Möt Uppsalaföreningen: Artis Amici och dotterföreningen Pegasen

Föreningarna Artis Amici och Pegasen på Katedralskolan i Uppsala syftar till att främja kulturlivet på skolan. Astrid Rimm, chefredaktör på Pegasen, pratar om utmaningarna som kan tillkomma av att sitta i redaktionen till en skoltidning, hon ger sina bästa tips samt lyfter lärdomar i arbetet. Läs intervjun med Astrid nedan!

Artis Amici är en förening på gymnasieskolan Katedralskolan i Uppsala som grundades 1925 och de firar alltså hundra år i höst. Deras dotterförening och skoltidning, Pegasen, har funnits sedan 1928 och är Uppsalas äldsta skoltidning. Astrid Rimm går i tredje ring på humanistiska programmet och har suttit i Pegasens redaktion alla sina tre år på skolan. Tidigare har hon varit layoutansvarig, men numera sitter hon i redaktionen som chefredaktör.

När Astrid och hennes kompis började på Katedralskolan ville de starta en skoltidning, men fick veta att Pegasen fanns – den hade bara inte varit så verksam efter coronapandemin. Efter det gick de till Artis Amicis årsmöte och då blev Astrid vald som layoutansvarig. Då var de en redaktion på fem personer. Sedan dess har tidningen växt, men högst sju personer kan sitta på poster för tidningen. Istället har de öppet för att alla elever på skolan ska kunna skicka in material till tidningen.

Artis Amici brukar kallas för konst- och kulturföreningen och vill främja diverse kulturidkande på skolan. De har anordnat konstvandringar, pyssel, ”glass och jazz” med mera. Något som de också håller i är ”Kul i Jul”, som är ett traditionsenligt evenemang som liknar en talangjakt fast ingen vinnare koras.

– Pegasen syftar också till att främja kulturlivet på skolan och vara en oberoende nyhetskälla, men också vara underhållande. Vi publicerar dikter och målningar från folk som går på skolan. Artis Amici har en till dotterförening som heter Radio Fräsch. Istället för att specialisera sig på ord som Pegasen gör så fokuserar de på musik. Så förutom att anordna konserter på vissa skolevenemang håller de också i ”Katterocken” varje år som är som ett minifestivalprogram där de bokar Uppsalaband som är öppet för gymnasieelever i Uppsala.

Det finns en del utmaningar med att balansera skolarbetet med arbetet med Pegasen, dock tycker Astrid att det har fungerat bra ändå.

– Det är jättekul verkligen. Vi jobbar ju som ett lag, fastän vi har olika roller så hjälps vi ändå åt i väldigt stor uträckning och är vänner med varandra. Egentligen är jag inte chef på det sättet att jag säger till folk vad de ska göra, utan vi samarbetar. Men det är ju också ett ansvar att se till att tidningen kommer ut och att man lägger upp en tidsplan, har koll på ekonomin och se hur mycket vi får in.

Hon fortsätter:

– Jag tycker nog att den största utmaningen det här året har varit att det har varit stressigt, att det är mycket. Men det är också för att redaktionen tycker att det är väldigt kul att ge ut tidningar, så vi vill gärna ge ut många tidningar och vill att de ska bli bra, men det kommer ju också med jobb. Så det har nog varit att försöka få ihop skolarbetet med det, men det har på det stora hela gått väldigt bra.

Det tillkommer även lärdomar och erfarenheter av att sitta i en redaktion, som Astrid berättar om i sina egna lärdomar och personliga utveckling. 

– Jag skulle säga att från min tid i Pegasen har jag lärt mig mycket om hur en tidning fungerar, vad man behöver tänka på. Allt ifrån det till att man har en idé till att man skickar in den till tryck och att man ska bestämma pris och se till att allt säljs. Men också det att man ska kunna ta ansvar för det som trycks i tidningen. Samtidigt får det inte bli någon form av censur, och det är vi väldigt noga med, att det ska vara okej att skriva om vad som sker på skolan och så. Det ser jag som en jättestor erfarenhet, verkligen. 

– Jag känner också att det är väldigt kul att vara med i en förening där folk har så liknande intressen för att man kan lära sig mycket av varandra, och det tar jag också verkligen med mig. Förutom att jag har lärt mig saker, känner jag personligen att jag har utvecklats mycket i mitt skrivande också.

Astrids bästa tips från en förening till en annan, är att samarbeta och att se till att alla är överens och med på vad som sker. Även att man inte ska göra något som inte alla tycker känns roligt, utan att man försöker hitta en lösning där alla kan känna att det känns okej. Att man vill vara med och jobba för det. Ett annat tips är att om man har en vision om hur man vill att det ska bli får man kämpa för den. Sedan att försöka få med sig så många som möjligt, kanske folk som är med i föreningen – men även folk som kan komma och ta del av konstvandringar eller liknande som anordnas, som senare kan vilja bli medlemmar.

– Det är alltid kul att vara så många som möjligt. Och det är också väldigt roligt när vi ser att vårt arbete på skolan är uppskattat, exempelvis vid Kul i Jul som brukar vara väldigt uppskattat – det är jätteroligt. Det går ju ganska bra för Artis, alla tre. Katterocken vet jag var väldigt lyckat. Det är trevligt när vi säljer slut snabbt. Så att ha en bra sammanhållning är alltid bra och kämpa för den.