att barnen ska lära sig att tänka kritiskt och upptäcka hur kul det är att läsa och skriva. Hon betonade att det är viktigt att, även om internet är en bra källa, ställa kritiska frågor och ifrågasätta informationen som de hittar. De har hjälpt 35 000 barn hittills och resultatet är positivt. Brit “Mediagurun” Stakston, bland annat aktiv i kampen för att fria Dawit Isaak, berättade om hur ungdomar använder Twitter för att sprida sina åsikter och debattera. Hon menar att det är ett viktigt forum och hon sade att det är viktigt att öppna upp för debatt. Vi tycker att innehållet var bra men att det inte var konsekvent för temat. Samtidigt känns det lite konstigt att ett seminarium om ungdomars mediaanvändning inte inkluderade någon ungdom. Om man vill inkludera dagens ungdomar i debatter och median tycker vi att det kan vara en bra idé att de bjuder in några ungdomar. Av: Nils Walter och Fanny Åhl Norling, Hvitsnurran