Paulina Brandberg är i grunden åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, men arbetar numera som rättspolitisk expert för Liberalerna och kandiderar till Riksdagen för samma parti. I en intervju diskuteras gängbrottslighet bland unga och Liberalernas politik inom området – varför finns problemet och vilka åtgärder krävs för att stoppa det?
Varför väljer unga att inleda en kriminell livsstil?
Paulina menar att det till stor del är ett resultat av de parallellsamhällen som har tillåtits växa fram. I dessa områden växer unga upp, unga som står långt ifrån samhället och har begränsade framtidsutsikter. Många unga i utsatta områden har föräldrar som varken kan svenska eller är självförsörjande, vilket Paulina menar att barnen inte nödvändigtvis ser arbete som en självklarhet. För unga i utanförskap och som är svältfödda på sammanhang och tillhörighet, menar hon, framstår en kriminell livsstil som det uppenbara valet. De kan då i tidig ålder rekryteras av äldre kriminella som ger en identitet och ett sammanhang.
– De känner sig helt enkelt inte som en del av samhället, och då blir det mer attraktivt att välja den kriminella vägen som ofta framstår som häftig med snabba pengar, säger Paulina.
Vad kan göras för att sätta stopp för rekryteringen av unga?
Att erbjuda andra, alternativa sammanhang och tillhörigheter än de som kriminella erbjuder är avgörande, menar Paulina. Ungdomarna måste tro på en annan, bättre framtid.
– De måste känna sig delaktiga i Sverige och i det samhället vi andra, laglydiga, känner delaktighet hos, säger hon.
Det är också just det, att stoppa nyrekryteringen till gängen, som Paulina menar vara den enskilt viktigaste åtgärden för att sätta stopp för gängkriminaliteten. Hon anger en ny påföljd riktad mot ungdomar som en möjlig åtgärd. Den innebär i korthet att unga i gängkriminella miljöer ska kunna dömas till en punktbevakning av polis under viss tid. Därmed blir ungdomen i fråga närmast paria för gängen, och han eller hon kommer förmodligen inte rekryteras.
Förebyggande arbete
Sverige har de senaste åren haft en väldigt hög invandring, men en icke-existerande integrationspolitik, och det har varit en orsak till den skenande gängbrottsligheten. Det menar Paulina, som framhåller att det är av avgörande vikt att släppa in invandrare till det svenska samhället för att motverka parallellsamhällen. Det som krävs är stärkt förtroende mellan invånarna i utsatta områden och myndigheterna. För att uppnå det krävs långtgående åtgärder, menar hon.
– Liberalerna har ett åtgärdspaket kallat Förortslyftet som dels innehåller satsningar på skola och socialtjänst, dels stärkt föräldraansvar, förklarar Paulina.
Det stärkta föräldraansvaret ska konkret innebära att det skapas ett mellantvång mellan frivilliga insatser från socialtjänsten och omhändertagande enligt LVU, om föräldrar nekar hjälp eller insatser från socialtjänsten.
Att justera flerbarnstillägget är ytterligare en åtgärd, som Paulina menar är en kvinnofälla eftersom det ges ekonomiska incitament till kvinnor med många barn att skaffa ännu fler barn. Det blir därmed mycket svårare för dem att sedan skaffa ett arbete.
Vad anser Paulina i egenskap av åklagare saknas för att komma åt kriminella?
Uppklarningen av brottslighet i gängkriminella miljöer, det vill säga då en gärningsman hittas och döms för sin brottslighet, anser Paulina vara otroligt låg. Uppklarningen måste öka. Men kriminella i dessa miljöer döms helt enkelt inte, och i de fall någon faktiskt grips och döms är det allt som oftast någon längre ner i hierarkin, t ex en så kallad springpojke, medan ledarna – de som anstiftar och styr över den verkligt grova brottsligheten – mycket sällan lagförs. Och anstiftarna, ledarna, smutsar sällan ned sig själva, de håller inte i mordvapnet eller förvarar narkotikan. Det tillsammans med en utbredd tystnadskultur där ingen vågar ange dem i toppskikten förklarar varför dessa är svåra att komma åt, menar hon. Därför är realiteten om hur många som lagförs i kriminella miljöer än mer stötande låg än vad siffrorna ger sken av.
Komma åt kommunikationen mellan kriminella
För att komma åt det problemet efterfrågar Paulina särskilt ett nytt verktyg.
– Det enda sättet som jag ser att man verkligen kan komma åt det här är genom att få bättre möjligheter att ta del av kommunikationen kriminella emellan, säger hon.
Det Paulina menar är utökade befogenheter att genom hemlig dataavläsning infiltrera och avkryptera de kommunikationstjänster som mestadels används av kriminella. I Encrochat-målet dömdes 28 personer för omfattande brottslighet varav flera medlemmar i det kriminella så kallade Vårbynätverket, inklusive dess ledare, dömdes till långa fängelsestraff. Målet är unikt så till vida att ett helt kriminellt nätverk – från springpojkar till toppskiktet – dömdes till ansvar, och det med hjälp av bevisning som fransk polis tillhandahåll och som bestod av avkrypterade meddelanden dem kriminella emellan. Men sådan bevisning får inte svensk polis själv införskaffa, varför det krävdes att fransk polis stod för bevisningen.
– EncroChat visar tydligt på vilka enormt stora framgångar man kan få att komma åt hela kriminella strukturer om man får ta del av kommunikationen, för det är där det framgår vilka som anstiftar och är drivande, säger Paulina.
Stoppa nyrekryteringen
Även om fler lagförs och straffas återstår problemet om nyrekryteringen till gängen, det kommer en ny generation som tar över efter de som burats in och inom kort är vi tillbaka på ruta ett.
– Vi måste även stoppa rekryteringen om vi ska få långsiktiga resultat, säger Paulina.
Komma åt tystnadskulturen
Paulina menar att de grovt kriminella, först och främst anstiftarna, kan begå brott öppet, eftersom de vet om att ingen vågar vittna. Det är ett stort problem, framhåller hon, men anonyma vittnen är inte lösningen. Anledningen härför anger Paulina vara att anonyma vittnesmål skulle tillmätas ett betydligt lägre bevisvärde och att alltfler skulle kräva att få vittna anonymt, vilket skulle leda till färre vanliga vittnesmål med högre bevisvärde.
– Vi [Liberalerna] är istället positiv till preventiv avlyssning, säger hon.
Preventiv avlyssning innebär att polis ges möjlighet att avlyssna en misstänkts telefon utan att det finns misstanke om ett konkret brott. Istället ska det finnas underrättelser om att personen har samröre med eller är deltagande i ett kriminellt nätverk, vilket inte i sig är olagligt. På så vis kan man genom avlyssning komma åt de kriminella ledarna som själva sällan “smutsar ned sina händer” men att det ändå finns gedigna underrättelser som pekar ut personen i fråga som gängledare.
– Det är inte fråga om massavlyssning eller profilering utifrån viss etnicitet, utan preventiv avlyssning ska endast få användas om det finns konkret information från polisen och efter beslut om det av domstol, säger Paulina.
Visitationszoner och slopande av ungdoms- och mängdrabatter
Visitationszoner, som innebär att personer som befinner sig i ett område avgränsat i tid och rum kan bli visiterad av polis utan konkret brottsmisstanke, är Liberalernas Paulina kritisk till. Hon menar att om det förslaget blev förverkligat – som bl a Moderaterna har lagt fram – skulle det resultera i att det förtroende som polisen i ett sådant område har byggt upp över år skulle raseras omedelbart.
– Det skulle göra så otroligt mycket mer skada än nytta, framhåller Paulina.
Mängdrabbaterna slår fel, menar Paulina.
– Effekten blir att om man har begått ett antal grova brott har man inget att förlora på att begå några till. Det blir helt gratis, säger hon.
Det menar Liberalerna och Paulina är väldigt stötande, varför de föreslår att mängdrabatten generellt bör minskas och att det så kallade strafftaket för de allra grövsta brotten (med minst åtta års fängelse i straffskalan) ska avskaffas. Resultatet av ett sådant förslag, menar Paulina, blir att grova brott alltid kommer att innebära ett allvarligt straff, och att inga allvarliga brott blir “gratis”. Men strafftaket ska fortsätta gälla för brott som föreskriver fängelsestraff om mindre än åtta år.
– Taket ska bort för de allra grövsta brotten, det ska aldrig vara gratis att våldta ett barn som det i realiteten är idag, säger Paulina.
Sammanfattning
Paulina Brandberg anser att en hög invandring tillsammans med en icke-existerande integrationspolitik har skapat ett utanförskap i Sverige i våra förorter. I dessa förorter råder det ofta en utbredd tystnadskultur, en misstro mot myndigheter och bristande samhörighet till resten av Sverige. Organiserade gäng har tillåtits befästa sina positioner och brottsligheten har tillåtits frodas. För att komma till bukt på problemet efterfrågas bland annat utökade befogenheter till hemlig tvångsavlyssning inklusive preventiv dito och att mängdrabatterna för de grövsta brotten slopas. Men viktigast av allt är att stoppa nyrekryteringen.
