Bild: Markus Spiske
Vissa menar att klasserna behöver delas upp utifrån kunskapsnivå då lärarna inte har tid att möta elevers behov av stöd och stimulans. Flera programpunkter under Almedalen handlar om skolsystemet och hur skolan kan förbättras. 

I debatten Skolan och vår kunskapsutveckling –  en ödesfråga för Sverige diskuteras frågan om hur svenska elevers kunskapsnivå ska höjas. Där liknar Ulf Lindberg, författare och före detta rektor, dagens skolklasser med ett fotbollslag.

– Då blir det några som inte ens gillar att spela fotboll och absolut inte har något bollsinne. Då ska de behandlas lika med dem som är de som ska bli Zlatans.

Efter debatten ställer Ulf Lindberg upp på en intervju med Ung Media. Han menar att politikerna vill ha klasser med en utspridd kunskapsnivå för att minska segregationen. Att de prioriterar segregationsfrågan över den kunskap eleverna kunnat uppnå genom att ha klasser utifrån vilken utbildningsnivå eleverna ligger på. Han anser att segregation kan motverkas inom flera områden medans undervisning får man enbart i skolan.

Från vänster: Ulf Lindberg, Ulrika Lindstrand, Magnus Henrekson, Martin Ingvar. Bild: Saga Sjöö

Under intervjun hänvisar Ulf Lindberg till det system han själv växte upp i och menar att det kunnat vara en lösning. Att nivå-baserade klasser hade gynnat både de som behöver extra stöd och mer stimulans, såväl som de som följer det vanliga upplägget. Detta då all undervisning sker på en nivå istället för att varje enskild lärare ska anpassa sig efter alla elevers behov samtidigt. Fotbollslag är inte permanenta, men framförallt blandar de inte A- och B-lag.

Anna Lindberg, mamma till två särbegåvade döttrar, är skeptisk till ett sådant system. Hon menar att det hade hjälpt hennes döttrar men är rädd för att det ska peka ut de som har svårare för det specifika ämnet. Samtidigt är de flesta i klassen medvetna om vilka som behöver extra stimulans respektive stöd och tror att det kan vara skönt för den enskilde eleven att slippa gå till en specialpedagog, vilket kan vara alternativet. Hon menar att det kan ligga ett visst stigma kring att bli kategoriserad till en viss grupp, inte bara för de som är i behov av extra stöd utan även de som behöver mer stimulans, men att detta beror på såväl elevernas som lärarnas attityd.

– Det är viktigt att skolan lyfter att det varken är permanent eller definierar eleven som person, anser Anna Lindberg.

När Anna Lindbergs äldsta dotter skulle hoppa från 6:an till 8:an blev det tydlig för henne vad man som förälder får skryta om och vad som inte är socialt accepterat.

– Det är helt okej att säga att ”han är så bra på fotboll”. Då är det jättebra och man kan vara en stolt förälder. Men det är väldigt tabubelagt att säga att ”mitt barn är så smart och har redan klarat av nians matte”, säger Anna Lindberg.

Skolledningen hade aldrig hört om särskilt begåvade barn och hade därav inte kunskapen att ge hennes döttrar de utmaningar de behövde. Vid två tillfällen ställdes familjen inför valet att antingen låta döttrarna gå kvar i respektive klass där skolan kändes som ett fängelse, eller flytta upp två klasser till en mer passande kunskapsnivå. Men att ens få denna möjligheten var inte självklar. Det krävdes att hon var väldigt påläst och hade både tiden och engagemanget. Hon menar att man måste vara väldigt påstridig, att man måste veta sin rätt och ha den tiden som krävs.

– Jag hade en möjlighet som de flesta inte har. Det blir väldigt ojämlikt och orättvist, säger Anna Lindberg.

Hon riktar även kritik mot hur samhället pressar skolan och vad det får för konsekvenser.

– Skolan blir piskad till att ta hand om de barn som inte hänger med, men man skiter i de barn som har det för lätt, säger Anna Lindberg.

Hon poängterar att det finns den typen av lärare som är engagerade och verkligen vill hjälpa eleverna att nå längre men där tiden helt enkelt inte finns. Det finns också den typen som lär ut på sitt sätt och inte anpassar sig till någon elevs behov. Och alla sorter där emellan.

Anna Lindberg hävdar att det varken finns hjälp att få om man som elev eller förälder behöver råd eller vägledning kring hur man får specialanpassningar, eller ett fungerande skolsystem för särbegåvade elever. Hon och hennes äldsta dottern är överens om att en årskursfri skola, där eleven själv väljer hur långt den vill fördjupa sig inom ett ämne, oberoende av skolplanen för respektive årskurs, är ett bra alternativ, men i dagsläget måste man söka sig till våra grannländer för att finna sådana skolor. De säger att det finns barn och familjer i liknande situationer som man kan vända sig till, men de har enbart sina egna historier att utgå från. 

Ulf Lindberg och Anna Lindberg har samma efternamn men känner inte varandra.

Reporter: Saga Sjöö

Fler artiklar