Ung Press reportrar Patrik Gren (PG) och Erik O. Thyselius (ET) har intervjuat Folkpartiets Roger Haddad, som sitter med i riksdagens utbildningsutskott. Enligt Haddad ska elever inte ha rätt att överklaga betyg på grund av att det inte finns något rättssäkert system i nuläget.
På Folkpartiets hemsida där Roger Haddad har uttalat sig står det följande: ”Skollagen ska ge lärare och rektor stöd att erbjuda en skola med arbetsro – nej till stöd och mobiltelefoner i klassrummet”
PG: Många elever använder exempelvis mobiltelefoner för att söka information. Varför ska vi begränsa denna möjlighet?
– Anledningen till detta är att i många klassrum har det blivit ett störande moment där mobilerna inte används i utbildningssyfte. Mobilerna används istället till att exempelvis spelar spel eller twittra. Om läraren säger nej så är det ett nej. Mobiltelefonen i skolan ska endast användas i undervisningssyfte där läraren ska ha rätt att ta bort störande föremål såsom mobiltelefoner, säger Haddad.
PG: Ska elever kunna överklaga sitt betyg?
– Folkpartiets hållning är att det är inte är så lätt att hitta ett rättssäkert system för att kunna överklaga sitt betyg. Vi måste hitta ett bra sätt och nu har vi har landat i att det i nuläget inte finns något rättssäkert system. Den här debatten var ännu hårdare och aktuell i den gamla systemet då det var få betygssteg och luddigt formulerat. Om du var påväg att uppnå Icke Godkänt kunde läraren lättare ge eleven ett Godkänt.
PG: Elever vill kunna överklaga sitt betyg
– Vi måste hitta ett rättssäkert system för detta först. Skolpolitiken reglerar betygssystemet och man ska hitta olika sätt att göra om exempelvis ett prov. Oftast anser en elev som har fått lägre betyg än vad hen egentligen skulle ha fått. Det kan bero på att eleven och läraren har något personligt mot varandra. Då bör man kunna begära kollegial granskning, att någon annan kollega får titta på materialet och bedöma det. Man måste hitta olika former på varje skola, fortsätter Haddad.
PG: 95% av eleverna vill kunna överklaga sitt betyg. Lyssnar ni inte på eleverna?
– Vi lyssnar men det innebär inte att det är lika rätt. Jag vill ändå ha ett rättssäkert system.
ET: Folkpartiet pratar ofta om ”kunskapssamhället”. Varför vill ni då slopa kravet på att alla som går ut gymnasiet ska ha högskolekompetens?
– Avhoppen har varit dramatiska på yrkesprogrammen eftersom de har varit för teoretiserande. De har inte varit anpassade för de elever som har sig sökt dit. Börjar jag till exempel på fordonsprogrammet vill jag bli fordonsmekaniker. Branschen har även kritiserat gymnasieskolan för att studenterna saknar rätt kompetens. Sen finns alltid möjligheten att läsa till allmän behörighet till högskola, även om du går på ett yrkesprogram, men det ska inte vara något tvång.
ET: Ni vill även ställa hårdare krav på vuxna i skolan att agera tidigare när elever blir mobbade. Är inte kraven tillräckligt hårda idag?
Min erfarenhet efter 12 år som skolpolitiker är att många kommuner inte agerar vid falla av mobbning. Det är alltid den som blir mobbad som tvingas flytta och det är oacceptabelt. Som en sista utväg måste det vara mobbaren som flyttar på sig. Därför utreder vi möjligheterna till en ”Lex-Sara” (anmälningsplikt för anställda i en verksamhet, reds. anm.) i skolan. I hela skolsystemet ska det finnas en skyldighet för vuxna att anmäla både till skolnämnden och skolinspektionen.
ET: Vi har haft flera uppmärksammade skolkonkurser den senaste tiden. Hur ska man undvika problemet med oseriösa aktörer inom skolan?
– Problemet är att vi har både dåliga friskolor och kommunala skolor. Idag finns det möjlighet för skolinspektionen att utdela vite, verksamhetsförbud och som sista åtgärd dra in tillståndet för friskolor som missköter sitt uppdrag. När det gäller oseriösa aktörer vill vi att det ska vara tydligt att verksamheten ska bedrivas långsiktigt och att utbildningen ska vara i fokus. Om skolinspektionen upptäcker att en skola gör vinster på bekostnad av dålig lärartäthet och obehöriga lärare så ska man kritiseras för det och riksera att bli av med sitt tillstånd.
ET: Alliansen har genomfört ett batteri av reformer för den svenska skolan. Är inte den svenska skolan reformtrött?
– Reformerna började implementeras först 2010. Det är tyvärr så att stora reformer inte får genomslag direkt. Det vi ser är att systemet med meritpoäng lett till att fler elever väljer svårare kurser, vilket underlättar om man vill plugga vidare. Söktrycket till lärarutbildning har också ökat, om än från en lägre nivå. I tjugo år har vi haft en politik som totalt struntat i vilka som undervisar i klassrummet. Så ska vi inte ha det.
ET: Hur kan lärarens status stärkas?
– Vi stadieindelar lärarutbildningen så lärarrollen får en tydlig identitet. Vill du jobba i förskolan ska det vara en tydlig kompetens för det. Lärarlegitimationen ska signalera att du måste vara behörig i ämnet för att få fast anställning, kunna sätta betyg och få undervisa. Det är den absolut viktigaste reformen. Sen är det viktigt med förmåner och löneutveckling för att locka de absolut bästa studenterna till läraryrket. Till sist måste man ge läraren mandat för att vara den som bestämmer i klassrummet. Läraren måste sluta vara kompis med eleverna.Vi ser att länder som ligger före oss i PISA-undersökningen har en mer tydlig lärarroll med ett starkare mandat från lärare och föräldrar.
