Brendan Rajakumar Joseph skriver om rasism och uppmanar skolvärlden att agera. Han menar att Sverige har stora problem med rasism och pekar på en bristande undervisning i mänskliga rättigheter.
Under de senaste månaderna har det rapporterats om rasism i våra skolor. Vi har rasism som sprids i Snapchat-grupper bland Eskilstunas skolelever, en Uddevalla-elev som har anmält sin skola för etnisk diskriminering, och en vit man som gått in på en skola i Umeå och slagit till ett barn med utländsk bakgrund och uttryckt rasistiska kommentarer. Dock är det antagligen få som hört talas om dessa nyheter, antagligen på grund av att rubriker som ovan sällan lyckas ta sig genom mediebruset av andra artiklar och pushnotiser. En viktig slutsats av detta är att rasismen i skolan ofta får fortlöpa i det dolda. Det är inte värdigt oss studenter och elever, i ett land som ska vara i framkant av jämlikhet och allas rätt till lika möjligheter. En förändring behövs nu!
Rasism leder till försämrad folkhälsa
En australiensisk studie från 2014 visar att det finns starka kopplingar mellan upplevd rasism och olika typer av psykisk ohälsa hos de som utsätts för diskrimineringen, i form av depression, ångest, beteendeproblematik och drogmissbruk. Barn och unga bedöms vara särskilt utsatta för rasismens skadliga effekter. Om man däremot lyckas motarbeta rasismen kan man se effekter som högre produktivitet, kreativitet och ökad hälsa bland skolelever. En fjärdedel av eleverna i Sveriges skolor har utländsk bakgrund. Om rasismen tillåts fortsätta är det många som riskerar att bli utsatta, varför det måste till åtgärder för att motarbeta dess spridning.
Bristande undervisning i mänskliga rättigheter
Ett led i arbetet att stoppa rasismen i våra skolor är att undervisa om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Skolverket understryker att skolan måste motverka rasism och stå upp för människors lika värde i undervisningen, exempelvis genom normkritisk pedagogik. Dock verkar många skolor brista i att uppfylla dessa krav. Detta framgår av Skolinspektionens nationella skolenkät, vilket är ett verktyg som används för att granska skolor. 2019 års enkät för höstterminen visar att drygt 22% av landets niondeklassare upplever att man sällan eller aldrig pratar om mänskliga rättigheter i skolan. En ännu större andel, över 27%, anser att elevers olikheter sällan eller aldrig respekteras i skolan. Det blir därför uppenbart att arbetet mot rasismen är ett område som samtliga skolor i landet har ett ansvar att stärka och prioritera.
Sverige har stora problem med rasism
Samtidigt finns det antagligen de som inte tycker att rasism är ett stort problem i Sverige. I sammanhanget menar Patrick Konde, som är sakkunnig inom rasism vid Friends, att det finns ett skönmålande av Sverige som ett land där rasism inte är ett stort problem och aldrig varit det. Statistik visar dock motsatsen till denna glorifierade bild. Friendsrapporten från 2019 presenterar att diskriminering på grund av etnisk tillhörighet är den vanligaste anledningen till mobbning i skolan. Dessutom menar Maja Rajs, jurist vid Diskrimineringsombudsmannen, att det finns ett mörkertal i statistiken om antal fall av diskriminering kopplat till etnisk tillhörighet. Enligt uppskattningar är det nämligen endast 5% av de som upplever sig ha blivit diskriminerade som skickar in en anmälan. Varför så få väljer att upprätta en anmälan är inte kartlagt men det finns flera rimliga förklaringar, exempelvis rädsla för repressalier. Med den samhällsattityd som Konde beskriver riskerar fall av rasism att hamna mellan stolarna. Konde säger att: “Det blir lättare att få det till att personerna överreagerar eller är för lättkränkta, än att gå in och bemöta.” Detta skulle potentiellt kunna leda till att rasismen får möjligheten att leva vidare och sätta sig i våra skolor, något vi måste sätta stopp för.
Skolvärlden måste agera nu
Sammanfattningsvis kan vi se att det finns vetenskapliga bevis för hur rasism kan påverka barn och unga i samhället. Det är nog en av anledningarna till att Skolverket och myndigheter har upprättat olika lagar och principer för att skydda skolelever mot rasism. Men tydligt är att det finns brister i tillämpningen av skyddet. Friendsrapporten visar att rasism förekommer i svenska skolor, och Skolinspektionens enkät tyder på bristande undervisning i mänskliga rättigheter. Detta kombinerat med en potentiell rädsla för att anmäla etnisk diskriminering gör att det finns enorma förbättringsmöjligheter. Med bakgrund i den senaste tidens medierapporteringar torde det vara ett ypperligt tillfälle för skolvärlden, alla ifrån rektorer till lärare, att göra en markering och visa på att rasism inte ska få ha en plats i det svenska samhället.
