Unga är fortfarande engagerade, men de är inte lika benägna att gå med i den typen av organisationer som vi är, säger Stefan Sarmes, KDU:s förbundsordförande, till Ung Media.

Viljan bland unga att engagera sig partipolitiskt sjunker enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Därför möter Ung Media unga politiker under Almedalsveckan 2023, och tar reda på hur deras eget politiska engagemang startade, varför det är viktigt att unga engagerar sig i politiken, men även hur de ser på andra aktuella händelser i det politiska landskapet. I den första av de tre intervjuerna möter vi KDU:s förbundsordförande Stefan Sarmes. 

Tidigare i våras fick det Kristdemokratiska ungdomsförbundet – KDU – en ny förbundsordförande i Stefan Sarmes. Den snart 25-årige ekonomen efterträder Nike Örbrink som i slutet av förra året meddelade att hon lämnar posten för att ta över som gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stad. 

Det är jättestort. Jag är tacksam för det förtroende som jag har fått av medlemmarna, berättar Sarmes.

När Sarmes började engagera sig politiskt hade han inte som mål att en dag bli KDU:s förbundsordförande, förklarar han. 

Nej. Jag trodde inte att det skulle vara möjligt. Jag ville bara hitta hem politiskt. 

Att hitta hem politiskt är något som tog tid. Den politiska resan startade inte för honom i KDU som många nog föreställer sig, utan den startade i det Moderata ungdomsförbundet – MUF. 

Jag gick med i MUF 2014. Jag var aktiv i elevrörelsen redan 2012, så den delen var inte partipolitisk 2012 till 2014. I januari 2014 gick jag med i MUF, och sommaren 2015 gick jag med KDU istället – så 8 år i KDU.

Varför skedde detta byte från MUF till KDU? 

Jag såg dels att KDU var det ensamma förbundet att prata om familjen, och familjens roll i samhället. Det är det enda förbundet fortfarande. Det är bara KDU som har familjepolitik som inte handlar om att bryta upp den och isolera varandra, utan värnar familjen. 

Även decemberöverenskommelsen och KDU:s dåvarande förbundsordförande Sara Skyttedal hade också ett finger med i att Sarmes till slut bytte ungdomsförbund, förklarar han. 

Decemberöverenskommelsen slöts av sex riksdagspartier i december 2014 till följd av den pågående regeringskrisen i Sverige. Den innebar att det största blocket skulle få igenom sin budget i riksdagen även om de saknade en riksdagsmajoritet.

Det känns antikt att prata om den, men då var den helt avgörande. Sara Skyttedal var den enda förbundsordföranden som gick ut och tog avstånd från den, och kraftigt motverkade den. Jag tyckte att det var odemokratiskt och fel. Jag tyckte att vi skulle vara höger på riktigt och stå upp för de åsikter vi faktiskt har, förklarar han. 

Sen är det klart att MUF mångt och mycket var ett väldigt liberalt förbund, och för mig som konservativ var inte det helt hemma. 

På KDU:s hemsida går det att läsa en text författad av Sarmes, där han beskriver hur han ser på KDU och deras visioner. I texten skriver Sarmes också följande: “Att engagera sig som höger i ett socialdemokratiskt Sverige är ibland en tuff uppgift”. 

Hela samhället är någonstans marinerat i socialdemokratin. I och med att Socialdemokraterna styrt en så extremt stor del de senaste 100 åren. Systemuppfattningar och historiebeskrivningar uppfattas på ett socialdemokratiskt sätt även om det inte är fullt sant. Ta hela det att bilden av att Sverige blev rikt när välfärdsstaten byggdes ut – det stämmer ju inte. Sverige blev ju rikt 1890 till 1950 med ett lägre skattetryck än andra länder. Därefter byggdes välfärdsstaten ut, och då gick också tillväxten ned. När socialdemokratin var som starkast och staten var som störst 1980, då hade vi stora problem. Därefter följdes en lång rad reformer med avregleringar och tillväxten tog fart igen. Det är ett exempel på hur Sverige i grunden ändå är ett socialdemokratiskt land och att man tror att det var då vi blev rika, menar Sarmes.

Har den uppfattningen gått ut över dig som ung och höger?

Man börjar i ett underläge. Från start när du kommer in i samtalen, debatten och diskussionen så måste du först korrigera bilden av verkligheten innan du därefter kan få förklara varför du driver politiken som du gör, eller varför du är emot ett visst typ av förslag. Man är konstant i ett sorts underläge. 

Trots det valde Stefan Sarmes att börja engagera sig högerut – något som delvis grundar sig i hans föräldrars uppväxt i forna Jugoslavien. 

Mina föräldrar är uppvuxna i en kommunistisk diktatur och jag började då att vända mig mer mot högerideér, och upplevde då att jag fann ganska tydliga svar. Det fanns en logik och rationalitet i det jag mötte. Att det blev just KDU och Kristdemokraterna var ju fokuset på familjen och familjens roll i samhället, och hur starka familjer bygger starka samhällen, berättar Sarmes. 

“Man får vara en viktig del av den svenska demokratin”

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor skriver i sin rapport: “Fokus 21 – Vilja att förändra” att önskan att vara medlem i politiska partier sjunker hos hela befolkningen – även hos unga. Något Sarmes delvis menar grundar sig i det nuvarande samhällsklimatet. 

Unga är fortfarande engagerade, men de är inte lika benägna att gå med i den typen av organisationer som vi är. Man har svårare än tidigare generationer att köpa hela paket, utan kanske är nischade i klimatfrågan eller andra frågor. 

Varför tror du att det har blivit så?

Jag tror att man blir lite avskräckt från att engagera sig för att man ser vilken sandlåda som ändå rikspolitiken kan vara, och hur dåligt samhällsklimatet är – hur en hel del företrädare till både vänster och höger möts av såväl hot som hat. 

Däremot upplever Sarmes att KDU fortfarande har goda möjligheter att rekrytera medlemmar, och lyfter hur förbundet också har ett stadigt antal medlemmar – periodvis ökar de till och med. Dessutom lyfter han vikten av att faktiskt engagera eventuella rekryteringar i politiska samtal när de är ute och värvar. 

Vi försöker verkligen också ha ganska långa diskussioner och resonemang med unga när vi är ute och kampanjer – inte bara ha snabba värvningar, utan också prata politik. Även med dem som inte väljer att gå med så har vi ändå haft bra samtal, och det i sig är också positivt, menar Sarmes. 

Vi försöker nå ut så mycket som möjligt och träffa unga människor – på skolor framförallt. Det är ett forum där ungdomsförbund i många år har varit. 

Däremot har KDU:s arbete med att få fler unga att engagera sig partipolitiskt blivit svårare. 

Vi har nu fått betydligt svårare att komma in i skolor de senaste åren, och där möter vi ganska mycket motstånd från ganska många rektorer – tyvärr. Antingen att de helt nekar ungdomsförbunden att komma in, eller att vi får komma en viss dag – en gång per mandatperiod eller en gång per år. Det visar på en ganska stor oförståelse och ovilja från dem. Det här är en av de frågorna ungdomsförbunden brett är väldigt överens om att det fungerar för dåligt, och att vi måste bli insläppta, för att om vi inte engagerar unga i politiken så blir det som en demokratisk brist när unga inte möter politiken lika mycket, förklarar han. 

Sarmes fortsätter med att förklara varför man bör engagera sig. 

Att engagera sig – det finns många bra delar med att engagera sig: man lär sig väldigt mycket, man får ofta många nya vänner – ofta för livet, man får vara en viktig del av den svenska demokratin  – och hålla den levande och vital. Man får komma ihåg att demokrati inte är något som bara finns utan något som måste vinnas i varje generation, och där är vi en viktig del i det. 

Under Almedalsveckan 2022 gick tolv ungdomsorganisationer ihop under upproret #stoppayouthwashing med syftet att på riktigt inkludera unga beslutsfattare i frågor som rör dem själva. Ungdomsorganisationerna beskrev hur det händer att de inkluderas, men att det alltför ofta handlar om att skapa god PR för de som involverar dem, och inte för att på riktigt lyssna till de ungas röster. Något Stefan Sarmes inte känner igen sig i. 

Jag upplever att vi har goda möjligheter att både möta andra makthavare men också att bli lyssnade till på ett seriöst sätt, vilket vi också uppskattar väldigt mycket. 

Finns det någonting som skulle kunna förbättras?

Det är inget jag reflekterat jättemycket över, för jag upplever inte att vi haft jättemycket problem med det som det är nu.

På frågan om det finns skillnader mellan öppnar Sarmes för att det kan vara svårare för de icke-partipolitiska ungdomsorganisationerna att på riktigt ta plats under Almedalsveckan. 

Det är mycket möjligt. Det vågar jag inte säga ja eller nej till, för jag vet faktiskt inte. Men det är möjligt att opartipolitiska förbund har svårare. Det är möjligt, säger han. 

Sarmes känner också att de unga politikerna från KDU har makten att påverka hela vägen upp i partiet Kristdemokraterna. 

Vi har dels en del formella möjligheter att både påverka och ta del av partiet. Sen så är det såklart viktigt att man på företrädarnivå också är välkomna. Vi upplever att vi har många företrädare inom Kristdemokraterna som både välkomnar, uppmuntrar och vill lyfta unga röster på ett meningsfullt sätt. 

Finns det något Kristdemokraterna ändå kan göra för att engagera sina unga bättre? 

Jag tänker att man alltid kan bli bättre, och det tänker jag att Kristdemokraterna också kan bli bättre på den frågan och lyfta oss i fler frågor, och ta hjälp av oss i fler frågor tidigare i processen. Det tror jag absolut. 

“Jag tror att vi i KDU kanske vågar vara lite tuffare”

Efter riksdagsvalet förra året stod det klart att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna kunde bilda en ny regering. Något som innebar en ny position för förbundet, enligt Sarmes.

Som förbund är vi ju i en annan position idag än vad vi var i när vi var i opposition. Så på det sättet är det en lite ny roll för oss att kunna påverka och prata kring. Prata med statsråden och ge vår synpunkt tillbaka till regeringen, där det också finns möjlighet att faktiskt påverka. När vi ropade på höjda straff, ny kärnkraft eller annat på den socialdemokratiska regeringen så är det kanske inte jättekonstigt att hon [förre statsministern Magdalena Andersson] inte lyssnade på oss alls, utan körde på sin grej. Så vi pratar möjligen att påverka har ju ökat. 

Hur skiljer sig KDU från Kristdemokraterna?

Jag tror att vi i KDU kanske vågar vara lite tuffare. Lite mer visionärer i en del frågor. Partiet har ändå ett ansvar att ta i frågor här och nu – som vi inte behöver som ett ungdomsförbund. Det är klart att vi också vill svara och agera på dagsaktuella problem. Jag menar tittar man på vården långsiktigt så är det i grunden ett vanligt vinstsystem idag, där man ransonerar vård, och där man sätter systemets behov framför patientens behov. Oavsett hur mycket man försöker justera och optimera inom systemet så kommer systemet aldrig att kunna möta den efterfrågan och behov av vård som finns. Här vill vi istället ha ett vårdsystem i nederländsk modell, där man har obligatoriska sjukvårdsförsäkringar, där människor har god tillgång till vård till ett rimligt pris, och de som inte har råd att betala försäkringen själva får det betalt av staten. Det blir liksom inte klassfrågor – det blir ingen ojämlikhet i tillgången till vård. Det som händer i Sverige idag är att cancerpatienter kan åka till Finland. Betala sig till god vård i tid istället för att stå och vänta i en svensk vårdkö, och det är en helt orimlig situation, menar Sarmes. 

Även om Sarmes beskriver ungdomsförbundet som lite mer visionära än partiet tycker han att Kristdemokraterna hittills agerat väl i sin nya ställning.

Jag tycker väl att de områden som Kristdemokraterna ansvarar för så har man hållit ett högt tempo. Bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson har till exempel presenterat regellättnader i byggandet av studentbostäder, vilket kommer att leda till att fler studentbostäder kan byggas, och de kommer bättre matcha med de faktiska behoven – så det är ju jättebra. Jag tycker också att det är bra att man från landsbygdsministern också har tagit bättre grepp om skogspolitiken, för att bättre ta hänsyn till hela värdekedjan och det är alltså vid klimatomställningen. Energi- och näringsministern har också tagit tag i tillståndsprocesserna kring planen att bygga ut den typen av näringar som är helt avgörande för att vi ska kunna klara klimatomställningen. Dessutom har energiministern också jobbat stenhårt med att öka möjligheterna för ny kärnkraft – så jag tycker att våra ministrar har levererat bra hittills. Sen så förväntar jag mig att de kommer köra ännu hårdare och leverera ännu mer under mandatperioden. Inte minst nu när ordförandeskap närmar sig sitt slut i EU, då har man ännu mer tid och ännu mer möjligheter att driva nödvändiga reformer. 

Vad ska Kristdemokraterna göra för att det ska bli en lyckad mandatperiod för dem?

Dels tror jag att det är nödvändigt att implementera en nationell vårdförmedling med rätt incitament så att vi kan korta vårdköer – det är det ena. Vi behöver komma mycket närmre faktiskt utbyggnad av kärnkraft. Jag förstår att man inte kommer kunna bygga klart några reaktorer den här mandatperioden. Det är saker som hade behövt hanteras för många år sen, men nu gör man ett viktigt arbete. Vi måste komma närmre att få på plats kärnkraft anslutet till nätet. Jag förväntar mig att man tar och städar upp i skogspolitiken, och skogsregleringar så att man har rimliga förutsättningar för att förbereda att bidra till klimatomställningen på ett enklare sätt. Tillståndsprocessen är man redan igång med, vilket jag tycker är jättebra. Sen vill jag också slänga in gårdsförsäljningen. Det tycker jag är en ganska enkel fråga som regeringen borde kunna leverera ganska snabbt, och vi har höga förväntningar på att folkhälsoministern [socialministern] också levererar det.

“Jag tror att väldigt många kan relatera till och förstå vår politik kopplat till EU”

Om mindre än ett år är det dags för ännu ett val – Europaparlamentsvalet. Mellan den 6:e och 9:e juni är det dags för Europas medborgare att lägga sina röster.

När KDU presenterade sina nomineringar inför Kristdemokraternas provval till Europaparlamentsvalet var Stefan Sarmes, tillsammans med Kristdemokraternas nuvarande Europaparlamentariker Sara Skyttedal, ett av toppnamnen. 

Jag är jättetacksam till förbundsstyrelsen som i det här fallet valde att nominera mig tillsammans med Sara Skyttedal. Jag har haft ett ganska stort intresse för utrikespolitiska frågor och EU-politik, berättar han .

Vad skulle det betyda för unga om det kom in en ung person från ett ungdomsförbund till Europaparlamentet?

Jag tror att det skulle kunna betyda en del, dels att enklare se sig representerad och känna att även unga röster hörs, att unga röster kan påverka i praktiken. EU-parlamentariker har, jämfört med Sverige, mycket större, i jämförelse med en riksdagsledamot, mycket större möjligheter att faktiskt skriva lagtext. Där skriver parlamentarikerna lagtext. Det gör man inte i Sverige, utan har jurister till det, och då spelar det roll vem det är som sitter. Jag tror att det skulle vara ganska häftigt. 

Sarmes fortsätter med att beskriva varför Europaparlamentsvalet är så viktigt för Sverige – och specifikt för Europas ungdomar. 

Det är ju en extremt viktig del av de svenska lagstiftningar att det blir rätt i Bryssel. De flesta beslut i kommuner och regioner påverkas direkt eller indirekt av lagstiftning från Bryssel så det är jätteviktigt att Sverige har en bra representation i EU-parlamentet. Därför är jag också jätteglad att KDU nominerade Skyttedal, åter nominerade rättare sagt, för en till mandatperiod som toppnamn för Kristdemokraterna i Bryssel. För där har hon också gjort ett otroligt arbete för svenska intressen, berättar Sarmes. 

Det är ett jätteviktigt val. Det är beroende på hur utfallet blir – så kan vi antingen gå i en riktning där vi ser en politik för att öka tillväxt, en möjlig och rimlig klimatomställning, och lyfta en stark relation till omvärlden, utan att vara naiva inför säkerhetshot som Kina och Iran. Om det skulle vara så att vi förlorar EU-valet, beroende på vem som tar makten i Bryssel, då har vi risk att gå mot ännu mer överstatlighet och ingrepp i människors vardag på ett sätt som jag tror de flesta egentligen inte vill. 

Hur tror du att det kommer att gå?

Jag tror att det kommer att gå bra för oss. Jag tror att väldigt många kan relatera till och förstå vår politik kopplat till EU. Jag tror att de flesta känner att EU är viktigt, att vi behöver EU-samarbetet som ett fredsprojekt, och som ett ekonomiskt projekt. Men jag tror också att de flesta känner att Bryssel kanske borde göra lite färre saker, vara lite smalare, vara lite spetsigare så att man gör mer av rätt saker och lite mindre av fel saker. Jag tror att de flesta ser ett behov av att samarbeta i handelspolitik och klimatpolitik, men vi kanske inte ska ha europeisk socialpolitik – jag tror de flesta skulle vara väldigt missnöjda med det. 

Stefan Sarmes vill göra skillnad

Trots att Stefan Sarmes precis axlat rollen som förbundsordförande för KDU finns det fortfarande visioner för framtiden – både för förbundets del men även för sin egen del. Han beskriver hur han vill att KDU ska vara ett framåttänkande förbund. Ett förbund som vågar ta sig an stora problem och systemfrågor med relevanta och väl genomtänkta svar den dagen han lämnar sin roll som förbundsordförande. 

Jag vill inte att det ska fastna i små symbolfrågor. Det är klart att det kan vara kul att härja om en liten skitfråga, men ska vi vara relevanta långsiktigt så måste vi ge riktiga svar på faktiska problem, förklarar Sarmes.

Om 10 år kommer Stefan Sarmes vara för gammal för att vara medlem i KDU, men det är inte något som kommer att hindra honom från att engagera sig för andra. 

Jag hoppas att jag kommer vara på en plats där jag ändå kan få göra skillnad i människors vardag. 

Reporter: Simon Brodin

KDU:s förbundsordförande Stefan Sarmes. Foto: Simon Brodin

Fler artiklar