I nionde klass gör alla elever ett val som de i stunden tror kommer att definiera hela deras liv – gymnasievalet. Högst upp på min gymnasieansökan var industritekniska programmet och hösten därpå började jag gymnasiet.
Alla samlades först i aulan för att hälsas välkomna innan man tillsammans med sin nya klass och mentor gick vidare till sin mentorssal. Vi gick genom skolverkstaden, in i en annan skolbyggnad där industri- och lärlingselever hade majoriteten av sin lektionstid. Jag satte mig längst fram i salen och tittade över axeln för att se på mina nya klasskamrater. Vi var fyra tjejer i en klass på med cirka trettio elever och när studentdagen ägde rum var vi tre.
Teknik och innovation är högaktuellt då teknikutvecklingen ska bana vägen för klimatomställningen, men det finns en stor underrepresentation av kvinnor inom teknikbranschen. Enligt Sveriges ingenjörer så är endast var fjärde arbetsverksam ingenjör kvinna.
Bland de 600 000 personer som är anställda inom den svenska tillverkningsindustrin är 23 procent kvinnor. Inom verkstadsindustrin, som utgör ungefär hälften av dessa anställda, är andelen kvinnor ännu lägre – ungefär 20 procent, enligt Arbetsmiljöforum. Kvinnor på teknikutbildningar ökar stadigt, dock återspeglas inte denna trend i teknikbranschendär könsfördelningen liknar den från 70-talet. Varför är det så?
Enligt statistik från SCB (Statistiska Centralbyrån), utgör kvinnor cirka 22 procent av arbetskraften inom teknikindustrin, en andel som liknar den från 1977. Trots denna jämförelse fortsätter antalet kvinnor som väljer att utbilda sig inom teknik att öka.
År 1977 var endast 8 procent av de som tog examen från civilingenjörsprogrammen kvinnor, medan dagens siffra överstiger 35 procent. Dessutom har andelen kvinnor bland examinerade högskoleingenjörer varit stabil runt 30 procent de senaste två decennierna.
Även på gymnasienivå visar preliminära data från Skolverket att antalet kvinnor som väljer program med inriktningen naturvetenskap, teknik och industriteknik är på uppgång.
Ulrika Sultan forskar kring flickors teknikintresse vid Linköpings universitet och menar att orsakerna till att kvinnor på teknikutbildningar inte återspeglas i teknikbranschen är många, men att en viktig faktor är de normer och könsstereotyper i samhället.
”För att ändra på detta behöver företagen arbeta med frågorna ovan, men det handlar också om att erbjuda stöd och möjligheter för kvinnor att växa och utvecklas inom branschen samt att synliggöra och uppmuntra mångfald och jämställdhet på alla nivåer”.
Ulrika tror att om teknikbranschen samarbetade bättre med samhället, skola och humanioraforskningen så skulle det bidra till en förändrad syn i samhället om vem som har en framtid inom branschen.
”De kan stödja studie- och yrkesvägledare att förstå bättre vad för olika yrkeskategorier som återfinns på arbetsplatsen, de kan stödja tekniklärare med autentiska uppgifter som inspirerar eleverna och inom forskningen kan humaniorafältet hjälpa företagen att förstå ett när, hur, var barn blir till vuxna som vill arbeta inom deras fält. Om företagen väljer att skapa initiativ behöver vi mindre av anekdoter och mer av forskningsbaserade insatser”.
Förändring av kulturen på arbetsplatsen
Kulturen inom företag behöver även förändras. Män ska känna att de kan ta ut sin föräldraledighet vilket möjliggör deras partners möjlighet till att avancera i sin karriär och att kvinnor vill åka på utbildningar och konferenser i samma utsträckning som män behöver vara en självklarhet.
”Att se över vad för arbetsuppgifter som kvinnor respektive män arbetar med inom ens företag kommer att synliggöra vilka strukturer som finns och vad som utomstående ser när de är intresserade av ett arbete hos dem. Genom att arbeta med dessa faktorer kan företagen bidra till att öka kvinnors representation och inflytande inom teknikbranschen.”
Genom att granska vilka arbetsuppgifter kvinnor respektive män utför inom företaget kan man synliggöra existerande strukturer och vad utomstående uppfattar när de överväger att söka arbete där”.
Enligt Ulrika så är det en inkluderande arbetsmiljö och kultur där kvinnor känner sig välkomna och värderade som individer och inte baserat på deras kön – A och O.
Vad kan industri- och teknikföretag som vill attrahera fler kvinnor göra annorlunda?
”Jag har läst flera rapporter där företagen själva beskriver att de som de rekryterar inte stannar kvar. Här måste företagen rannsaka sig själva. Det handlar också om att aktivt rekrytera kvinnor till olika positioner och att erbjuda utvecklingsmöjligheter och mentorskap för att främja deras karriärer inom företaget och samtidigt aktivt jobba med de män som arbetar i företaget för att skapa en kultur som alla känner sig välkomna i.”
Ulrika säger att hon hade funderat över vilka utbildningar man rekryterar kompetenser från, man vet att vissa utbildningar har en ojämn könsfördelning. Då kommer frågan kring ifall synen på var rekryteringen sker ska breddas och om ansvaret för utbildning i större utsträckning ska göras internt på företagen?
”Genom ett långsiktigt engagemang nära utbildningar och att synliggöra och uppmuntra mångfald och jämställdhet kan företag locka fler kvinnor till branschen,” konstaterar Ulrika.
Hur kan man arbeta för att uppmuntra tjejers intresse för teknik?
”För att uppmuntra tjejers intresse för teknik är det viktigt att börja med att bryta ner stereotyper och normer som kopplar teknik till enbart manliga intressen och egenskaper,” menar Ulrika Sultan.
“Genom att erbjuda en inkluderande miljöer där tjejer kan experimentera och utforska teknik på sina egna villkor kan vi uppmuntra deras intresse. Man ska inte glömma vikten av att ge positiv feedback och stödja deras intresse, både hemma, på fritiden och i skolan. Det krävs mer än att anordna någon enstaka inspirationsdag för att väcka eller behålla teknikintresse, att tro det är att vara naiv”, säger Ulrika och fortsätter:
”Att erbjuda praktiska, hands-on, upplevelser och att visa upp olika möjligheter inom teknik kan också stödja deras nyfikenhet och självförtroende. Att börja tidigt är en nyckel, inte senare än mellanstadiet. Generellt börjar vi alldeles för sent med olika insatser och initiativ.”
Idag arbetar jag och en tjej till från min gamla gymnasieklass inom industrin, men med röster som Ulrika Sultan i samhällsdebatten finns det hopp om att fler tjejer också ska göra det.
Reporter
Olivia Karlsson Lexberg, Ung Media Väst