Unga behöver politiker som svarar – inte bara svar från politiker

Unga uppmuntras att engagera sig i politiken, ställa frågor och försöka påverka samhället. Men när de faktiskt kontaktar politiker är det inte säkert att de får svar på sina frågor. Ofta får de i stället allmänna beskrivningar av partiets politik. Det kan vara informativt, men bidrar sällan till den dialog som behövs för att utveckla ett politiskt engagemang.

Att skriva till en politiker kan vara ett stort steg för en ung person. Kanske är det första gången man försöker påverka en fråga utanför skolan eller den närmaste omgivningen. Man har funderat, formulerat argument och tagit mod till sig för att kontakta någon med politiskt ansvar. Hur politikern svarar kan påverka om vi unga fortsätter att engagera oss och utveckla våra tankar.

Ett personligt svar behöver inte innebära att politikern håller med. Tvärtom kan ett genomtänkt svar som förklarar varför politikern tycker annorlunda vara särskilt värdefull. Det ger möjlighet att förstå andra perspektiv, pröva sina argument och ställa följdfrågor. För unga som fortfarande utvecklar sina politiska uppfattningar kan sådana samtal ha stor betydelse.

Forskning visar att upplevelsen av att kunna påverka politiken har ett starkt samband med förtroendet för demokratiska institutioner. I OECD undersökning från 2024 uppgav 69 procent av dem som ansåg sig kunna påverka politiska beslut att de hade förtroende för sin regering. Bland dem som inte upplevde att de kunde påverka var siffran endast 22 procent. Det visar inte att personliga svar automatiskt ökar förtroendet, men det understryker betydelsen av att människor upplever att deras engagemang spelar roll.

Samtidigt gör AI det möjligt att producera politiska svar snabbare och billigare än tidigare. Tekniken kan vara ett värdefullt stöd för att sammanställa fakta och förklara komplicerade frågor. Men den kan också användas för att skapa personligt formulerade svar utan att politikern själv har tagit del av frågan. Det riskerar att göra politisk kommunikation mer effektiv på bekostnad av den personliga kontakten.

Det är förstås orimligt att kräva att politiker själva ska skriva varje mejl. Medarbetare och tekniska hjälpmedel behövs. Däremot borde vi kunna förvänta oss att politiker tar ansvar för sina svar och gör det tydligt om det handlar om ett personligt ställningstagande eller ett allmänt partisvar.

Jag vill därför ställa tre konkreta frågor till Sveriges folkvalda, som också kan fungera som utgångspunkt för tre åtaganden:

1. Hur mycket tid avsätter politiker för personlig dialog med unga? Politiker bör öppet redovisa hur mycket tid de avsätter för samtal med unga, både genom personliga svar och möten. Det skulle göra det möjligt att följa hur högt detta prioriteras i praktiken. Jag föreslår att varje riksdagsledamot avsätter minst en timme i månaden för att personligen besvara frågor från unga.

2. Hur säkerställer politiker att unga får personliga och ärliga svar? Politiker bör vara tydliga med om ett svar kommer direkt från dem själva, från en medarbetare eller har tagits fram med stöd av AI. Det viktiga är att unga vet vem som faktiskt har tagit del av deras argument och står bakom svaret. Ett allmänt partisvar kan vara relevant, men bör inte presenteras som ett personligt samtal. Politiker tillsammans med organisationer som Ung Media skulle kunna utveckla ett system för hur man transparent redovisar hur man använt AI i sin dialog med medborgare. 

3. Hur ger politiker unga möjlighet att fortsätta dialogen och påverka? Ett svar bör kunna bli början på ett samtal. Politiker borde erbjuda möjligheter att ställa följdfrågor och förklara hur synpunkter från unga tas vidare i det politiska arbetet. Skolor och ungdomsorganisationer som Ung Media skulle kunna bidra genom att organisera sådana samtal och följa upp dem.

Dessa tre åtaganden skulle vara möjliga att genomföra utan stora resurser. De skulle också göra det lättare att bedöma politikers engagemang för ungas demokratiska delaktighet utifrån deras faktiska arbete.

När vi diskuterar ungas demokratiska engagemang fokuserar vi ofta på valdeltagande, politiskt intresse och kunskap om samhället. Vi borde också intressera oss för hur politiker bemöter unga som försöker delta. Ett genomtänkt personligt svar kan bidra till att utveckla en ung människas förståelse av både politiken och den egna möjligheten att påverka.

Jag hoppas därför att riksdagsledamöter, kommunpolitiker och andra folkvalda vill besvara våra tre frågor och berätta hur de arbetar för att föra en personlig dialog med unga. Det skulle vara ett konkret sätt att visa att ungas engagemang tas på allvar.