Idag är det inte fysiska sjukdomar som ökar, utan stressrelaterad ohälsa. Utmattningssyndrom är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige, som enligt Försäkringskassan är som högst bland åldersgruppen 25-29 år.
Foto: Johannes Hansen
Jag kan inte vara ensam om att känna en djup oro över den situation vi står inför. Det är verkligen oroväckande att så många unga drabbas av utmattning, men framförallt att många fortsätter att drabbas och att vi bara blir fler. Vi kanske är många som har kämpat i tystnad, men sanningen är att vi inte är ensamma.
När jag blev sjukskriven för utmattning för ett år sedan kändes det som att jag hade misslyckats med allt. Det finns en skam som följer med en utmattning, en känsla av att man inte klarat av det man trott och tyckt att man borde. Men det finns också en stress och en rädsla att omgivningen inte ska förstå. Att vännerna inte ska förstå varför man inte orkar ses, att familjen ska tycka att man är lat, och att arbetsplatsen mäter ens värde i förmågan att alltid kunna prestera.
För kan man må dåligt när man har det bra? När man älskar det man gör, har fantastiska vänner och familj? Det trodde inte jag.
Vad många inte förstår är att utmattning är väldigt allvarligt och att återhämtningen kräver tid. Det är så pass allvarligt att det kan orsaka hjärnan permanenta skador. Vad som blir ännu mer problematiskt är när många inte uppmärksammar sina symptom i tid, och istället hoppas på att de går bort av sig självt vilket ytterligare försvårar förståelsen för allvaret från omgivningen.
Det svåraste för mig var egentligen inte att brottas med symptomen, utan att behöva erkänna för mig själv att jag behövde hjälp. Men när jag tillslut blev fast i min egen kropp, stod jag utan val. Jag hade redan kraschat, och chocken var något jag aldrig kunnat föreställa mig.
Ett växande problem
År 2003 definierade Socialstyrelsen utmattningssyndrom och aldrig har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Trots att medellivslängden ökar kontinuerligt ökar inte antalet år med full hälsa.
Enligt statistik från Försäkringskassan ökade antalet sjukskrivningar från 34 700 till 43 500 år mellan våren 2019 och 2024, vilket innebär en ökning på 25 procent. Analysen visar även att risken för sjukfall stiger i åldersgruppen 29-25 år och ligger högre fram till 40 årsåldern.
Rapporten visar även att utmattningssyndrom, som beror på långvarig stress, ofta innebär sjukskrivningar mellan ett halvår eller flera år. I jämförelse med andra diagnoser är stressrelaterade diagnoser längre med en genomsnittslängd på 90 dagar.
Vems ansvar?
Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författaren av Försäkringskassans rapport, påpekar att forskningen är tydlig med att arbetsmiljön är den viktigaste orsaken bakom utvecklingen. Detta rapporterar Arbetsliv.
– Om man befinner sig i en arbetsmiljö med höga krav eller ett ökande krav, med otillräckliga resurser, utan kontroll över arbetssituationen, stöd och uppskattning ökar risken för stressrelaterad utmattning starkt.
Han fortsätter att förklara att ansvaret inte ligger på personen när det gäller stressrelaterade sjukskrivningar, utan att arbetsplatsen har ett stort ansvar.
– Trots att alla kan reagera och tåla olika mycket så är brister i arbetsmiljön ett gemensamt bekymmer som alla påverkas av. Som individ ska man självklart delta i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö, men det är arbetsgivaren som bär ansvaret med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det behövs ett gott ledarskap för att man ska må bra på en arbetsplats, säger Ulrik.
”Något allvarligt håller på att hända”
Långtidssjukskrivningar för psykisk ohälsa är oftast arbetsrelaterade, men utmattning är ett omfattande problem även bland unga och skolbarn. Detta rapporterar Liv och hälsa Västmanland i sina enkäter som görs vartannat år. Deras senaste undersökning visar att stresssymptom är vanligt bland ungdomar och att endast 50 procent upplever studiero på lektionerna.
Stressrelaterade sjukskrivningar drabbar framförallt kvinnor och åtta av tio som drabbas är kvinnor. Rapporten visar att detta beror på att fler flickor upplever mer stress över utseende, sociala krav, tankar om framtiden och skolprestationer.
Lars Westerström, läkare inom barn- och ungdomspsykiatri har mångårig erfarenhet inom BUP. Han Medger att detta är ett allvarligt problem som måste tas tag i nu.
Foto: Ida Svansen
– Skolan måste kunna erbjuda en tyst och lugn arbetsmiljö men också förebygga mobbning, övergrepp och problem utanför skolan.
Han berättar även att de på BUP ser bristande skolmotivation och sömnsvårigheter redan bland låg- och mellanstadieelever, och att de istället har panik och ångest över skolan.
– Det är ju helt hemskt att tänka på att så många unga har ett så stort stresspåslag. Detta indikerar att något allvarligt håller på att hända. Det beror ju inte på att de unga är annorlunda, utan det är samhället som har ändrats. Skolan såväl som samhället måste ta sitt ansvar här, säger Lars.
Reporter
Hanna Kassaye, Ung Press
