Hur ska vi hantera extremistiska och rasistiska åsikter i klassrummet? Christer Mattson tror på att vi inte får glömma att se eleven, och inte bara åsikterna.

Christer Mattsson tror att det krävs tid och uppmärksamhet till de elever som uttrycker rasistiska åsikter i skolan. Foto: Måns Fischerström
Christer Mattsson (t.v.) tror att det krävs tid och uppmärksamhet till de elever som uttrycker rasistiska åsikter i skolan. Foto: Måns Fischerström

– Toleransen ökar och extremismen minskar, men samtidigt ökar polariseringen eftersom extremisterna blir bättre på att hitta varandra och organisera sig, menar Christer Mattson som är doktorand i pedagogik.

Han var med och grundade toleransprojektet efter hatmordet på John Hron i Kungälv. Ett projekt för att motverka rasism och intolerans. Han pratar om betydelsen av att skolan lär ut demokratiska värderingar, vilket måste ske på ett respektfullt och inte uppfostrande sätt.

– Att lägga mycket tid på eleverna är en avgörande faktor, och det måste ske i en oladdad miljö. Säger man att högerextremisters medborgarskap borde dras in blir man istället extremisternas hantlangare och gör sig själv till en tydlig fiende, säger Christer Mattsson.

Han ger sitt stöd till den lärare som uppmärksammats i media efter kritik från rektorn för att ha faktagranskat en elevs felaktiga påståenden om förintelsen. Faktafel ska enligt Christer Mattsson alltid korrigeras, men på ett schysst sätt där eleven känner sig respekterad. Arbetsgivare måste också ta ansvar för att lägga resurser på lärares fortbildning om problematiken att hantera extremism i klassrummet. Han får medhåll av föreläsaren Peter Sundin som är avhoppad nationalsocialist sedan tio år.

– När jag var elev i skolan spelade min lärare upp en film om förintelsen och sa till klassen att det är så här Peter vill att det ska vara. Jag fick alltid försvara mig, säger Peter Sundin.

”Vi och de” tänket, tror Peter Sundin, gjorde att han sökte sig djupare in i den högerextrema organisationen. Samtliga talare på seminariet är uppenbart eniga om att skola och media måste arbeta hårdare för en avstigmatisering när vi diskuterar extremism.

– När vi ska bemöta extremism måste vi möta människan först, säger Christer Mattson.

Efter seminariet talar Ung Press med åhöraren Lisa Gottlow. Hon är gymnasielärare i samhälle, religion och psykologi.

Vad tyckte du om seminariet?

– Det var suveränt, jag blev inspirerad. Man är ju förtvivlad i skolan, även om vi inte har stora problem just hos oss. Vi har haft runt nio elever som varit öppet högerextrema.

Hur når man de högerextrema eleverna?

– Med kärlek. Jag hade en elev som hävdade extrema högeråsikter i två år. Han var rädd att jag skulle stämpla honom som rasist och ogilla honom. När jag gjorde klart att jag gillade honom som person, men inte hans åsikter så kunde vi prata. Det liknar mycket det som sagts här på föreläsningen -miljön spelar stor roll.

Har du några råd till unga lärare som är osäkra på hur de ska agera?

– Att ge respekt och värme, för det får man tillbaka. Man måste också kunna diskutera utan att någon blir förbannad. Tillåt att det blir fel ibland, men backa och gör om.

Fler artiklar