Debatten om huruvida Sverige bör byta valuta från den svenska kronan till euron har återigen blossat upp, vilket delvis grundar sig på att kronans värde trendmässigt försvagats. Att kronan tappar värde brukar tillskrivas både för- och nackdelar, som att en svag krona gynnar Sverige som exportör. Det blir alltså billigt att importera varor från Sverige, men på bekostnaden att det istället blir dyrt för de svenska hushållen att handla varor.
Eurofrågan avgjordes för första gången i september 2003, då det hölls en folkomröstning kring införandet av euron som valuta i Sverige. Frågeställningen svenskarna röstade om löd: ”Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?” och folkomröstningen slutade med att cirka 56 procent av de röstande sa nej. Sverige behöll därmed den svenska kronan som sin valuta.
Miljöpartiet och Liberalerna är två partier som har väldigt skilda ståndpunkter i eurofrågan. Miljöpartiet anser att det är bättre att Sverige behåller kronan som sin valuta, eftersom det innebär att Sverige kan forma sin egna ekonomiska politik. Det sker bland annat genom att Sverige fortsättningsvis har en fristående riksbank som kan anpassa sina beslut till den situation som råder i Sverige.
Medan Miljöpartiet betonar vikten av att behålla kronan, ser Liberalerna saken annorlunda. Liberalerna driver istället aktivt en övergång från den svenska kronan till euron. De anser att det är en viktig fråga för svensk konkurrenskraft, tillväxt och säkerhet samt Sveriges inkludering i Europeiska unionen.
Dessutom fyller förstagångsväljarna från 2003 års folkomröstning 40 år nästa år, medan en stor del av dagens unga inte ens var födda när folkomröstningen ägde rum. Beslutet som togs 2003 påverkar fortfarande många svenskars vardag och det är en stor del av befolkningen som aldrig fått en möjlighet att påverka utfallet.
Utifrån partiernas skilda ståndpunkter väcks även frågan om hur politiker bör förhålla sig till folkomröstningar över tid, särskilt med tanke på att dagens ungdomar inte fått möjligheten att uttrycka sina åsikter i denna fråga som faktiskt har en stor inverkan på deras vardag. För att utreda frågan träffade jag Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericson samt Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Cecilia Rönn.
“Det har gått över 20 år”
Utöver att partierna är oense kring vilken valuta som är bäst för Sverige är de dessutom oense kring hur frågan, om den i framtiden omprövas, ska avgöras. Liberalernas Cecilia Rönn beskriver att det inte borde ske genom en ny folkomröstning på grund av både frågans komplexitet och folkomröstningens inverkan på debatten:
– Vi tycker det är olyckligt att ta så komplexa frågor och göra dem så pass förenklade att man ska kunna svara ja eller nej på dem. Dessutom har debatten sen folkomröstningen 2003 varit kvävd, många politiker har hela tiden lyft att vi hade en folkomröstning där majoriteten av de röstande röstade nej, så det är ingen idé att vi diskuterar frågan mer, säger Cecilia.
Cecilia fortsätter:
– Nu har det gått över 20 år och då har vi en hel generation svenskar som aldrig har fått chansen att debattera frågan, sätta sig in i frågan eller fundera kring den. Därför tycker jag det är viktigare att vi faktiskt använder den representativa demokratin vi har. Det blir tydligt när man går till ordinarie val vad partierna vill och på det sättet är med och påverkar. Precis som vi gjorde med NATO, avslutar hon.
Hon poängterar vidare varför det är olyckligt att folkomröstningen hämmat debatten kring eurofrågan:
– Dels att det inte blir en diskussion om en viktig fråga, dels att kunskapsgapet om frågan växer.
Cecilia Rönn fortsätter med att förklara vikten av att också ompröva eurofrågan – både kring eurosamarbetet och Sveriges ekonomi.
– Det är också så att det har hänt väldigt mycket i eurosamarbetet sedan 2003, man har utvecklat både bankunionen, kriterier och regler. Dessutom ser ju våran ekonomi helt annorlunda ut nu än för 20 år sedan. Vi i Sverige är mycket mer integrerade i den internationella ekonomin idag. Därför tycker jag att det har varit olyckligt att folkomröstningen dödat debatten och jag tycker att det viktiga i en demokrati är att man har en debatt samt gör välgrundade val utifrån det.
Hon tillägger:
– Vi har inte haft diskussionen på nästan 20 år. Så vi har ju en hel generation unga svenskar som inte har satt sig in i frågan. Vi från vårt parti har ju försökt att skaka liv i diskussionen, men det har ju varit svårt för att de andra partierna inte riktigt velat prata om det.
Många skulle nog hävda att en folkomröstning är det största uttrycket för folkets vilja, bör inte det då väga väldigt tungt?
– Jo, det har det ju gjort i över 20 år. Så frågan är hur länge folkomröstningen ska kväva den här debatten med tanke på att det är väldigt många svenskar idag som inte har fått göra sin röst hörd i frågan.
Hon fortsätter:
– Dessutom vid tidigare folkomröstningar, som till exempel den om ett byte till högertrafik i Sverige, så var det 83 procent som röstade för att behålla vänstertrafiken, men man gick ändå över till högertrafik för man insåg att det behövdes för Sveriges utveckling och konkurrenskraft. Idag är det nog inte någon som skulle vilja gå tillbaka till vänstertrafiken.
Därtill tillägger Cecilia Rönn att alla av de 20 länder i EU-samarbetet som har euron som valuta har infört den utan folkomröstningar. Trots det är det folkliga stödet för att ha kvar euron väldigt stort.
“Då sa man nej och det är också viktigt att respektera”
Medan Cecilia Rönn och Liberalerna anser att det inte är lämpligt med en ny folkomröstning på grund av frågans komplexitet och dess påverkan på debatten, har Janine Alm Ericson och Miljöpartiet en annan syn. De betonar betydelsen av att respektera folkomröstningen från 2003:
– Sverige har folkomröstat en gång och då sa man nej och det är också viktigt att respektera, säger hon.
Dock innebär det inte att frågan inte kan lyftas på nytt, särskilt med tanke på den tid som har gått:
– Det har ju gått väldigt lång tid och jag välkomnar att vi kan debattera den här frågan mer. Då kan vi kan belysa för- och nackdelar för svensk ekonomisk utveckling. Det är klart att den kunskap som vi fick då, den besitter inte dagens unga, poängterar hon.
Dessutom betonar Janine Alm Ericson och Miljöpartiet vikten av att låta folket ha en direkt röst kring frågan genom en ny folkomröstning, om det blir aktuellt att avgöra den igen.
– Vi tycker att det är bra om vi kan ha en folkomröstning. Det ger en bra samhällsdebatt, där man kan belysa både för- och nackdelar, menar hon.
Janine Alm Ericson motsätter sig vidare mot Cecilia Rönn och Liberalernas åsikt att frågans komplexitet hindrar en ny folkomröstning. Snarare tycker Janine Alm Ericson att frågans vikt bör innebära att folket har möjlighet att påverka utfallet:
– Det är en komplex fråga, men den har också väldigt stor betydelse för svensk ekonomi och svensk utveckling framåt. Därmed tycker vi att det är rimligt att det blir en folkomröstning kring frågan, för då får människor säga sitt och det blir enbart den frågan som belyses. Det gör det också lättare att sätta sig in i det kunskapsunderlag som finns och förenkla att göra en bra bedömning utifrån sina egna prioriteringar som medborgare, hävdar hon.
Hur ser ni på Liberalernas kritik att folkomröstningen från 2003 har hindrat en fortsatt debatt om euron?
– Det får stå för dem. Vi är ett parti som vill involvera människor mer än bara i valet vart fjärde år. Vi är öppna för att lyssna på medborgarna och speciellt på stora och viktiga frågor. Vi beklagar ju till exempel att vi inte hade möjlighet att ha en folkomröstning om Nato – som också var ett väldigt stort beslut för Sveriges utveckling.
Frågan kvarstår
Frågan kvarstår kring när, hur och om beslutet från 2003 bör omprövas. Liberalerna och Cecilia Rönn tycker att det är dags att Sverige byter valuta utan en ny folkomröstning, med målsättningen att främja en fortsatt aktiv debatt, medan Janine Alm Ericson och Miljöpartiet betonar vikten av att värna om resultatet från folkomröstningen 2003. Dessutom, om frågan ska avgöras igen, vill Miljöpartiet att det sker genom en ny folkomröstning. Båda partierna öppnar dock för en ny debatt kring frågan.
Trots att eurofrågan för tillfället förblir olöst, står det klart att debatten kring Sveriges valuta inte bara handlar om ekonomiska faktorer utan också om folkomröstningarnas roll i beslutsprocessen. Frågan om när, hur och om beslutet från 2003 ska omprövas kommer att ha en stor inverkan på Sveriges framtid, både gällande ekonomi och demokratiska beslutsprocesser.
Reporter
Simon Brodin, UPS
