Tankesmedjan Fores engagerar framtidens politiker

Tidigare i år lanserade tankesmedjan Fores och tidskriften Liberal Debatt initiativet Reformgrupperna. Tanken var att låta några av de “främsta liberala framtidsnamnen i Sverige” tillsammans ta fram en liberal berättelse för att råda bot på det upplevda behovet av frihetliga värderingar och reformagenda i vår omvärld. Därför möter Ung Media några av personerna bakom projektet för att ta reda på hur det gick till när de valde att engagera framtidens politiker – men även vad framtiden själva tycker om projektet. 

Under Almedalsveckans andra dag var det dags för den gröna och liberala tankesmedjan Fores och tidskriften Liberal Debatt att presentera ett projekt de ägnat stora delar av våren åt. På TCO-landets stora scen klev fyra unga politiker upp och presenterade sitt policypapper: “Du gröna, du fria – den liberala klimatpolitiska reformagendan”, vilket är det första av fyra policypapper tankesmedjan Fores och Liberal Debatt låtit unga politiker ta fram inom områdena klimat, utbildning, integration och rättsstat. 

Reformgruppen KLIMAT bestod av Viktor Karlsson (klimat- och socialpolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet), Nora Karlsson (förbundsstyrelseledamot, Centerstudenter), Clara Falkenek (tidigare biträdande internationell sekreterare, Moderata ungdomsförbundet) och Erik Wahlström (före detta klimat- och energipolitisk talesperson, Grön ungdom). Tillsammans har de tagit fram ett policypapper utifrån uppfattningen att klimatförändringarna är ett hot mot människans frihet, något reformerna de presenterar syftar till att motverka, samtidigt som de också ska öka människors välstånd. 

Tove Hovemyr, samhällspolitisk expert på tankesmedjan Fores, leder projektet med reformgrupperna tillsammans Liberal Debatts chefredaktör Matilda Molander. Hovemyr beskriver hur initiativet att engagera framtidens politiker tog sin början i en analys från tankesmedjan som beskriver att riksdagspartierna är alltför dåliga på reformarbetet. 

Det är väldigt mycket vem tar vem, och väldigt lite vad man vill göra med makten när man väl har fått den. Det är väldigt idéfattigt, och en avsaknad av policyutveckling i partierna, beskriver Hovemyr. 

En analys som fick dem att vända sina blickar mot den yngre generationens politiker. 

Den generationen som leder nu är så inne i sina hjulspår att vi tänkte: “Det kommer en generation därefter”. Vi vet att de ungdomspolitiker som är verksamma nu ibland får riksdags- eller kommunfullmäktigeplatser redan nästa val. […]. Då valde vi att fokusera på dem och tänkte att om vi kan rusta dem med reformmakandets verktygslåda i allt från hur man bygger en ideologisk liberal berättelse till hur man omsätter det i praktiskt politik så kommer de och liberalismen att tjäna på det i det långa loppet. 

 

“För oss var det verkligen en process där det kändes som om stjärnorna stod på led, och allt bara föll naturligt”

När idén till projektet väl slog Tove Hovemyr i ljuset av riksdagsvalet 2022 tog det inte mer än en dag innan hon och Matilda Molander på Liberal Debatt tillsammans lämnat över en projektplan till tankesmedjan Fores VD Ulrica Schenström. Därefter rullade arbetet med att få ihop grupperna bara på, beskriver Hovemyr. 

Vi känner alla de här ungdomarna väl. Vi vet vad de tycker, vilka som är duktiga på vad, och vilka stjärnor som är extra spännande. Sen så lade vi helt enkelt ett pussel med namn, och som föll på plats, där vi fick dem grupperna precis såsom vi ville ha. För oss var det verkligen en process där det kändes som om stjärnorna stod på led, och allt bara föll naturligt. 

Tove Hovemyr beskriver också hur det som slog dem mest på tankesmedjan Fores var hur ungdomarna själva uttryckte en sådan lättnad över att initiativet togs.

De har känt sig frustrerade över att det inte finns den här typen av arbetsgrupp eller arbetsform där de får träna på det här sättet som de gör, och också få öva på att förhandla med varandra, beskriver hon. 

Trots att ingen av de som deltog arvoderas, samt redan engagerar sig för fullt i antingen arbete, studier eller både och, är tron på att kunna göra skillnad så stark att det ändå kändes som rätt sak att satsa på, menar Hovemyr.

Viktor Karlsson, klimat- och socialpolitisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet, håller med om hur initiativet var efterlängtat, eftersom det behövs att unga människor från olika delar av den grön-liberala rörelsen kan diskutera idéer och reformer tillsammans, och samtidigt få komma med faktiska lösningar på klimatfrågan. En fråga som i synnerhet är viktig för världens unga.

Dels är det bra att ungdomsförbund kan få en sådan plattform, och att jag själv kunde få vara del av en sådan plattform, och att de gav det till oss med väldigt brett förtroende att få komma med våra egna inspel. Sen så är det väl också så att vuxenpartierna har en tendens av att ha låst fast sig i strategiska beslut som man inte kan komma ur, och för varje ny generation finns det en ny möjlighet att komma med nya lösningar på de stora problemen vi har. Att vi då över blockgränsen kan visa att det faktiskt går att hitta samsyn i väldigt många frågor – inte i alla frågor, vi tycker inte exakt likadant, men det går att hitta gemensamma lösningar – så tror jag att det kan göra faktiskt skillnad både idag och i framtiden, säger han. 

De kände att det här var en helt rätt sak att lägga sin tid på. De såg både värdet i att få träna sig själva på sitt ämnesområde, men de såg också värdet i att över parti- och blockgränser samarbeta med varandra för att ta fram de bästa liberala förslagen, säger Hovemyr. 

 

“När de väl suttit sig ned och börjat förhandla, lägga korten på bordet, säga vad de tycker är viktigt så märkte de att det fanns mycket mer som förenade dem, än tvärtom”

Att samarbeta över parti- och blockgränserna får nog många att höja på ögonbrynen med tanke på hur polariserad svensk politik är numera. Däremot fungerade detta blocköverskridande samarbete bra enligt både Karlsson och Hovemyr. 

Det fungerade faktiskt förvånansvärt bra. Det var också väldigt kloka människor som alla är intresserade av nördig klimatpolitik, och vi kunde få utlopp för våra idéer och diskutera med varandra på en sund nivå. Klart att det fanns vissa ideologiska skiljelinjer, men på det stora hela så var det faktiskt bara ett gemensamt arbete där vi kunde diskutera oss fram till bra och smarta lösningar som kan hjälpa oss igenom den gröna omställningen, beskriver Viktor Karlsson. 

När de väl suttit sig ned och börjat förhandla, lägga korten på bordet, säga vad de tycker är viktigt så märkte de att det fanns mycket mer som förenade dem, än tvärtom. […]. De var själva överraskade över hur enkelt det gick, och det var också därför de skrev på Dagens industri:s debattsida vid lanseringen att en av huvudnyheterna var att det fanns mycket att göra upp om klimatpolitiken över blockgränserna, för de tyckte de själva var en stor förvåning, säger Hovemyr.

Ett faktum som är tydligt, då alla i gruppen hade allmän vetorätt att använda om någon av dem kände det minsta obehag för något som kan komma att skrivas i den. 

Alla måste vara helt bakom innehållet för att den ska tryckas, och då sa de när de träffades första gången: “Nu kommer vi att bråka” – men de gjorde de inte, säger Hovemyr. 

Något Viktor Karlsson håller med om, när han berättar att de inte varit nära att använda vetorätten.

Men vi hade också diskuterat igenom varje enskild fråga och försäkrat oss om att alla var med på det som stod med i rapporten. Det är faktiskt häftigt att få med en miljöpartist som kan skriva positivt om kärnkraften, och att få med både centerpartister, moderater och liberaler på ganska ambitiösa ekonomiska styrmedel för klimatet. 

På frågan om samarbetet hade fungerat annorlunda om det istället var de traditionella politikerna som ingick i reformgrupperna påminner Hovemyr om att mycket i politiken handlar om personkemi och att även om många av relationerna ser frostiga ut idag, inte minst mellan Moderaterna och Miljöpartiet, så skulle till exempel ett språkrörsskifte förändra förutsättningarna ganska mycket. Samtidigt tror hon fortfarande att ungdomarna skulle gjort det bättre än om det var dagens partiledare som satt sig ner på samma sätt.

Jag vill säga att hade det varit nu idag som partiledarna till exempel satt sig ner och förhandlat på samma sätt som ungdomarna, då hade det nog varit svårare för just nu är alla nere i blockpolitikens skyttegravar. Hade man dels orkat att kliva upp ur dem, vilket vi börjar se lika tendenser till med tanke på att regeringen börjar titta lite mer åt vindkraften och ändrat retoriken kring det, men också ifall det också skulle vara vissa personbyten, som nu språkrörsvalet i Miljöpartiet till exempel, så skulle det kunna förändra kartan ganska drastiskt. Det tyckte jag ändå var roligt att visa med ungdomarna nu. De visar ju på att om man väljer att lösa samhällsproblemen och ha dem, istället för varandra, som sina största huvudfiender så kommer man också kunna fram till väldigt mycket bra politik tillsammans.

 

“De har gjort ett jättebra jobb”

Sammantaget verkar tankesmedjan Fores vara väldigt nöjda med hur projektet tagit form. 

Det här är några av framtidens främsta klimatpolitiska namn, skulle jag säga. De här fyra människorna kommer ni att se mer av, och de visar ju på sin djupa kunskap och förståelse för frågorna i rapporten. Sen är det så att i rapporten har de fått väldigt fria tyglar, för vi vill att de ska kunna tänka fritt och radikalt som ungdoms- och studentförbundare ska, så de står själva för innehållet men vi är stolta över både gruppen och produkten, och tycker att de har gjort ett jättebra jobb, säger Hovemyr. 

När jag avslutningsvis frågar Viktor Karlsson angående vikten av att Fores ger unga den här plattformen att höras på svarar han:

Viktigt. Att man som ung får förtroende, och inte bara för att man är ung, utan för att man har bra idéer att komma med. Det finns smarta 80-åringar och det finns smarta 17-åringar, och att politiken inte bara ska vara beroende av de här 65-åriga gubbarna tror jag är en viktig grej.