Näthat har blivit alltmer uppmärksammat och under årets mediedagar i Göteborg skedde inget undantag. En panel sammankallades för att debattera problemet och huruvida nättroll har en roll i dagens samhällsdebatt.
Sal H1:s stolar blev snabbt fyllda inför nättrollsdebatten under Mediedagarna i Göteborg. Ämnet näthat blev snabbt uppmärksammat efter Uppdrag Gransknings reportage för tre år sedan, och har sedan dess har det debatterats flitigt på olika forum. Frågan som ställs då, och som även ställdes under detta event, är om det debatterats för flitigt och om det fått en för stor inverkan på våra samhällsdebatter.
Tidningen Expressen ansåg detta då de i höstas publicerade en artikel som namngav pseudonymen Julia Caesar, en bloggare som blivit uppmärksammad på grund av sina främlingsfientliga uttalanden, och vars uttal sedan blev refererade av Sverigedemokraterna i riksdagen. Expressens åsikt var att Julia Caesar nådde många människor och valde då att avslöja bloggaren. Med det uttalandet så avslöjades det även att bloggaren, som utgav sig för att vara en journalist som ville berätta sanningen, var en bluff. Trots att avslöjandet gjordes för att begränsa Julia Ceasar fick detta både beröm och kritik, i och med att bloggarens publiceringar blev mer kända efter avslöjandet och nådde en bredare publik.
–Jag tyckte det var rätt gjort, sade kulturchefen för Expressen Karin Olsson. Vi tyckte att publiceringen var tillräckligt viktig, att Julia Caesar sedan fick mer uppmärksamhet var en oönskad bieffekt, en oundviklig konsekvens.
Annika Lagercrantz, divisionschef för SVT nyheter och sport, hade en annan åsikt om bemötandet av problemet.
–Jag som utgivare skulle inte ha namngett personen. Det är inte allmänt intressant och människor har rätt till sin personliga integritet.
Hursomhelst, avslöjandet gjorde att bloggarens främlingsfientliga och rasbiologiska åsikter fick mer uppmärksamhet trots att det var meningen att plattformen skulle minskas. Är då lösningen att vi ska sluta prata om det? Samtliga paneldeltagare var överens om att det inte skulle sluta diskuteras.
– Vi får inte förstora det, och vi ska handla i eftertänksamhet, men vi får inte sluta prata om det, sa Karin Olsson. Man ska visa att det här är inte en armé av människor, utan det är individer som liknar oss själva. Att ha en dialog är bra.
Det är svårt att bedöma hur stor kvantitet det finns angående grova näthatare, men Eva Dunkels, internetforskare på Umeå universitet, menar att aktörerna är färre än vad det sägs i media. Anledningen till att kvantiteten kan missuppfattas är för att “troll” inte agerar ensamma, de kommer oftast i stormar eller så är de uppmanade av en ensam förgrundsfigur. Problemet är stort men det ska inte förstoras till något det inte är, menar ledamöterna.
Så hur ser framtiden ut angående näthatdebatten?
–Jag tror att vi fortfarande kommer att prata om det, men vi kommer dra oss mot mer stängda rum. Diskussionen kommer helt enkelt bli kvar, men kommer att se annorlunda ut, menar Anne Lagercrantz.
