Intervju med Michael Skey: Nationalism

Jag fick möjligheten att träffa forskaren Michael Skey för en intervju. Under vår intervju får jag höra mer om hur det är att forska om nationalism, lära mig mer om ämnet och få en förståelse för sidorna av nationalismen som både kan innebära inkludering och exkludering. 

Michael Skey är forskare i nationalism vid universitetet Loughborough i Storbritannien. Skey har en akademisk bakgrund inom sociologi, media och kommunikation. Michael Skey besökte Uppsala Universitet med sin föreläsning “Boundaries and belonging: Dominant ethnicity and the place of the nation in a globalising world”. Föreläsningen är baserad på uttryck för nationalism i Storbritannien, men trots att Skey inte lyfter svenska exempel var det minst sagt intressant att lyssna på och jag kunde även urskilja likheter från erfarenheter i Sverige.

Forskarvägen till nationalism 

Intresset för nationalism började när Skey gjorde sin kandidat och stötte på begreppet “Nationell identitet”, vilket fick honom att ställa sig frågan om vad det innebär att vara “brittisk”. Efter kandidaten fick han syn på en annons för masterstudier i nationalism och det ledde honom sedan till att doktorerade i ämnet. 

När jag ber Skey att definiera nationalism skrattar han först lite, eftersom ämnets storlek har vuxit sig större än en simpel definition genom hans forskning. Trots det lyckas Michael Skey ange en sammanfattande definition av begreppet. Enligt Skey är nationalism “Principen att världen ska delas upp i nationer som har ett eget territorium, kultur och historia, där de ingår i en internationell ordning”. 

Jag ber även Skey att definiera vad nationell tillhörighet innebär. 

– En känsla av en nationell gemenskap och kultur, som skapar en uppfattning om var man kommer ifrån, en bekvämlighet och en bekantskap som inte upplevs utanför nationen. Nationell tillhörighet blir möjlig genom nationalism som princip och det ena kan inte existera utan det andra.

I sin senaste forskning av nationalism har Skey använt sig av intervjuer och intresserat sig för de som tar sin nationella tillhörighet för givet i Storbritannien. Gruppen är underrepresenterad inom forskningen av nationalism, trots att den utgör en majoritet i det brittiska samhället.

Det var en av anledningarna till att Skey valde att titta närmare på just den. Genom sin undersökning ville Skey undersöka hur personerna som utgör majoriteten definierar sig själva och positionerar sig till minoriteten i landet. 

– I min forskning ville jag hellre prata med människor än att bara titta på siffror eller enkäter eftersom svaren från dem är begränsade. Med hjälp av både enskilda och gruppintervjuer ville jag få höra människor prata och samtala på ett naturligt och avslappnat vis. 

Nationell tillhörighet 

Enligt Skey utgörs “majoriteten” av de som han talar om, av människor som inte ifrågasätter sin tillhörighet till landet. Personerna som ingår i gruppen känner sig berättigade till att döma andras möjligheter till nationell tillhörighet och hur de bör eller inte bör utöva den.

Personerna som utgör majoriteten kommer från olika socioekonomiska bakgrunder och erfarenheter, men det finns faktorer som skapar en samhörighet i gruppen. Vilka faktorer som agerar markörer för nationell tillhörighet och skapar en samhörighet bland majoriteten säger Skey varierar beroende på i vilket land man befinner sig. Däremot är en delad kulturell moral grundläggande i avgörandet av vem som har rättigheten eller inte att döma. 

– En delad kulturell moral uppstår från att växa upp inom samma institutioner, utbildningssystem och omgivande media, som i sin tur skapar ett gemensamt ramverk att referera till, säger Skey. 

I sin forskning vill Skey betona att nationalism inte ska likställas med högerextremism eller rasism, utan att det också kan skapa en gemenskap. Skey menar dessutom att vi även ofta uttrycker oss nationalistiskt utan att tänka på det. Eftersom nationalism är principen om att världen ska delas upp i nationer, menar Skey att texten som talar om var ens vattenflaska kommer ifrån är en form av nationalistiskt uttryck. 

Att säga sig gilla en viss typ av mat som man associerar till ett specifikt land, som exempelvis “italiensk mat”, stödjer också den nationalistiska principen. Skey säger även att välfärdsstaten kan betraktas som en positiv produkt av nationalismen, där nationell tillhörighet har genererat bland annat ett nationellt vårdsystem. 

Genom sin forskning ska Skey även ha blivit mer medveten om nationalistiska uttryck i sin omgivning till vardags. 

–  Jag har insett hur “normala” nationalistiska markörer och symboler har blivit. De smälter in obemärkt i sin omgivning, likt hur man “könar” olika personer eller saker utan någon eftertanke och det ger markörerna eller symbolerna kraft. 

Nationalistiska uttryck i media

Eftersom Skey har studerat media och kommunikation, frågar jag om det går att påträffa nationalism i media, som hur uttrycken kan se ut och hur det påverkar mottagaren. Skye säger att vi möts av nationalism i vardagens media, som i sin tur bidrar till att upprätthålla lärandet och uppfattningen av att världen ska fördelas samt kategoriseras i länder. 

– Det första exemplet på nationalism i media är hur journalister framförallt rapporterar inom de nationella ramarna, alltså det som händer innanför landets gränser eller i närheten av dem. Nyhetsrapportering som kan betraktas upprätthålla nationalismen som princip, är dokumentation av Olympiska spelen eller olika Europeiska mästerskap, eftersom människor då kategoriseras utifrån vilken nation de “tillhör”. Skye fortsätter. 

– Med hjälp av sina ordval kan man referera till en nationell tillhörighet, exempelvis när man skriver “vi”. Media kan även referera till en nationell tillhörighet i sin formulering av budskap eller information, genom att anspela på att mottagaren förväntas ha en viss förkunskap. Det indikerar i sin tur att de som inte besitter den förväntade förkunskapen inte “tillhör” den nationella gemenskapen som median vänder sig till.   

Den fientliga sidan av nationalismen

Under intervjun frågar jag Skey vem som är en nationalist, varpå det leder oss in på begreppets negativa laddning.

– Trots att vi konsumerar media som innehåller nationalistiska uttryck varje dag och många av oss kategoriserar maträtter efter land, är människor obekväma med att kalla sig för “Nationalister”. Det kan ha att göra med de negativa och exkluderande effekter som den nationalistiska principen har orsakat, säger Skey.

Skey vill lyfta att nationalism både har goda och dåliga egenskaper. Efter att ha berättat om den mer positiva och vardagliga sidan av nationalism, talar han även om det negativa som principen kan generera. De negativa sidorna hos nationalismen märker framförallt de som inte anses ingå i majoritetens nationella tillhörighet eller inte upplever sig vara en del av den. 

– Personer som inte upplever nationell tillhörighet kan bli behandlade med misstänksamhet av andra. Det finns mycket forskning inom nationell tillhörighet samt etnicitet av just de grupperna och det obehag de kan uppleva. 

Skey tror att anledningen till att nationalismen tar en fientlig skepnad beror på ett behov för att försäkra sin identitet och bekämpa oro eller osäkerhet som uppstår ur förändring och exempel på det framgår i en av intervjuerna han utförde.

När Skey ställde sina deltagarna frågan om varför det viftas med fler flaggor i Storbritannien än tidigare, svarade de “För att fira vilka vi är, vi har aldrig gjort det förut eftersom vi visste vilka vi var tidigare. Vi behöver fira vår engelskhet och brittiskhet nu”. 

Skey säger att för de som känner sig oroliga eller osäkra inför förändringar, kan nationalismen och en “given” nationell tillhörighet tillföra en känsla av makt hos personer som på andra plan känner sig maktlösa. Med makt menas en känsla av rättfärdigande att döma andra på hur väl man platsar in i den nationella gemenskapen av landet eller inte. 

Det framgick i undersökningens intervjuer att de som uttryckte sig negativa till ett multikulturellt samhälle också var personer som ogillade förändringar. Den negativa inställningen kan grunda sig i att förändringarna upplevs hota världsuppfattningen som de tagit för givet och så kan makten som den fientliga sidan av nationalism ger upphov kännas betryggande, vilket gör nationalismen extra viktig för dem.

Ett annat mönster som Skey kunde urskilja ur intervjumaterialet var hur olika grupper var måna om hur de uppfattas som:

– Något jag tyckte var intressant, var att arbetarklassen var mindre måna om att uttrycka sig “korrekt” eller censurera sig själva. Medelklassen var däremot mer måna om hur det de sa fick dem att framstå – de verkade vilja framstå som resonliga. Det var den största skillnaden jag kunde urskilja. Jag blev även förvånad av att unga personer inte var nödvändigtvis mer progressiva än de äldre personerna vid alla tillfällen. Några av de unga personerna jag pratade med delade samma oro som man ofta tilldelar den äldre generationen angående en fortsatt eller ökad invandring.   

Alltså…

Det var väldigt spännande att höra om Skey’s forskning inom nationalism och jag tror att flera i Sverige antingen kan känna igen sig eller har påträffat flera av hans exempel från Storbritannien. Dessutom var det väldigt ögonöppnande att få höra om hur nationalismen som princip är så närvarande i vårt samhälle och vardag utan att vi ens tänker på det. För oss känns det som en självklarhet att pizza och pasta är “italienskt” trots att det tillagats i Sverige eller att vi ska organisera stora sporttävlingar där idrottare ska kategoriseras utifrån vilket land de är medborgare i. 

Däremot, kan vi nog alla genom Skey’s föreläsning, komma överens om att det finns sidor av nationalismen som inte bör få ta plats i vårt samhälle. Den fientliga sidan som skapar ett samhälle av fientlighet, utanförskap och utsatthet.