Solen lyser med sin närvaro när jag sätter mig ner för att prata med Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige. Vi kommer direkt från en debatt mellan riksdagspartierna om vad de tycker i djurskyddsfrågor där Åsa tillsammans med ledare från andra djurskyddsorganisationer bland annat fick ställa varsin fråga till politikerna. Det märks att hon är engagerad i djurens situation och på väg från debattlokalen hinner med att prata både med en polis om registrering av katter och med en annan man om extremavel. Det finns en lättsam seriositet som genomsyrar hennes samtal vilken även jag får ta del av när vi fortsätter vår konversation på en bänk utanför Campus Gotland.
Vad jobbar Djurskyddet Sverige med?
– Vi är en ideell organisation som har cirka 50 lokalorganisationer runt om i landet som framförallt jobbar med katter. På nationell nivå jobbar vi mycket med politisk påverkan och då gäller det alla djur, från katter och hundar till kossor och grisar.
Efter debatten du just tagit del av, anser du att politikernas förslag är tillräckliga?
– Jag upplever att de som kommit hit för att debattera gör det för att de bryr sig om djuren. Det märks dock en tydlig skillnad mellan vänster- och högerpartier i hur mycket de anser ska lagstiftas om respektive lämnas till varje individ att bestämma. Vi på Djurskyddet anser att en stark lagstiftning är väldigt viktig och de flesta partier verkar vara rädda för att fatta sådana beslut.
Djurskyddet Sverige samarbetar ofta med andra djurskyddsorganisationer som tex. Djurens rätt och Forska utan djurförsök. Detta är för att organisationerna tillsammans kan bli en starkare kraft med större möjlighet att påverka politikerna.
Anser du att det är svårt att få gehör för de frågor ni driver?
– Politikerna lyssnar på det vi säger, absolut, men det betyder inte att de gör som vi vill. Sedan ska vi inte glömma att de även lyssnar på andra aktörer såsom minknäringen och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som ibland inte håller med våra förslag. Och så ska det självklart vara i en demokrati.
Varför tror du att djurskyddsfrågor ofta inte tas upp särskilt ofta i det politiska samtalet?
– Vi har ett medieklimat i Sverige som är ganska inskränkt. Det är få frågor som tas upp och djurskydd är inte en av dem. Detta påverkar såklart partierna och resulterar i att det är frågorna som får mest mediebevakning som de skriver och talar om.
Är det möjligt att ändra på detta tror du?
– Jag tror att det vore bra med lite fler perspektiv i media, tex. med fler unga reportrar. Det vore också häftigt med en partiledare som stod upp i frågan.
I juni i år antog riksdagen en ny djurskyddslag som ska träda i kraft under 2019, vilka skillnader innebär den för djuren?
– Tyvärr är det ganska små förändringar, men dem som kommer blir för det bättre. Det blir förtydligat med rätten till naturligt beteende för djuren vilket är viktigt bland annat i frågan om vi ska tillåta minkfarmning på de villkor som finns idag med trånga burar, där de inte får utlopp för sina naturliga beteenden. Det blir även förbjudet att överge djur, något som påverkar katterna mycket då de är ett djurslag som ofta överges. Men nu handlar det mycket om hur lagen tolkas då regeringen bland annat ska godkänna en förordning som tydliggör hur lagen ska följas.
Slutligen: Det är många unga som brinner för frågor kring djurskydd och djurrätt, vad är ditt råd till dem i deras ambitioner om att förändra djurskyddspolitiken till förmån för djuren?
– Prata med era politiker och passa framförallt på nu när det är valår! Ju fler som tar upp frågan desto större chans är det att frågan tas upp på politisk nivå. Dessutom vill jag även slå ett slag för vårt nystartade ungdomsförbund, Djurskyddet Ungdom, där man kan gå med och fortsätta kämpa för djuren!
Text och foto: Lydia Ericson Dahl
