Fryshuset bedriver verksamhet för att möta och hjälpa unga, särskilt unga i och med risk för kriminalitetet. I en intervju med Fryshusets representanter Idriss, Mimmie och Camila diskuteras deras arbete, orsaker till utanförskap och kriminalitetet samt åtgärder som dem menar krävs för att stoppa den oroande utvecklingen.
Fryshuset är en ideell organisation och har bl a mötesplatser i stora delar av Sverige. Deras arbete innefattar möten och aktiviteter för unga och att skapa kontakter mellan unga och det offentliga och näringslivet. Kort sagt ämnar Fryshuset att skapa en plats där unga, särskilt unga i socialt utsatta – eller eftersatta – områden, kan känna sig trygga, få en gemenskap och bygga broar till andra delar av samhället. På så vis bedrivs ett främjande, förebyggande och fostrande arbete för att träffa, se och möta dels unga som söker skoj och fritidsaktiviteter, dels unga som visar på så kallade riskbeteenden, t ex är utåtagerande eller lider av psykisk ohälsa, och slutligen dels unga kriminella.
Sådant arbete kan vara livsavgörande för den enskilda, inte minst för Ungdoms- ambassadören Idriss. Han berättar hur Fryshuset i Malmö ihärdigt försökte erbjuda honom frukost – även om han vid tiden missbrukade och begick brott. Det var den utsträckta handen i form av en smörgås som fick Idriss att ta emot hjälp, det var den lilla välgärningen som fick honom att känna sig sedd och sedan lägga av med både narkotikan och kriminaliteten. Idriss fann en gemenskap.
Idriss är inte ensam. Många unga lever i utanförskap, med familjesvårigheter, fattigdom och känner en avund inför dem i närområdet med pengar, vilka många gånger är kriminella. Finns det därtill en underliggande och kanske odiagnostiserad neuropsykiatrisk sjukdom – t ex ADHD eller dyslexi vilket Idriss vittnar om är vanliga diagnoser bland kriminella – skapas en grogrund för såväl misstrogenhet som kriminalitet. För dessa kan den kriminella livsstilen verka väldigt lockande, menar Idriss: Det finns pengar, narkotika, kvinnor och status i överflöd, men även misär och missbruk.
För att hjälpa dessa unga erbjuder Fryshuset gemenskap, delaktighet och ett tryggt sammanhang för barn som växt upp bland utanförskap och i otrygga familjeförhållanden. När det kommer till ungdomar i allmänhet, men i synnerhet ungdomar som är kriminella är förtroende avgörande. Fryshuset menar att nyckeln till förtroende är en tydlig värdegrund som genomsyrar hela verksamheten samt en accepterande och förstående inställning gentemot ungdomarna.
– Vi jobbar mycket med att se personen och dennes intressen, i stället för personens tidigare handlingar, hos oss står alltid dörren på glänt, säger Fryshusets Ungdomsambassadör Mimmie. Vidare framhåller Mimmie vikten av att alltid ha en öppen dialog och att inkludera ungdomarna i planeringen.
Men organisationer som Fryshuset kan inte ensamt stoppa den grova kriminaliteten. Trots Fryshusets goda arbete härjar fortsatt kriminaliteten. Samhället måste kraftsamla och investera i Sveriges förorter och unga.
Därför efterfrågar Fryshuset och deras representant tillika kriminolog Camila Salazar Atias ett utökat förebyggande och inkluderande arbete. Det rör sig om fler fritidsgårdar likt de som Fryshuset driver, helst i varje skola och med längre öppettider. Det gäller även att aktivt arbeta för en bättre och mer likvärdig skola som faktiskt inger hopp om framtiden. Att klara av skolan är avgörande, menar Camila. Vidare efterfrågas samlade insatser från socialtjänst, BVC, skola och andra berörda myndigheter som måste riktas mot unga mycket tidigare, så tidigt som före skolstart. Görs det kan problematik hos den unga eller dennes familjeförhållanden upptäckas, unga i risk identifieras och lämpliga åtgärder vidtas. Men det gäller även att inte blunda för problemen, att områden präglade av dessa problem istället för att stigmatiseras får tillbörliga resurser och verktyg.
– Alla barn är våra barn, säger Mimmie.
– Vi måste vara försiktig med vi och dem-mentaliteten, fortsätter Camila.
Det är valår och tonläget skruvas upp. Politiker och brottsbekämpande myndigheter efterfrågar allt mer ingripande åtgärder för att lagföra kriminella. Det är förståeligt. Den grova organiserade brottsligheten tycks blir grövre, barn hamnar i skottlinjen och allt fler mördas, medan uppklarningen är fortsatt låg. Men det långsiktiga förebyggande arbetet får inte hamna i skymundan, det visar BRIS senaste rapport, Rapport 2022:2, som visar på att det är i skolan och i socialtjänsten som det avgörande arbetet bedrivs för att stävja kriminaliteten. Men det arbetet tar tid.
