Jämställdhet och normkritik är heta ämnen som ligger högt upp på många kommuners agenda. Göteborgs Stad är inget undantag. Ändå är det svårt att som privatperson märka av det jämställdhetsarbete som pågår i kommunerna. Hur arbetar egentligen Sveriges näst största kommun med jämställdhet?
FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och Kvinnokonventionen slår fast att kvinnor och män har lika rättigheter. Jämställdhet är en mänsklig rättighet som utgår ifrån alla människors lika värde och rätten att inte bli sämre behandlad på grund av kön. Hur kommunerna integrerar jämställdhet i sina verksamheter har stor betydelse för invånarnas levnadsvillkor.
Anneli Rhedin (M) är ordförande i kommunfullmäktige i Göteborgs Stad, det högsta beslutande organet. På frågan om hur staden har arbetat med jämställdhet berättar Rhedin att Göteborgs Stad har tagit fram ett styrdokument: Göteborgs Stads plan för jämställdhet 2019-2023. Det är en övergripande plan som grundar sig på FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och de nationella kvinnopolitiska målen. Styrdokumentet reglerar stadens arbete för jämställdhet och är beslutad av kommunfullmäktige.
– Alla ska arbeta med att motverka strukturell könsdiskriminering och könsnormer. Styrdokumentet är tillgängligt för alla, säger Rhedin.
Förutom det byråkratiska arbetet belyser Rhedin värdegrundsdialog i tidiga åldrar och inom alla verksamheter.
– Om du frågar mig personligen tycker jag information är väldigt viktigt, säger hon.
Även Anna-Carin Jansson, planeringsledare för stadens avdelning för mänskliga rättigheter, uppmärksammar styrdokumentet som har tagits fram. Hon berättar att Göteborgs Stad har arbetat länge med jämställdhet. Kommunens
senaste satsning är det nya styrdokumentet som har ett
fokus på normer och jämställdhetsintegrering.
Det betyder att stadens ansvarsområden och service integreras med ett jämställdhetsperspektiv, så att alla ska få lika möjlighet att ta del av kommunens tjänster oavsett kön. Denna satsningen följs sedan upp med hjälp av könsuppdelad statistik.
För att skapa ett mer jämställt samhälle måste man hålla diskussionen levande menar Jansson.
– De flesta tycker att det är bra med jämställdhet, men många tror att det redan är jämställt och tycker därför att det är tjatigt och oviktigt, säger hon och betonar hur viktigt det är engagera sig och diskutera frågorna, men även att reflektera över sina egna fördomar.
En annan strategi som kommunen använder för att att bidra till engagemang och normkritiskt tänkande är att arrangera seminarier och konferenser. Exempelvis har filmen I Skogen visats för barn och ungdomar i Göteborg för att skapa en aktiv diskussion. I stället för att fokusera på destruktiva normer kopplade till maskulinitet lyfter filmen möjligheten att vara man på ett livsbejakande och ömsint sätt berättar hon.
Jansson känner sig optimistisk och ser ett engagemang i dag. Hon tycker att det är en stor skillnad på människors normer och attityder om jämställdhetsfrågor jämfört med när hon växte upp på 70-talet.
– När jag var liten passade pappor sina barn. Nu är de föräldrar.
Hotelltalanger
Könsroller och jämställdhet är även aktuella frågor på arbetsmarknaden. Dessa frågor diskuteras med Mats Pilhem, som är fritidspolitiker för Vänsterpartiet och 2:e vice ordförande i Göteborgs Stads nämnd för arbetsmarknad och vuxenutbildning.
Genom satsningar på kompetenscentrum får människor stöd för att komma in på arbetsmarknaden. En av dem är satsningen Hotelltalang där extra stöd har riktats till hotellutbildningar för att fler ska utbildas och komma in på arbetsmarknaden. Satsningen har framför allt lockat kvinnor som utgör majoriteten av utbildningens deltagare.
– Men vi vill såklart få en mer blandad arbetsplats, tillägger Pilhem.
Han konstaterar att satsningarna har gett mycket god effekt, och att många av deltagarna har fått en anställning.
Pilhem och hans kollegor följer upp arbetsmarknaden kontinuerligt med hjälp av könsuppdelad statistik från Arbetsförmedlingen. Statistiken har visat att de kvinnodominerade yrkena, främst inom hotell och restaurang, har varit hårdast drabbade med högst arbetslöshet under coronapandemin.
En av de mest omtalade frågorna på arbetsmarknaden är löneskillnader. Pilhem berättar att nämnden inte arbetar med just sådana frågor, deras huvuduppgift är att hjälpa människor att komma in på arbetsmarknaden. Han påpekar dock att det finns en lönediskriminering mot kvinnor som arbetar inom välfärden och att det måste upphöra.
– Jag tycker att kvinnor som arbetar i välfärden måste få en bättre löneutveckling och bättre anställningsvillkor så att man kan möta de utmaningarna som finns, som till exempel det ökade behovet av personal inom vård och omsorg, avslutar Pilhem.
Hur ser jämställdhetsarbetet ut inom idrott- och föreningsförvaltningen?
Verksamhetsplaneraren Carola Helltén berättar att förvaltningen satsar mycket på traditionellt mansdominerade sporter såsom ishockey, fotboll och handboll. Hon lyfter att endast 25 procent av alla som nyttjar idrottsanläggningar för fotboll är kvinnor.
– Vi cementerar ojämställdheten som råder, säger Helltén.
Konståkningen slåss mot ishockeyn
Sporter som är vanligast bland kvinnor, som till exempel ridning och konståkning, behöver oftast större finansiellt stöd. I dagsläget går dock 60 procent av kommunbidragen till föreningslivet till pojkar och män, de resterande 40 procent av bidragen går till flickor och kvinnor. Det är ett stort arbete att anpassa nya idrottsanläggningar som även riktas till kvinnodominerade sporter.
– Om man bygger en ny ishall kanske den i första hand ska anpassas till konståkningen i stället för ishockeyn. Men i dag är det tvärtom i alla ishallar, säger Helltén.
Hon och hennes kollegor hoppas dock att bidragsgivning och anpassade lokaler för kvinnodominerade sporter ska leda till att fler kvinnor och flickor ska bli aktiva inom sport. Helltén påpekar också att förvaltningen har sett en ökning i flickor som utövar gymnastik.
– De senaste åren har vi byggt anpassade lokaler för gymnastik, som av tradition anses vara en kvinnodominerad sport, säger Helltén.
Veronica Johansson, enhetschef för föreningsstöd och bidrag, menar att det inte är så stor skillnad på bidragen mellan kvinnodominerade och mansdominerade sporter men att det behövs mer resurser för att kunna höja bidraget till just kvinnodominerade sporter. Johansson och hennes kollegor har jämställdhet i åtanke när de delar ut selektiva bidrag, då investerar förvaltningen mer resurser på kvinnliga föreningar inom mansdominerade sporter.
Lyckad blandning av futsal och dans
En satsning som Johansson uppmärksammar är en förening som har utvecklat sambafutsal, en kombination av futsal och sambadans som har genererat många flickor till föreningen. Projektet har varit väldigt lyckat, i dagsläget tränar fler än 200 flickor sambafutsal.
Vilka satsningar har gjorts för pojkar inom kvinnodominerade sporter?
Helltén belyser satsningen för pojkar där gymnastiksalarna har anpassats till parkourträning. Dessutom har det bildats pojklag inom ridsport. Intresset har ökat med det det låga antalet deltagare har medfört en stor kostnad. För att skapa ett jämställt föreningsliv menar Helltén att förvaltningen måste vara mer konsekventa och bygga anläggningar anpassade för både kvinnodominerade och mansdominerade idrotter. Dessutom måste det tas fram ett fungerande regelverk med ett kontrollsystem så att föreningarna följer reglerna, så inget kön försummas när det gäller träningstider eller andra frågor. Johansson håller med Helltén. Hon menar att förvaltningen måste samarbeta mer med förbunden och se till att reglerna följs.
– Vi behöver aktivt arbeta med att förbättra kulturen och könsnormerna för idrott och föreningslivet så att det bli mer jämställt, säger Johansson.
Jämställdhetsarbetet för Göteborgs invånare pågår överallt i kommunens förvaltningar och nämnder men det interna jämställdhetsarbetet bland kommunens egna anställda sker på HR-avdelningen på stadsledningskontoret.
Arbetet efter Metoo-rörelsen
Inger Rydström, som leder arbetet med jämställdhet och genusfrågor kopplade till sexuella trakasserier och kränkningar på stadens stadsledningskontor, berättar hur avdelningen arbetar för att förnya det systematiska arbetet mot kränkningar och trakasserier efter Metoo-rörelsen.
I medarbetarenkäten, som är en årlig enkätundersökning, får de anställda besvara frågor kopplade till kränkande särbehandling, sexuella trakasserier, diskriminering och hot och våld. Den senaste medarbetarenkäten visade att 18 procent har utsatts för kränkningar, 7-8 procent har utsatts för diskriminering, 5 procent har blivit utsatta för trakasserier och 15 procent har blivit utsatta för hot och våld.
För att motverka kränkningar och trakasserier har kommunen tagit fram 16 olika åtgärder som bygger på arbetsmiljö- och diskrimineringslagen. Åtgärderna beslutades i kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen i slutet av 2019. En av huvudåtgärderna är en tre dagar lång avancerad specialistutbildning där HR-chefer, specialister och fackliga representanter ska lära sig hur man utreder och omhändertar ärenden på ett professionellt och opartiskt sätt. Fler ska våga anmäla om trakasserier och kränkningar sker. Parallellt arbetar HR-specialister på att ta fram stödmaterial och rutiner som chefer kan använda sig av vid eventuella utredningar.
– Vi vill ju inte ha några kränkningar eller trakasserier över huvud taget. I december 2021 ska vi ha en verksamhet som håller långsiktigt, som kan stödja förvaltningar och bolag med kunskap vid utredningar, betonar Rydström.
Målet är att ett professionellt omhändertagande så att fler kommunanställda ska våga anmäla och att mörkertalet när det gäller kränkande behandling ska minska. Men kommunen är en stor arbetsplats och det är svårt att nå ut till alla. Att skapa en bred och stor kompetens som fungerar långsiktigt tycker Rydström är en av de största utmaningarna.
Utbildning med fiktiva ärenden
Förutom att arbeta med att förbättra utredningsprocessen vid eventuella ärenden arbetar kommunen med förebyggande åtgärder och information. Soleyman Ghasemiani är utvecklingsledare på Dialoga, som är Göteborgs Stads kompetenscentrum om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Ghasemiani och hans kollegor informerar kommunanställda om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck genom utbildningar, föreläsningar och seminarier. Dialogas strategi är att få lyssnare att bli engagerade, i stället för att lyssna passivt.
– Det är en viktig aspekt i våra utbildningar, att involvera och aktivera deltagarna i samtalet, berättar Ghasemiani.
En metod de använder för att lyckas med detta är att ställa frågor och diskutera fiktiva ärenden med deltagarna.
Konsten att läsa av rummet
I arbetet stöter Ghasemiani på flera utmaningar. Många människor han träffar under utbildningarna har själva blivit utsatta för våld eller har någon närstående som blivit det. För dessa människor blir frågorna väldigt svåra att prata om, och det är en utmaning att läsa av rummet och förstå när deltagarna behöver en paus.
Kompetenscentrumets syfte är att utbilda kommunens anställda om hur man förhindrar, upptäcker och hjälper människor som har blivit utsatta för våld. Dialoga gör ett förebyggande arbete, och att visa resultat med statistik har sina svårigheter enligt Ghasemiani.
– En viktig del av arbetet som man borde satsa på är just det förebyggande arbetet, säger han.
Ghasemiani menar att det förebyggande arbetet sker på olika plan. Att arbeta på det universella planet är mycket viktigt då det vänder sig till alla medborgare, och inte bara specifika grupper. Att arbeta med frågor om demokrati, jämlikhet, jämställdhet, våldsförebyggande arbete och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter ligger till grund för det universella arbetet.
I Göteborgs Stads plan för jämställdhet 2019-2023 står det att kommunfullmäktige har beslutat att jämställdhetsperspektivet ska integreras i planerings- och budgetprocessen. Staden ska även höja kompetensen så att jämställdhetsperspektivet finns med i alla processer. Det står också att staden ska arbeta med könsuppdelad statistik, kartläggningar, konsekvensbedömningar och analyser om hur resurser fördelas mellan kvinnor och män. Dessa metoder har alla intervjuade statstjänstemän berättat om. Styrdokumentet är en ambitiöst plan som beskriver Göteborgs Stads mål, åtgärder och uppföljningsmetoder kring jämställdhet. Men hur jämställdhetsarbetet går återstår att se.
